Pedagogen i medierna

Pedagogen i medierna 2026

Aftonbladet 260128: Ny studie: Vegansk och vegetarisk kost kan vara bättre för barn
Att äta vegetariskt kan vara hälsosammare för barn än att äta kött. Det visar en ny stor studie. – Vegetarisk eller vegankost kan vara mer hälsosam för barn, säger Christel Larsson, professor i kostvetenskap.

Dagens Arena 260112: Större behov av skolluncher då barnfattigdomen ökar
En ny studie från Göteborgs universitet visar att barn äter mer skollunch än förr och att organiserad frukost före skoldagen fyller en allt viktigare funktion.
– Många barn har inte möjlighet att äta sig mätta hemma, säger Ylva Odenbring författare till studien.

Aktuellt i politiken 260107: Studie: Skolluncher allt viktigare när klyftorna ökar
Elever äter mer av skollunchen och behovet av frukost i skolan växer. Det visar en studie från Göteborgs universitet, som kopplar ihop det ökade behovet med växande klyftor.
–Många barn har inte möjlighet att äta sig mätta hemma, säger Ylva Odenbring, professor i pedagogik som står bakom studien.

Nyheter 24 260102: Fler barn går hungriga under skolloven - barnfattigdom har ökat
Särskilt under skollov är barn som lever i fattigdom utsatta. Detta då de inte längre har tryggheten av gratis skollunch. Det visar en ny studie av Ylva Odenbring, professor i pedagogik.

Pedagogen i medierna 2025

Spanaren 251231: ”Damolympiaden” firar 100 år med Afternoon Tea, konferens och tävlingar
Konferensen kommer till en del att bygga på en studie av den så kallade Damolympiaden i Göteborg genomförd vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap av bland andra Karin Grahn, lektor och Claes Annerstedt, professor emeritus i idrottsvetenskap. 
– Olympiaden innebar ett genombrott för kvinnors friidrottande men det var också början på en maktkamp, säger Claes Annerstedt.

Göteborgs-Posten 251229: Skollunchen blir allt viktigare
I takt med att fler familjer får en sämre ekonomi blir den kostnadsfria skollunchen allt viktigare, visar en ny studie från av Ylva Odenbring, professor i pedagogik.

Svenska Dagbladet 251222: ”Våra kritiker missar vår huvudpoäng”
Vi vill att systematiskt sammanställd vetenskap ska ligga till grund för undervisning när empirin är tillräckligt stark. Det motverkar åsikter och ideologi – och är inte ett hot mot lärares autonomi, skriver bland andra Jonas Linderoth, professor i pedagogik, Göteborgs Universitet.

Fokus 251220: Undervisningen måste utgå från lärarna
När lärarutbildningen än en gång ska göras om behövs en frigörelse från både politisk styrning och från övertron på forskningen. Det menar bland andra Sverker Lundin, lektor i pedagogik.

Tidningen Näringslivet 251217: Riksrevisionens larm – lotteri vad eleverna lär sig: ”Kvitto på att jag inte är knäpp”
Som det är i dag utsätts eleverna för ett undervisnings­lotteri, där det inte är sammanvägd forskning som ligger till grund för undervisningsstödet, menar kritiker. Det saknas helt enkelt evidens i svensk skola, menar Anna-Karin Wyndhamn, författare och doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
– Jag menar att det har funnits en slagsida i vilka forskare man har frågat för kortare och längre uppdrag när det gäller att föra över forskning till lärare. Man driver mot en viss syn av kunskapsmetodik. Man har negligerat det stora fält som heter Science of learning, säger hon.

Proletären 251212: Skolan och segregationen:  Politikerna lät inte förorten vara en del av samhällsutvecklingen
Ove Sernhede har forskat om urban segregation sedan 1980-talet och är en av redaktörerna för boken Mellan resignation & framtidstro. I boken försöker de lyfta fram en motbild av förorten och de unga som bor där.
– Diskussionen som förs idag om de så kallat särskilt utsatta områdena ger ingen förklaring till varför det ser ut som det gör, säger han.

Svenska Dagbladet 251206: ”Helt rätt att fasa ut aktiebolagens skolor”
Att fasa ut aktiebolag ur svensk skola är både möjligt och rimligt. Det är inte socialism och det hotar inte aktiebolagens existens i andra sektorer, skriver bland andra Catarina Player-Koro professor i pedagogiskt arbete.

TV4 251205: Varnar för populära hälsotrenden – kan leda till näringsbrist och magont Särskilt problematiskt hos barn och äldre
På sociala medier hyllas fibrer som vägen till en perfekt tarmhälsa.
Men att maxa intaget kan slå fel.
– All extremkost innebär risker, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon säger att vi generellt äter för lite av fiber och att det är viktigt för kroppen – men inte på bekostnad av annan mat.

Skolledaren 251202: Undersökning: Så många rektorer trivs med sitt jobb
Lill Langelotz, docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, leder forskningsprojektet ”Rektorers emotionsarbete i utmanande tider”.  Syftet är att öka förståelsen för det känslomässiga arbete rektorer utför och att bidra till konkreta förändringar för att fler ska vilja stanna kvar i yrket. 

Sveriges Radio Vetenskapsradion 251128: Barn som räknar på fingrarna blir bättre på matte
Barn som räknar på fingrarna mellan 4,5 till 6,5 års ålder blir bättre på addition när de är sju år. Camilla Björklund menar att fingerräkning är särskilt viktigt för barn som har svårt att utveckla taluppfattning och förstå vad talen betyder.

Vi Lärare 251126: Här läggs matten om – på alla stadier
Två kompromisslösa matematiklärare med hybris fick med sig två tunga forskare och en hel kommun. Nu lägger 110 lärare i Skara om undervisningen i algebra – från lågstadiet till gymnasiet – tillsammans. För att få ett starkt vetenskapligt stöd vände sig lärarna till forskarna Ola Helenius och Linda Ahl, vid Nationellt centrum för matematikutbildning, som utan betänketid erbjöd sig att hjälpa till.

GP Ledare 251126: Anna-Karin Wyndhamn : Landets skolmyndigheter går inte att lita på
Skolverket och Statens skolinspektion låter tjänstemännens subjektiva, ofta progressiva värderingar styra svensk skola. Det bekräftas nu av Riksrevisionen.

Vi Lärare 251124: Så blir ämnesspråket i historia begripligt för alla
Hur undervisar man i historia i en språkligt heterogen klass? Genom att synliggöra ämnesspråket ännu mer, konstaterar historieläraren och forskaren Jessica Rahm som menar att till synes självklara historiska begrepp måste förklaras bättre.

Vi Lärare 251121: Professorn: Nu måste eleverna nivågrupperas i engelska
De enorma kunskapsklyftorna i engelska är ett monumentalt problem som måste lösas i de nya läro- och kursplanerna. Det anser professorn Liss Kerstin Sylvén som välkomnar Ämneslärarens granskning.

– Man måste nivågruppera eleverna. De är inte tu tal om den saken.

Skola och samhälle 251106 Skolans väg framåt går genom undervisning- inte uniformer. 
Politiker som vill införa No Excuses-skolor i utanförskapsområden tycks inte ha förstått att dessa innebär en massiv satsning på undervisningstid, kvalitet och tillgänglighet, byggd på en kärna av lärartäthet, relationer och ett genuint engagemang. Det som vänder resultaten i skolor är en kraftfull undervisning av hög kvalitet – inte disciplinära symboler, skriver Åsa Hirsh, Ulf Blossing, Louise Bringselius och Torbjörn Hanö.

Elevhälsan 251105: Unga mår sämre – men ser ändå ljust på livet
Docent Alli Klapp vid Göteborgs universitet har följt barns och ungas psykiska hälsa över tid. Hennes forskning visar att oro, nervositet och kroppsliga symtom ökat tydligt, särskilt bland elever födda efter millennieskiftet.
– De känner sig stressade över läxor och prov, och många upplever att de inte hänger med i undervisningen, säger Klapp.

GP ledare 251105: Anna-Karin Wyndhamn: Skolverkets direktiv kan skada unga med könsdysfori
Skolverkets hållning att personal okritiskt ska bekräfta barn och ungdomar som upplever sig ha ”fel kön” riskerar att driva ungdomarna mot oåterkalleliga kirurgiska ingrepp som de sedan ångrar.

Förmiddag i P4 Sjuhärad: 251023 - Ove Sernhede, professor i pedagogik pratar om utmaningarna för de unga i utsatta områden i Göteborg,

Norra Halland 251023: Pernilla blir hedersdoktor för sitt arbete med barn
Pernilla Baralt från Kullavik är Unicef Sveriges generalsekreterare. Nu har hon utnämnts till hedersdoktor vid en högtidlig ceremoni på Svenska mässan i helgen.

GP ledare 251015: Anna-Karin Wyndhamn: Vi måste sluta tillåta bråkstakarna dominera skolan
Det behövs ett förändrat förhållningssätt i svensk skola. Lär av Danmarks kursomläggning, skriver Anna-Karin Wyndhamn, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete.

Södermanlands Nyheter 251007: Skolchefens rapport har en fejkad referenslista
Skolchefen Heléne Sandberg har skrivit en rapport med referenser till vetenskapliga artiklar och rapporter som inte finns. En av de "böcker" som finns med på referenslistan är ”Värdepedagogik i praktiken: En fallstudie om demokrati och delaktighet i skolan” av forskaren Catarina Andishmand vid Göteborgs Universitet. Men hon känner inte igen verket. Hon misstänker att referenslistan i rapporten är gjord med hjälp av artificiell intelligens, AI.

Studio Ett 251006: Leks det för lite på idrottens elitnivå?
Vad säger forskningen om lekens betydelse för träningen? Hör Suzanne Lundvall, professor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Göteborgs universitet.

Godmorgon Världen 251005: Går det att ställa om matvanor?
Häromdagen kom en ny vetenskaplig rapport från EAT Lancet kommissionen. I den framgår att en mer hållbar mathållning påverkar planeten positivt. En skarp och snabb omsvängning både hos livsmedelsindustrin och kring våra egna matvanor krävs. Christel Larsson, professor i kostvetenskap på Göteborgs universitet medverkar i detta inslag.

GP Gästkolumn 250924: Djurtrenden bland barn har likheter med könsdysfori
Trenden bland äldre barn att anta en djuridentitet har likheter med den explosionsartade ökningen av könsbytare för några år sedan. Vuxenvärlden borde stå upp för verkligheten i stället för att bejaka detta, skriver universitetsadjunkt Anna-Karin Wyndhamn.

SVT Nyheter 250923: 27 av 30 skolor brister i engelskspråkig undervisning: ”Bedrövligt”
Liss Kerstin Sylvén har forskat många år på just språk och ämnesintegrerat lärande, och hon tycker resultatet är nedslående.
– Det är ett bedrövligt resultat. Här undervisar lärare på ett annat språk än elevernas modersmål, men ställer sig frågande till frågor om varför man använder språket eller hur man använder språket. Det tycker jag är anmärkningsvärt, säger hon.

P4 Göteborg 250911: Nya mobilförbudet ratas: Inga problem för uppskattade lärare
Forskaren Torbjörn Ott är kritisk till det nya totalförbudet mot mobiler i grundskolor. Han tror inte att det kommer att lösa problemet med elever som scrollar under lektionstid. 
”Man kan göra mycket av samma saker på datorer”, säger han. Förbudet införs vid skolstarten 2026 och ska gälla både på lektioner, raster och fritids.

Skaraborgs Läns Tidning 250911: Tonåringar äter för mycket socker – så mycket är lagom
Majoriteten svenska ungdomar äter för mycket socker. Och det mesta kommer från näringsfattiga produkter som godis och läsk. 
– Bara runt en tredjedel äter enligt rekommendationerna, men då får man tänka på att man ofta underskattar sitt sockerintag. Så min gissning är att det är färre än så, säger Julia Wanselius, filosofie doktor i kostvetenskap och dietist

Sveriges Radio 250905: Matexperten efter bambas köttbulledrag: ”Barnen måste vänja sig”
Orust kommuns köttbulleknep möttes med jubel av barnen, nu uttalar sig en matexpert i frågan. Bakgrunden till kommunens nya skolmat är att många barn antingen struntar i att äta på lunchrasten eller går och köper bullar, pizza och energidryck istället. Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarar nackdelarna med ensidig kost – men vill samtidigt slå ett slag för skollunch.

GP Ledare 250902: Anna-Karin Wyndhamn: Normkritik förklarar inte skolresultaten
Skolverket tolkar sjunkande flickbetyg som ett "misslyckande för samhället" men ignorerar hur skolans skifte mot struktur och fakta faktiskt kan jämna ut oddsen mellan könen.

Vi Lärare/Yrkesläraren: 250829: Forskning: Simulatorer som pedagogiskt verktyg
– Det händer mycket på arbetsmarknaden bland annat med den tekniska och digitala utvecklingen. Utifrån det behöver yrkesutbildningarna vara aktuella och framåtsyftande. Det här är ett undervisningsnära forskningsprojekt där medverkande lärare och forskare samarbetar, säger Susanne Gustavsson, som är forskare vid Göteborgs universitet och projektledare.

Arbetsliv 250825: Lärare upplever större utsatthet än tidigare
Att lärare ofta utsätts för hot och våld när de går emellan elever som bråkar eller ger tillsägelser kopplade till ordningsregler, bekräftas av Ilse Hakvoort, konfliktforskare och docent i pedagogik, och Sofia Persson, pedagog och docent i vid Göteborgs universitet. De har i en forskningsstudie studerat fyra högstadieskolor på olika platser i landet. Skolor som tidigare haft problem med hot och våld men lyckats vända trenden.

Aftonbladet 250820: Riskerar sänka Sverige – rädda kurslitteraturen nu
29 undertecknare, bland annat Jonas Linderoth, kräver att regeringen vidtar åtgärder Svensk kurslitteratur befinner sig i en akut kris som riskerar att försämra den högre utbildningen och sänka Sverige som kunskapsnation.

Helsingborgs Dagblad 250818: Nytt betygssystem på gymnasiet – så funkar det
Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och författare till den statliga utredning som reformen bygger på, jämför det nya systemet med grundskolans betygssättning.

– Det blir lite mer likt grundskolan. Du får betyg varje termin på högstadiet, men det är slutbetyget i nian som räknas, säger han.

Skarabrogs Läns Tidning 250812: Ny matematikstrategi in i klassrummen: ”Måste börja i tid”
Professor Ola Helenius och doktor Linda Ahl på Göteborgs universitet har identifierat algebra som ett område inom matematiken där undervisningen i skolorna måste bli bättre från första klass och sammanhållen genom stadierna för att ge en bättre allmän kunskapsutveckling inom matematik hos eleverna.

Göteborgs-Posten Debatt 250806: Kognitionsvetenskap förminskar inte alls lärarutbildningen
Lärarutbildningsutredningen lyfter fram kognitionsvetenskap som en central del i att stärka lärarutbildningen, något som Adam Droppe i sin debattartikel hävdar skulle utgöra ett hot mot skolans bildningsuppdrag. Den slutsatsen är inte bara polariserande, utan också felaktig, skriver pedagogikprofessor Jonas Linderoth och gymnasielärare Ida Serneberg Wallin.
 

Dagens Nyheter 250731: Ska man rädda sina barn från ”dålig” kultur?
Ylva Ågren är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon konstaterar att det inte är något nytt att vuxna tycker att barns kultursmak är undermålig.
– Såväl barnteater som barnlitteratur har historiskt sett spelat en roll i barns uppfostran. Synen har varit att barn, genom att ta del av det som vuxna bedömer som ”god” kultur, blir goda samhällsmedborgare, säger Ylva Ågren.

Svenska Dagbladet 250712: Misslyckas optimalt – följ 85-procentsregeln
Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tycker inte att lärare aktivt ska försöka få studenter att misslyckas, utan uppmärksammar att elever behöver känna sig kompetenta. Enligt honom är det viktigt för det fortsatta lärandet:

– Motivation har länge ansetts vara avgörande för effektivt lärande, men alltmer forskning visar att sambandet också går i motsatt riktning. Upplevelsen av framgång i lärandet – som att bemästra en färdighet eller nå ett mål – ökar motivationen, vilket skapar positiv återkoppling där framgången i sig ökar lusten till lärande, säger han.

Sveriges Radio Ekonomi-ekot:250711: Kidfluencers – reklampelare värda miljarder
Kända kidfluencers drar in mer pengar än storföretag och har en enorm publik. Ylva Ågren forskar kring barn som är professionella influencers och internetkändisar i Sverige. “Barn är en del av konsumtionssamhället och det måste de få vara”, säger hon. ”Det är viktigt att vi inte fastnar i moralpanik”.

Göteborgs-Posten 250628: Lärarstudenter saknar verktyg för att möta kriminalitet i skolan
Maria Svensson är är inte förvånad över att studenterna känner att de saknar verktygen för att möta kriminalitet i arbetslivet.

Grundskolläraren 250626: Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat
Elever med behöriga lärare uppvisar bättre resultat – men ännu viktigare för elevresultaten är om deras lärare har ämneskompetens. Det visar ny forskning på mellanstadiet.
– Därför borde lärarutbildningarna innehålla ännu mer av ämnesspecialisering riktat mot årskurserna man undervisar i, säger Mari Paloniemi Lindström.

Göteborgs-Posten 250623: Digitaliseringen utmålas oförtjänt som boven i dramat när det gäller skolans kris
Debatt Det nya förslaget till läroplan, Kunskap för alla, är ett av regeringens mest centrala utbildningspolitiska initiativ. Läroplanen är inte bara ett styrinstrument för lärare. Den sätter ramarna för vilka kunskaper och värden samhället anser att varje barn behöver. Tyvärr tar den inte barns digitala verklighet på allvar, skriver 27 professorer, bland andra Johan Lundin, Thonas Hilllman, Roger Säljö, Sylvana Sofkova Hashemi, Annika Lantz-Andersson och Lena Pareto.

Aftonbladet 250619: Förskolebolagens nya metod: bussa småbarn
Inga ”hämtningar” – här levereras barnen direkt till dörren På morgonen hämtas barnen upp hemma och på eftermiddagen kör förskolebussen runt och lämnar av dem. En smart service till föräldrar i Foodorasamhället – eller skadligt för små barn?
– Inget att rekommendera och absolut inte för de yngsta barnen, säger professor Ingrid Pramling Samuelsson.

Skolporten 250618: Poddagogen #22: Hållbarhetsutbildning
Poddagogen träffar Linus Bylund, forskare vid Göteborgs universitet, och pratar om makt och ojämlikhet inom hållbarhetsutbildning. Linus Bylund har forskat om hur fattiga och rika elevpopulationers utbildning för hållbar utveckling ser ut i vitt skilda geografiska och socioekonomiska kontexter i Rwanda, Sverige, Sydafrika och Uganda. 

Vi Lärare 250616: Strategin som gör matten enklare hela vägen
Matteelever som redan i årskurs ett lär sig se delar och helhet i olika tal får lättare att ta till sig matematiken även högre upp i skolåren.
– De som fastnar i enstegsräkning riskerar att hamna i en återvändsgränd, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

Sveriges Radio Göteborg 250613: Läraren Tina: Lägg mer fokus på bråkiga föräldrar i utbildningen
Fler föräldrar portas från sina barns grundskolor efter att ha varit hotfulla eller betett sig olämpligt mot skolans personal, visar Sveriges Radios granskning. Maria Svensson vid lärarutbildningen på Göteborgs universitet ger sin bild av hur hon ser på den här kritiken.

TV4 250611: Hitlerhälsning och hakkors - här döms flest elever för hets mot folkgrupp. Judar är mest utsatta för hatbrott bland skolelever. 
– De här situationerna ska inte uppträda alls om man har ett fungerande pedagogiskt arbete för att arbeta med värdegrundsfrågor. Dels får elever sina demokratiska fri- och rättigheter inskränkta när det förekommer, dels strider det mot skolans demokratiuppdrag, säger Christer Mattsson, föreståndare och forskare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Skolporten 250610: Forskningsutblick: Så uppfattar tonårsflickor med autism sin diagnos i skolan
Flickor med autism riskerar ensamhet, stress, frånvaro och att inte nå målen i skolan. I den här studien intervjuades elva flickor om hur de upplevde sin diagnos. Även om de är positiva till att ha fått en diagnos, oroar de sig för vad andra ska tycka och berättar inte alltid för sin omgivning. 

Kungälvs-Posten 250610: Kravet efter alla hot – våga stäng av stökiga elever
När den ”relationella vägen” inte räcker för att förhindra allvarliga kränkningar kan det vara befogat att placera elever i andra skolor, förklarar Ilse Hakvoort. Hon hänvisar till en studie , som påpekar att disciplinära åtgärder ska användas för att hjälpa eleven och förbättra studiemiljön. Åtgärder som utvisning ur klassrummet och avstängningar får inte användas som bestraffning.

Forskning.se 250609: Lärarens kompetens är viktig för elevernas skolresultat
Hur elever presterar i skolan påverkas mycket av lärarens ämneskompetens och vilka strategier som används i undervisningen, särskilt på mellanstadiet, visar en studie. Dessutom är fördelningen av kompetenta lärare ojämn – vilket bidrar till att skillnader mellan elever växer.

Skolledaren 250604: Forskarens metod: Så kan rektorer arbeta mot rasism 
För att som rektor kunna leda i hur man på skolan ska arbeta för att motverka rasism behöver man först fundera över vilken typ av rasism man vill motverka.
– Först därefter bör man välja vilket arbetssätt som är bäst att använda, säger Emma Arneback, docent och lektor i pedagogik.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 250602:
Så uppfattar tonårsflickor med autism sin diagnos i skolan
Flickor med autism riskerar ensamhet, stress, frånvaro och att inte nå målen i skolan. Det visar en studie av Helena Josefsson och Shruti Taneja Johansson.

Blekinge Läns Tidning 250602: Larm om för stora barngrupper i förskolan – så är läget i din kommun
– För barn påverkar stora barngrupper villkoren för att få den uppmärksamhet och undervisning som de har rätt till, säger Pia Williams.

Sveriges Radio 250530: Nationella prov och strävan efter rättvisa
Dåtidens studentexamen och dagens nationella prov – Vad innebär egentligen ett rättvist och likvärdigt system för kunskapsbedömning och varför är det så svårt? Gäster i programmet är bland andra Alli Klapp.

Tidningen Syre 250530: Lärarnas frihet utmanas av krav om ”värderingsfri” skola
En lärare kritiserades för bristande objektivitet efter att ha använt stormningen av Kapitolium som ett exempel på demokratihot. Det ledde till politisk debatt och medieskriverier – men också till starten av ett nytt forskningsprojekt. Enligt forskarna hotar den här typen av händelser lärarnas handlingsutrymme och skolans demokratiska uppdrag.

Användbart 250528: Våldsspiral i skolan kan vändas
Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma. Men det går att vända den dystra utvecklingen.

Forskning.se 250527: Politiska konflikter pressar lärare
När lärare kritiseras för sin undervisning hotas både deras autonomi och skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskare bakom en ny studie vid Göteborgs universitet.

Svenska Dagbladet 250526: Barn gör reklam på Tiktok: ”Blir utnyttjade”
Allt fler barn jobbar som professionella influencers och marknadsför produkter och företag via sina konton. Forskaren Ylva Ågren berättar hur företagen lockar barnen: ”De flesta har gått på en och annan smäll.”

Grundskoletidningen 250525: ”Vi behöver utmana eleverna”
Bildning har trängts undan i svensk skola och det bekymrar Ulla Berglindh, tidigare lärarutbildare som länge varit engagerad i temat.

Göteborgs-Posten 250521: Anna-Karin Wyndhamn: Är detta den folkpartistiska staten?
Liberalerna borde jobba för att åtgärda förskolans brister innan de föreslår att göra den obligatorisk, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

Skola & Samhälle 250520: Pramling: Tioårig skola ökar ojämlikheten
Regeringens förslag om ett ersättande av frskoleklassen med årskurs 1, och en förlängning av grundskolan med ett skolår, kommer inte att leda till ökande kunskaper, varnar Niklas Pramling. 

Göteborgs-Posten 250518:Majoriteten svenska ungdomar äter för mycket socker
Att för mycket socker är dåligt för hälsan vet de flesta. Att veta när man får i sig för mycket kan vara svårare. I en ny avhandling från Göteborgs universitet, har Julia Wanselius  detaljstuderat svenska ungdomars kostvanor kan nu slå fast att 70 procent av ungdomarna mellan 11 och 19 år äter för mycket socker. Det mesta kommer från läsk, godis och bakverk.

Vi Lärare 250515: Forskaren: ”Förskolan ska inte jaga vårdnadshavare”
Fokus Förskolan ska ägna sig åt barnen, inte jaga vårdnadshavare. Det anser forskaren Ingrid Pramling Samuelsson, som tycker att det är anmärkningsvärt att så många förskollärare efterlyser krav på arbetsintyg och scheman. – Jag är bekymrad över vad som händer med vår profession, säger hon.

Göteborgs-Posten 250513: Ny studie: Så vände skolorna våldsspiralen
Två Göteborgsforskare har precis avslutat en flerårig studie av fyra skolor som vänt våldsspiralen. En av de gemensamma nämnarna förvånade forskarna.
- Det tog så lång tid innan man var rejält tydlig med att nu är gränsen passerad, säger Ilse Hakvoort, docent i pedagogik.

Göteborgs-Posten 250509: Lärarstudenter fuskar mest i både Göteborg och Malmö
Framtidens lärare och fritidspedagoger är de som fuskar mest på Göteborgs universitet. Hittills i år har runt hälften av de som har blivit avstängda på grund av fusk gått något av GU:s lärarprogram.

Skolporten 250508: Så stöttar du elever med matematikångest
Hallå där, Rimma Nyman, lektor i matematik vid Göteborgs universitet. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Matematiksvårigheter för högstadiet och gymnasiet den 9 oktober i Stockholm.

Läget 250508: Ny forskning om klimatsmart skolmat: risk för järnbrist hos elever
Fler skolor tänker på klimatet och byter ut kött mot växtbaserade alternativ. Men förändringen kan leda till järnbrist hos eleverna, speciellt unga tjejer, enligt ny forskning från Göteborgs universitet.
– Skolan har ett ansvar att servera näringsrik mat, säger Mari Wollmar på institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Forskning.se 250508: Klimatsmart skolmat kan ge järnbrist
Allt fler skolor byter ut kött mot växtbaserade alternativ för klimatets skull. Men den klimatsmarta maten har en baksida – mängden järn som kroppen kan ta upp minskar, särskilt för tonårsflickor.

Jönköpings-Posten 250505: ENKÄT: Hur ofta äter du godis? Jag är besatt
Majoriteten av svenska ungdomar äter mer socker än rekommenderat. Det visar en avhandling i kostvetenskap från Göteborgs universitet.

DN 250430: Professorns tre steg till en friskare framtid
En professor vid Göteborgs universitet som uppmanar till att använda en slags kristallkula - ja, det är faktiskt sant. Det är Daniel Arvidssons bästa tips om hur ohälsosamma vanor inte ska få chansen att sätta sig.

DN Debatt 250425: Vår forskning kan inte viftas bort som åsikter 
Mer än 1 000 forskare skriver på DN Debatt för att protestera mot hur politiker missbrukar forskningsresultat eller ignorerar vetenskaplig kunskap för att stödja sin politiska agenda.

Vi Lärare 250423: Fler folkhögskollärare blir forskare
Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan för folkhögskollärare nått sitt mål – de har tagit en licentiatexamen. Regeringen förlänger dessutom satsningen, och ytterligare tolv folkhögskollärare ska nu börja studera.

Vi Lärare 250422: De forskar om rektorers känslomässiga arbete
Elever som får utvisningsbeslut. Föräldrar som har drogproblem. Lärare som blir utsatta för hot. Som rektor behöver du hantera många olika känsloladdade situationer i ditt arbete. Nu ska ett forskarlag vid Göteborgs universitet studera rektorers känslomässiga arbete, eller emotionsarbete, i hopp om att få fler att stanna i yrket.

Tv4 Nyhetsmorgon 250420: Majoriteten av ungdomar äter för mycket socker
70 procent av svenska ungdomar får i sig mer än det rekommenderade intaget av socker. Det visar Julia Wanslius avhandling. 

Sydsvenskan 250420: Svenska ungdomar fast i sockerfällan
Godis, läsk och kakor hör inte bara påsken till. Majoriteten av svenska tonåringar äter mer socker än rekommenderat, visar en avhandling i kostvetenskap av Julia Wanselius.

Vi Lärare 250416: Forskaren sågar fem tysta minuter
Att kräva att barnen är tysta är onödigt drastiskt, menar forskaren Karin Lager. Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.

Vi Lärare 250416: Ett svek mot folkhögskolan
Johan Söderman har ansvar för forskarskolan som är förlagd vid Göteborgs universitet.
– Nu får en ny omgång med lärare i folkhögskolan som får chansen att forska på deltid – en forskarskola för lärare i ”folkhögskola 2.0”. Det är väldigt positivt att regeringen har valt att satsa på en ny forskarskola nu när den första forskarskolan, som startade för fyra år sedan, är på väg att avslutas, säger Johan Söderman.

Expressen 250413: Experterna: Därför ökar våldet i svenska skolan
Johannes Lunneblad, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tror att ökningen kan bero på en större medvetenhet och bättre larmfunktioner.
- Jag tror att man har skapat system för att hantera den här typen av händelser som tidigare var någonting bara man pratade med en kollega om, säger han.

Vi lärare 250407: Johan Söderman: Kunskap är ett maktverktyg
Ett liv i musikens tecken. Johan Söderman levde för musiken när han var ung. Nu är han sedan länge forskare med fokus på barn- och ungdomskultur, ofta med ljuset riktat mot hiphop-kulturen.

Altinget 250405: Regeringen vill låta fakta gå före demokrati i svensk skola
Den nya läroplansutredningen reducerar skolans roll till faktainlärning och åsidosätter skolans bredare samhällsuppdrag. Det menar Ulf Blossing, professor i pedagogik, och Erik Andersson, docent i pedagogik.

SvT Forum 250403: Förstatliga skolan och begränsa det fria skolvalet? 
12:03 Om svenskarna och skolreformer. Maria Jarl, universitetslektor vid Göteborgs universitet, redovisar resultat från SOM-undersökningen. Arrangör: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 

Ämnesläraren 250402: ”Finns inga signaler om att elevinflytandet gått överstyr”
I vår egen och andras forskning kring elevers delaktighet finns det inga signaler om att elevinflytande gått överstyr, tvärtom, skriver bland andra Erik Andersson och Ulf Blossing.

Mölndals-Posten 250403: Mölndalsborna om stressen att hämta tidigt från förskolan
Att vara på förskolan kortare tid behöver i sig inte enbart vara positivt. Det menar Ingrid Pramling Samuelsson som är forskare på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet.

Kvartal 250328: Man var en slags förrädare
Jonas Linderoth, professor i pedagogik, slog larm om lärarrollens devalvering för nästan tio år sedan, vilket gjorde att han sågs som en förrädare av en del kolleger.
– Jag minns hur jag häpnade över hur seniora akademiker kunde vara så dåliga på debatt, säger Linderoth, som är veckans gäst i Fredagsintervjun.

Universitetsläraren 250325: Så hanterar du kontroversiella frågor i undervisningen
Att undervisa om känsliga ämnen kan vara utmanande när starka känslor riskerar att komma i vägen för en konstruktiv diskussion. Men det finns metoder att ta till för att hålla samtalet öppet och respektfullt, menar Christer Mattsson.

Fokus 250324: Förbättrad lärarutbildning möter motstånd
Remisstiden har gått ut. Nu måste utbildningsminister Pehrson stå emot bakåtsträvarna, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

Ämnesläraren 250324: Kravet: Grundmotorik måste ta plats i lärarutbildningen
Den nyligen presenterade läroplansutredningen slår fast att de praktisk-estetiska ämnena ska bidra mer till elevernas motoriska utveckling. Dessutom ska praktiska färdigheter, såsom att idrotta, sjunga och måla, ges högre vikt vid betygsättning. Detta är ett välkommet besked, skriver bland andra Suzanne Lundvall.

Sydsvenskan 250323: Skånska kommuners val: Stänga skolor eller göra barngrupper mindre
Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, berättar att svensk forskning om effekterna av klasstorlekar och lärartäthet är begränsad. Men bevis finns för att mindre klasser leder till bättre skolresultat, självkänsla och motivation. Mindre klasser ger även läraren större möjlighet att möta varje barn utifrån förutsättningar och behov.

Nerikes Allehanda 250318: Åke Ingerman: Ny rektor och ny ledning naturligt
Nyvalde rektorskandidaten Åke Ingerman ser fram emot att starta och är beredd att vända på en del stenar i ledningen för Örebro universitet.
– Det blir naturligt: En ny rektor och en ny ledning, säger han.

SVT Nyheter 250317 Fyra myter om fetma: Beror inte på lathet
– Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. För att vända utvecklingen behöver vi få hälsosamma val att bli enkla och naturliga, säger Christina Lundberg,

Nya Wemlandstidningen 250310: Expertens råd: Hämta inte barnen för tidigt på förskolan
Ingrid Pramling Samuelsson menar att det är bra för barnen att vara på förskolan och att föräldrarna inte ska känna press.

Morgonpasset, Sveriges Radio 250308: Johan Söderman om gangsterrap 
Som politiker har det varit en lång tradition i västvärlden att man håller en armlängds avstånd till kulturvärlden, säger Johan Söderman, apropå utbildningsministerns debattartikel i Aftonbladet, där han uppmanar att inte släppa fram gansgerrap på festivalscener eller när musikpriser delas ut. 

Borås Tidning 250307: Förr kunde en bråkig 15-åring få jobb - i dag stänger vi alla dörrar
I Sverige i stort går numera nästan var femte elev ut nian utan att bli behörig till gymnasiet. Enligt Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, underkänner Sverige störst andel elever i hela Europa, dubbelt så många som Estland som ligger på en andra plats och fem gånger fler än övriga EU, vilket TV4 har rapporterat om. Borås Tidnings Mandus Örarbäck frågar sig vad dagens hårda krav gör med ungas mående.

Nya Lidköpings-Tidningen 250306: Elevernas resultat inte bättre - trots flera satsningar: Det är långt ifrån tillräckligt

Flera projekt är nu igång på Skaras skolor för att få upp studieresultaten. Men resultaten dröjer. Enligt verksamhetsrapporten för 2024 är det långt kvar till målen. I projektet samarbetar matematiklärare med bland annat forskaren Ola Helenius vid Göteborgs universitet. 

Altinget 250305: Undersökning: Starkt stöd för förstatligande av skolan
Sex av tio svenskar tycker att det är ett bra förslag att förstatliga skolan. Det visar den nationella SOM-undersökningen som presenterades på onsdagen. ”Det svenska folket vill se en statlig skola med ett fritt skolval”, säger Maria Jarl, universitetslektor vid Göteborgs universitet. 

Göteborgs-Posten 250302: Så blir du lurad av din träningsklocka 
Aktivitetsklockorna blir alltmer avancerade och kan mäta din puls, sömn, kaloriintag och hjärtrytm. Men resultaten är långt ifrån tillförlitliga. Sämst är klockorna på att räkna kalorier. 
- Klockan kan ge en falsk bild av hur fysiskt aktiv du egentligen har varit, säger Daniel Arvidsson, professor på Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet.

Nerikes Allehanda 250226: Beskedet: Beslut om ny rektor måste tas om
Hela processen kring valet av ny rektor till Örebro universitet måste tas om. Detta efter krav från Utbildningsdepartementet. Tidigare föreslog universitetsstyrelsen regeringen att välja Göteborgsprofessorn Åke Ingerman till ny rektor för Örebro universitet. Turbulensen kring tillsättandet av ny rektor tar nu en ny vändning och Universitetets styrelse har kallats till ett extrainsatt möte.

Vi Lärare 250225: Lärarnas krav på nya läroplanen: Tid och pengar
Åkommorna: Läskris, mattekris och elever som inte kan klippa rakt eller slå en kullerbytta. 
Botemedlet: En ny läroplan, knappt tre år efter att Lgr22 lanserades. Ett par av experterna bakom regeringens nya läroplan är Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik och Jonas Linderoth, professor i pedagogik båda vid Göteborgs universitet.
 

Vi Lärare 250219: Elevernas inställning allt sämre – ändå höjs matteresultaten
Elevernas matteresultat vände uppåt i senaste internationella 
kunskapsmätningen Timss, trots att de blivit mer negativt inställda till ämnet. Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet, ser att allt fler kommuner bedriver egna utvecklingsarbeten i matematik och att det kan ligga bakom förbättringarna i Timss-mätningen.

ETC 250218: Vändningen om betygen: Ingen elev ska underkännas
Ökad risk för arbetslöshet, kriminalitet och självmord. Det är vad som väntar en förfärande andel av de unga människor som inte klarar 
kraven för att ta sig in på ett nationellt gymnasieprogram. 
Regeringens utredare Magnus Henrekson har lagt fram ett förslag om nytt betygssystem. Nu ska F-gränsen bort. 
– Det finns ingenting som ställt till mer elände i svensk skola, anser Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, 
gällande att ta bort den skarpa gränsen för godkänt.

Göteborgs-Posten 250218: En av Nordens största förskolor har öppnat i Mölndal
Det byggs allt större förskolor. Nyligen öppnade en av Nordens största i Mölndal. 14 avdelningar fördelade på två våningar med plats för 240 barn och en öppen förskola dit även dagbarnvårdare, ofta kallade dagmammor, kan komma med sina barn. Pia Williams, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tror inte att trenden med stora förskolor gynnar barnen.
– Min farhåga kommer in då det gäller stora utrymmen som ska delas av många barn och vuxna, säger hon. 

Göteborgs-Posten 250213: Barn som redan kan läsa ska inte läsa samma text gång på gång
90 procent av eleverna har inte stora problem att avkoda ord – de kan läsa bra. Att låta elever utan svårigheter ägna tid åt sådant de inte behöver och som dessutom förmodligen påverkar deras läsglädje negativt, är inte en god strategi, och det har inget vetenskapligt stöd, skriver Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Altinget 250213: Berättarministeriet blir del av lärarutbildning
Under våren kommer Berättarministeriet att bli en del av Göteborgs universitets lärarutbildning. Berättarministeriets metoder kommer utveckla lärarutbildningens kunskaper i storytelling och språkutveckling i undervisning.

Vi Lärare 250206: Skolan har skadligt stort fokus på analys
– Ett skadligt fokus på analys och reflektion har trängt undan nödvändig repetition och satt lärarna i en omöjlig sits, menar Anna-Karin Wyndhamn forskare vid Göteborgs universitet.
Repetition ifrågasätts och betraktas som något ”förlegat” och ”fult”. I stället premieras diskussion, reflektion och analys.  Det framgår i Ämneslärarens stora enkät som nästan 5000 lärare besvarat. 

Vi Lärare 250206: Lärarnas larm: Därför nöter vi för lite i skolan
Korvstoppning, stoffträngsel, bedömningshets, stora klasser och omotiverade elever. Nu larmar både lärare och forskare om att repetition trängs undan och att mängd­träning blivit en bristvara i skolan. Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är bekymrad men inte förvånad över detta. Han tror att en delförklaring kan vara en bristande kunskap om de undervisningsmetoder som evidensbaserad forskning visat har stor effekt för det långsiktiga lärandet.

Vi Lärare 250206: Sju av tio lärare i fritidshem hinner inte planera
Lärare i fritidshem har i snitt fyra timmar till planering per vecka. Alldeles för lite, enligt Sveriges Lärare som kräver att planeringstiden ska regleras i det nya avtalet.
Karin Lager är docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon betonar att planeringstid behövs för att kunna uppnå målen i styrdokumenten för fritidshemmen och att möta de behov som finns hos barnen på en specifik avdelning.

Västerbottens-Kuriren 250204: Debatt: Den gröna omställningens ohållbara polarisering
Vi uppmanar regeringen att kraftfullt stärka en grön omställning grundad i demokratiskt deltagande, tillit och långsiktighet, skriver Ebba Lisberg Jensen, Göteborgs universitet i en debattartikel. Grön omställning handlar om ömsesidigt engagemang och samhällsbyggande från centrum till periferi och tillbaka. Endast då kan vi uppnå en framtid som verkligen är grön för alla.

Ämnesläraren 250204: Tro på sig själv är inte nog i matte
Alla elever med god självuppfattning presterar inte bättre än andra elever, visar en ny avhandling.
– Utan konstruktiv kritik från läraren kan elever få en orealistisk bild av sin prestation, säger Yi Ding, forskare vid Göteborgs universitet.

Vi Lärare 250129: Utredningen underminerar lärare 
Utredningen om lärarutbildningen betonar vikten av evidensbaserad forskning – men saknar egen grund för sina förslag.  
– Den politiska debatten om lärarutbildningen måste bli mer nyanserad, skriver 16 forskare i en debattartikel. Bland dem är Dennis Beach, Marianne Dovemark, Josefina Eliaso Magnusson och Mikael R. Karlsson från Göteborgs universitet.

Via TT 250129: 22 lärare får möjlighet till fortbildning utomlands 
Tio resestipendier på vardera 50 000 kronor ger i år 22 lärare möjlighet att hämta inspiration och ny kunskap genom internationella resor. Syftet är att stärka lärarna och skolan. Under 2025 kommer stipendierna att användas för att delta i internationella konferenser eller för att besöka skolor och ta del av undervisningsmetoder. Stipendiekommittén består bland annat av Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs Universitet. 

Expressen – Mama 250123: Forskaren: Onödigt att föräldrar hetsar för att hämta tidigt på förskolan 
Föräldrar hetsar i onödan att hämta tidigt på förskolan, menar forskaren Ingrid Pramling Samuelsson. Hon menar att förskolan erbjuder ovärderliga erfarenheter som barn annars går miste om. 

Falköpings Tidning 250117: Kostprofessorn: Generellt äter vi för lite fisk 
– Fiskpinnar är bättre än ingen fisk alls, fastslår Christel Larsson professorn i kostvetenskap. En portion stekta fiskpinnar ger proteiner, selen och nyttiga fettsyror. Fast se till att barnen inte bara äter paneringen och glöm inte grönsakerna.  

Fokus 250117: Sluta handla på Shein - läs Elsa Beskow 
Granskning efter granskning visar att de kinesiska företag som producerar ultrasnabbt mode och kränger det superbilligt via nätet, bygger på rovkapitalismens exploatering av människor och miljö. Är det förnekelse eller okunskap som gör att så många väljer att fortsätta handla på sajterna? En pedagogisk insats fodras. Sagan av Elsa Beskow från 1912 lär oss tänka mänskligt om arbetsvillkor. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i denna text.  

Nerikes Allehanda 250115: Universitetets beslut: Åke Ingerman ny rektor 
Beredningsgruppens förslag vann. Universitetsstyrelsen föreslår regeringen att välja Göteborgsprofessorn Åke Ingerman till ny rektor för Örebro universitet.

Expressen 250113: UPPROP – Om inte lärare läser själva spelar läslistor ingen roll 
Regeringen vill vända läskrisen bland barn och unga med läslistor och bemannade skolbibliotek. Men det är lärare och pedagoger som kan göra de viktigaste insatserna – därför måste de utbildas. 
– Vi behöver prata mer om skönlitteraturens roll i undervisningen, sa Skolverkets undervisningsråd Tammi Gustafsson Nadel vid pressträffen i början av december. 
Undertecknarna av uppropet är 68 litteraturvetare och lärarutbildare, bland annat 
Anna Lyngfelt, professor i ämnesdidaktik med inriktning svenska, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet. 

Dagens Nyheter 250107: Äntligen får vi lärare något som funkar i klassrummet 
Runt om i världen pågår en strid mellan ovetenskapliga och evidensbaserade metoder för skolundervisningen. DN har pratat med lärare som hoppas att den svenska skolan på riktigt håller på att göra upp med flummet. 
- Jag träffar hela tiden lärare som säger: Oj, det här fungerar ju på riktigt, säger Jonas Linderoth, professor i pedagogik. 

Värmlands Folkblad 250104: Spanskans dominans ökar - så väljer eleverna i Värmland
Sedan decennier är spanska det moderna språk som flest svenska elever väljer - och de senaste åren har språket blivit ännu mer dominant. 
- Jag tror att det hänger ihop med flera saker. Spanien är vårt största turistmål, många har rest dit eller drömmer om att resa dit. Under mina år som lärare hade det ett rykte om sig att vara lättare än de andra språken - vilket inte är sant, säger Ingela Finndahl.

Fokus 250103: Försvinn ur skolan, advokater!
En skola där läraren har berövats alla verktyg är socialt farlig. Advokater har inget på utvecklingssamtalet att göra. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i denna text.

Göteborgs-Posten 250101: Toppcheferna: det äter vi till frukost
Att sitta ned i lugn och ro med en ordentlig frukost för en bra start på dagen eller äta något snabbt för att kunna sova eller jobba lite mer? Ja, det är säkerligen en fråga som många chefer någon gång tagit ställning till. Hur viktig är egentligen frukosten för hälsan?
Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det inte finns tillräcklig forskning på måltidsvanor för att konstatera att man måste äta frukost, lunch eller middag vid exakta tidsangivelser.