Från meny till metadata – digitala vägar till måltidens historia

Med hjälp av AI öppnas nya möjligheter att utforska 160 år av svensk restaurang- och måltidshistoria.

Robert Aspenskog har en bakgrund inom historia och digital humaniora och i sitt avhandlingsprojekt undersöker han AI-assisterade metoder för att organisera och tillgängliggöra digitiserade historiska restaurangmenyer. Materialet omfattar omkring 10 000 svenska menyer från perioden 1840–2000, hämtade från Kungliga bibliotekets och Måltidsakademiens biblioteksstiftelses samlingar. Menyer—som allt vardagstryck—är svåra att hitta och arbeta med i forskning eftersom de saknar utförliga, individuella beskrivningar i bibliotekens kataloger. Genom att utveckla metoder för att på automatisk väg producera metadata om menyerna vill Robert göra dem lättare att söka fram och använda som historiska källor.

Arbetet ska därmed skapa förutsättningar för empiriska undersökningar av historiska restaurangmenyer i större skala. När beskrivande metadata väl finns på plats är hans långsiktiga förhoppning att också kunna utvinna detaljerad, strukturerad textdata ur hela samlingen, så att varje omnämnd maträtt, råvara och tillagningsteknik blir sökbar. Det skulle öppna möjligheter att följa förändringar i restaurangernas utbud och måltidernas sammansättning över tid och mellan platser.

Vid sidan av avhandlingens metodutvecklingsfokus har Robert ett brett kulturhistoriskt intresse för måltiden, särskilt restaurangmåltiden som social och kulturell företeelse. Han intresserar sig för vad menyer kan berätta om smakideal, traditioner och föreställningar om hur en måltid ska vara sammansatt, men också om de sammanhang där människor har samlats för att äta och dricka. I forskarnätverket #matarv ser han fram emot att möta forskare från olika fält och utbyta perspektiv på hur historiska källor kan bidra till kunskap om matens och måltidens kulturarv.