Göteborgs universitet
Bild
Young boy playing on a wooden slide
Länkstig

DCD - Developmental Coordination Disorder (motorisk koordinationsstörning)

Christopher Gillberg går igenom motorisk koordinationsstörning – definition, symptom och förekomst.

Definition

Bild
Boys playing cricket
Foto: Pexels.com

DCD motorisk koordinationsstörning är ett vanligt tillstånd som drabbar omkring åtta procent av alla pojkar och två procent av alla flickor. Tillståndet är mycket vanligt förekommande vid ett flertal tillstånd som sorteras under paraplybegreppet ESSENCE och förekommer hos åtminstone hälften av alla barn med ADHD, autismspektrumtillstånd, DLD (Developmental Language Disorder) och/eller intellektuell funktionsnedsättning som ”huvuddiagnoser”. DCD förefaller inte att vara lika vanligt förekommande vid ticsstörningar/Tourettes syndrom. När DCD uppträder tillsammans med ADHD innebär det vanligtvis ökad risk för språksvårigheter och autistiska drag, medan trotssyndrom och uppförandestörning är kraftigt överrepresenterade i de fall där det inte finns tecken på DCD.

Skribent

Christopher Gillberg

Symptom

Bild
Children playing with rope

Symptomen på DCD (motorisk koordinationsstörning) är generella koordinationssvårigheter, grovmotorisk klumpighet, balansproblem, hypotonus och dålig finmotorik. Visuell perception påverkas ofta negativt. Tillståndet går att upptäcka i förskoleåldern, men diagnos ställs ofta inte förrän i skolåldern, om den alls ställs. Den mest påfallande grovmotoriska klumpigheten blir ofta uppenbar i barndomen och den drabbade individen kan exempelvis ha problem att lära sig cykla, åka skidor, åka skridskor och spela bollspel (lagidrott utgör vanligtvis ett särskilt problem, medan vissa personer kan utveckla en god förmåga i individuella sporter, såsom tennis eller badminton). Skolgymnastiken innebär i de flesta fall ett problem och många barn med DCD är aktivt eller indirekt uteslutna från skolgymnastikaktiviteter. Hypotonin bidrar till ett intryck av "överflexibla leder" och också ofta till dålig hållning och "tafatt" kroppsspråk. Ehlers Danlos sydrom ger sig ofta först tillkänna genom DCD-relaterade problem. Att hantera pennor, kritor och bestick kan innebära stora problem och i förlängningen påverka skolresultat och bordsskick. Talorganens muskler är också ofta påverkade, vilket sänker talets hastighet och kan leda till artikulationssvårigheter.

Orsaker och följder

Bild
Girl in front of DNA

DCD ärvs i många fall, ofta tillsammans med ytterligare ett eller flera ESSENCE-tillstånd. Dessutom är komplikationer under graviditeten och förlossningen en vanlig bakgrundsfaktor vid motorisk koordinationsstörning, jämförbart med vad man ser vid andra ESSENCE-tillstånd som ADHD och autism.
Ångest och depression följer ofta i den motoriska koordinationsstörningens fotspår och många barn lider psykiskt p.g.a. sin dåliga koordination och klumpighet. Tyvärr ställs sällan diagnos ens när problemen är uppenbara, vilket får till följd att ingen hjälp erbjuds.

Utredning och behandling

Bild
Girls doing martial arts
Foto: Unsplash.com

I våra studier på GNC (och tidigare Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri) har vi alltid uppmärksammat motorisk koordinationsstörning. Diagnosen har studerats både som ”egen diagnos” och som en vanligt förekommande tilläggsdiagnos vid ADHD och autism/Aspergers syndrom. DCD kan och bör utredas, diagnostiseras och behandlas. Information till barn, föräldrar och lärare om hur problemen yttrar sig och instruktioner om hur man kan arbeta med dessa är vanligtvis till hjälp. Träning av muskelstyrka specifikt när det gäller det som individen har svårt för (t ex av-och påklädning, knyta skosnören, äta "snyggt")  exekutiv funktion och allmän fysisk kondition har samtliga visat sig vara effektiva. Centralstimulantia och motorisk träning kan vara mycket effektivt när det gäller att minska problem som hänger ihop med dålig finmotorik. Kampsport för träning av arbetsminnet och speciella program anpassade till den specifika individen är effektiva när det gäller att förbättra de motoriska koordinationsstörningssymptomen och kan bidra till att lindra ångest och depression.

Riktlinjer för klinisk bedömning och insatser vid DCD har publicerats i Developmental Medicine and Child Neurology (Blank et al 2019): International clinical practice recommendations on the definition, diagnosis, assessment, intervention, and psychosocial aspects of developmental coordination disorder.

Tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning och generella inlärningssvårigheter, tillhör DCD för närvarande de mest förbisedda problemen inom hela det utvecklingsmedicinska/barnpsykiatriska fältet.