Utmärkta examensarbeten vid Förvaltningshögskolan
Varje termin brukar ett antal av de uppsatser som skrivs på Förvaltningshögskolans utbildningar på kandidat- och masternivå uppmärksammas som "utmärkta examensarbeten". På den här sidan går att läsa mer om dessa arbeten.
Vi har enats om hur vi kraftigt ska minska invandringen till Sverige
– En kritisk diskursanalys av migrationspolitiska reformer
Kandidatuppsats
Alexandra Ahlén
Motivering:
Uppsatsen berör ett angeläget och aktuellt ämne. Uppsatsens styrka är det teoretiska ramverket – kritisk diskursanalys med grund i Carol Bacchis WPR-analys – som på klargörande och kritiskt sätt blottlägger grundläggande policyproblem förknippade med den nya migrationspolitiken i Sverige. Uppsatsen är välskriven, väl strukturerad och genomförd med en konsekvent använd analys tillika med en god retorisk förmåga i språkbehandlingen.
Den tysta pandemin
– En studie om statens försök att styra antibiotikaförskrivningen
Masteruppsats
Linn Hemmar Larsson
Motivering:
Vad kan bidra till att statens kunskapsstyrning får genomslag på lokal nivå? Det reder Linn Hemmar Larsson ut i en på alla sätt föredömlig uppsats. Den är angelägen och välskriven. En teoretiskt driven analys resulterar i såväl tydliga kunskapsbidrag som konkreta framåtsyftande förslag till praktiken.
Challenges and factors affecting the implementation of sustainable public procurement in the EU
– A Multi-level Governance Perspective
Kandidatuppsats
Karin El Aaraj & Mila Kutlija
Motivering:
Kandidatuppsatsen har genomförts med en systematisk litteraturöversikt av studier
som behandlar hållbar offentlig upphandling i EU:s medlemsländer. Metoden som
används i uppsatsen är mycket övertygande, och resultatet är en gedigen och
omfattande överblick över den aktuella kunskapen inom området.
Den digitala gränslinjen
– En studie om tjänstepersoners privata användning
av sociala medier i förhållande till sin yrkesroll
Kandidatuppsats
Hanna Wahlström & Filippa Widén
Motivering:
Det är en väldesignad studie i ett aktuellt och angeläget ämne. Genom att kombinera
teorier om risk vid användning av sociala medier med teorin om offentligt etos skapas
en intressant grund för diskussionen om tjänstepersoners nyttjande av sociala medier
och den gränsdragningsproblematik som föreligger mellan yrkesliv och privatliv.
Delivering difficult decisions
– Exploring organizational justice in the Swedish Social Insurance Agency’s communication
Masteruppsats
Astrid Kihl
Motivering:
Att meddela svåra beslut. Det kan finnas både bättre och sämre sätt. Med ett gediget material och med utgångspunkt i begrepp om rättvisa görs en, såväl kvantitativ som kvalitativ, teoretiskt driven innehållsanalys av hur Försäkringskassan kommunicerar avslag.
Med uppsatsen ”Delivering difficult decisions - Exploring organizational justice in the Swedish Social Insurance Agency’s communication”, gör Astrid Kihl en på alla sätt
föredömlig uppsats. Den är angelägen och välskriven.
Adjusting to a new political context: A study of the civil servants’ possibilities
to influence policymaking at the Government Offices in a new political context
Masteruppsats (Nordiskt Masterprogram)
Ida Wicht
Motivering:
Uppsatsen belyser förtjänstfullt handläggarnas möjlighet att bidra till och påverka policyutformningen på Regeringskansliet i Sverige, och detta diskuteras utifrån aktuellt teoretiskt kunskapsläge vilket grundar för den fortsatta undersökningen och analysen.
Uppsatsen bidrar med ny kunskap om förutsättningar för hur det politiska initiativet över dagordningen kan och har ändrats, och konsekvenser för administrationens del i denna process. Kunskapsbidraget är relevant och viktigt både i den internationella teoretiska diskussionen om agendasättning, som för praktikens politiker och handläggare.
Faktorer med påverkan på god ekonomisk hushållning
– En studie om olika faktorers påverkan på kommuners ekonomiska resultat
Kandidatuppsats
Aleksander Koskel
Motivering:
Uppsatsen bidrar med ny kunskap, framför allt om olika demografiska faktorers
påverkan på svenska kommuners finansiella resultat. Studien är på samma gång ämnesrelevant, metodologiskt avancerad och baserad på ett omfattande datamaterial
över Sveriges alla kommuner mellan åren 2000-2018. Den sammanlagda bedömningen är
att Aleksander Koskel har genomfört och författat en kandidatuppsats av hög kvalitet.
När ett yttrande inte räcker
– Hur kommuner hanterar ett utmanat självstyre
Masteruppsats
Ertan Kantur
Motivering:
Ertan Kantur visar i uppsatsen ”När ett yttrande inte räcker - Hur kommuner hanterar ett utmanat självstyre” prov på en hög teoretisk, metodologisk och analytisk skicklighet samt förmåga att dra välgrundade och nyanserande slutsatser, utifrån ett gediget empiriskt material. Studien har hög teoretisk och samhällelig relevans samtidigt som den ger ett
tydligt kunskapsbidrag till hur kommuner hanterar ett utmanat självstyre.
Samverkan till stadens fördel
– En kvalitativ fallstudie om samverkan mellan kommun och civilsamhälle
Kandidatuppsats
Sandyel Keryo & Somo Ali
Motivering:
Uppsatsen berör ett angeläget och aktuellt ämne. Uppsatsens stora styrka är det teoretiska ramverket som på ett konkret och tydligt sätt väglett både design av den genomförda studien och analys av det insamlade materialet. Texten är välskriven med en tydlig röd tråd och ger ett intressant och kreativt bidrag till forskningsfältet.
Faktorerna bakom finansiell stress i kommuner
– En kvantitativ studie om vad som inverkar på kommuners följsamhet av balanskravet
Kandidatuppsats
Julia Marksund Larsson & Sara Befve
Motivering:
Uppsatsen präglas av en mycket vetenskapligt mogen hållning, på en nivå som är en bra bit över kandidatnivå. Uppsatsen är mycket stringent, välskriven och håller en mycket god analytisk nivå. Författaren visar stor självständighet och förhåller sig på ett självklart självständigt sätt till tidigare forskning och annan litteratur. Författaren använder sig dessutom av för nivån mycket avancerade statistiska beräkningar på ett bra sätt.
Stratifiering och Hybrida roller
– En studie om hur lärarprofessionen påverkas av nya roller med särskilt ansvar för digitaliseringen
Masteruppsats
Johanna Thalenius
Motivering:
Uppsatsen berör ett högaktuellt ämne i offentlig förvaltning. Uppsatsen är tydligt förankrad i aktuell forskningslitteratur och gedigen empirisk undersökning som grund visar uppsatsförfattaren hur och varför hybrida roller kan – och inte kan – balansera professionalism och hierarkisk styrning, med särskilt fokus på digitaliseringsansvariga lärare. Uppsatsen är i alla dess delar mycket väl genomförd, ambitiöst, stringent och med ett självständigt förhållningssätt. Ett strålande uppsatshantverk som dessutom bidrar med värdefull kunskap om såväl stratifiering av professioner som digitalisering i offentlig sektor.
Backsourcing på kommunal nivå
– En kvalitativ studie om Lomma kommuns motiv till att återta särskilda boenden i egen regi
Kandidatuppsats
Caroline Bilger
Motivering:
Uppsatsen har flera kvaliteter som är värda att lyfta fram. Inte minst visar Caroline att spännande empiriska studier kan göras baserat på offentligt tillgänglig information såsom mötesprotokoll, tjänsteutlåtanden, revisionsrapporter, massmedial rapportering och partiers aktivitet på sociala medier. De olika datakällorna skapar ett rikt empiriskt material som i uppsatsen presenteras och analyseras på ett förtjänstfullt sätt. Uppsatsen bidrar till att skapa förståelse för varför kommuner väljer att återkommunalisera driften av verksamhet som tidigare har varit utlagd på privata utförare.
”Många gånger gör man saker man kanske inte har rätt till egentligen…” En kvalitativ studie om polisers handlingsutrymme i yttre tjänst
Kandidatuppsats
Nicko Dangoo & Oliwer Harling
Motivering:
Genom semistrukturerade intervjuer illustrerar kandidatuppsatsen hur och varför poliser anser sig behöva tänja på regelverket. Utöver att vara välskriven, välstrukturerad samt teoretiskt och metodologiskt underbyggd, har författarna försett ett principiellt angeläget problem – avvägningen mellan handlingskraft och byråkrati – med ett anmärkningsvärt empiriskt resultat som redan av det skälet förtjänar uppmärksamhet; nämligen att polisverksamhetens verkliga problem och behov kan kräva avsteg från tillämplig lagstiftning.
Kommunal klagomålshantering. En dokumentstudie av klagomålshantering inom SoL- och LSS-området i 55 kommuner
Kandidatuppsats
Karin Gréen
Motivering:
Denna uppsats är ett förstklassigt exempel på mycket noggrant arbete. Författaren visar en stor kunskapsnivå om teori, tillämpar metod på ett strukturerat och detaljerat sätt och ger en analys som är både övertygande och rik på insikt. Fokus på klagomålshantering i svenska kommuner är särskilt viktigt och författaren visar styrdokumentets roll för att bättre förstå denna process.
Interaktion på digitala APT. En kvalitativ studie om hur erfarenheter i Göteborgs Stad skapar interaktion med medarbetare på digitala arbetsplatsträffar.
Kandidatuppsats
Linn Bergdahl & Erika Bjurving
Motivering:
Författaren Erika Bjurving avhandlar i sin uppsats den högaktuella praktiken - digitala arbetsträffar. Utmaningen för alla chefer i början av pandemin blev skapande av interaktion på dessa träffar. Interaktion som uteblev när medarbetarna inte finns fysiskt på sin arbetsplats resulterade i försämrad arbetsmiljö. I uppsatsen studeras på ett ambitiöst sätt ett intressant problem med tydlig relevans för offentlig förvaltning. Författaren visar metodologisk medvetenhet och gör ett genomtänkt urval för intervjuer och observationer. Den teoretiska inramningen är stark och relevant för studien och det insamlade materialet organiseras och diskuteras väl och pedagogiskt med hjälp av valda teorier och teoretiska begrepp.
Mellan stuprör och hängrännor. Om skillnader i strategers strategier beroende på organisationskultur
Masteruppsats
Jenny Hellsten
Motivering:
Jenny Hellsten undersöker i uppsatsen Mellan stuprör och hängrännor. Om skillnader i strategers strategier beroende på organisationskultur vilken betydelse en kommuns nämndoch förvaltningsstruktur får för strategers arbetssätt samt om centrala och verksamhetsnära strateger förhåller sig på olika sätt till den politiska ledningen. I studien använder Hellsten vinjettmetoden för att identifiera och jämföra hur centrala och verksamhetsnära strateger skulle hantera dilemman relaterade till sina uppdrag två kommuner vars politiskadministrativa struktur skiljer sig åt.
Hellstens huvudresultat är att både organisationsstruktur och strategernas hierarkiska position får betydelse för vilka strategier som används. Hellstens finner bland annat att strateger i den traditionella kommunen är mer lojala mot den politiska ledningen jämfört med strateger i den avsektoriserade kommunen samt att verksamhetsnära strateger i högre grad än centrala fortsätter att aktivt arbeta för förändring även om de möter motstånd. Därutöver finner hon att strateger till skillnad från i tidigare studier upplever att en traditionell organisation främjar och inte motverkar samarbete inom kommunen.
Varför får förändringsarbeten inte fäste?
En kritisk studie över Världskulturmuseernas arbete med hållbarhet.
Masteruppsats
Amelia Månsson
Motivering:
Amelia Månsson har skrivit en masteruppsets under titeln ”Varför får förändringsarbeten inte fäste? En kritisk studie över Världskulturmuseernas arbete med hållbarhet”. I studien fokuserar Amelia på organisationsförändring som tillhör mest utforskade områden inom organisationsforskning. Trefjärdedel av empiriska studier visar att organisationsförändringar misslyckas gång på gång, därför Amelias uppsats vill bidra till ökad förståelse om varför förändringsarbete inte får fäste, genom fallet integrering av hållbarhetsidéer i Världskulturmuseerna. Hon antar ett kritiskt förhållningssätt till tidigare forskning och ifrågasätter etablerade antaganden samt teoribildningar som förändringsforskningen vilar på. Hennes studie bygger på dokumentstudier, 19 semistrukturerade intervjuer samt en observation. Hon betonar att den etablerade förändringsforskningen utgår från frågor om hur och vad som krävs för att en förändring ska bli lyckad. Hennes studie visar att dessa frågor inte ger tillräckliga svar. Hon ställer istället en fråga varför och undersöker förändringens bakomliggande intentioner och alternativa perspektiv. Genom att ställa frågan ’varför’ till det studerade materialet återfinns konkurrerande intressen från både ledning och personal. Hon kommer fram till slutsatsen att makt och bakomliggande intentioner utgör ett hinder för integreringen av nya idéer.
Leder ett tydligare regelverk till bättre redovisningskvalitét?
En studie av kommunernas sammanställda redovisning
Masteruppsats
Sofia Söderlind
Motivering:
Uppsatsen hanterar ett relativt och intressant fenomen. Syftet som det beskrivs är att ”bidra med insikter som är värdefulla kopplat till hur de facto harmonisering påverkas av mer stöd i lagen”. Koncernredovisning är ett viktigt och intressant område. Uppsatsen bygger på en kvantitativ studie som är mycket väl genomförd. Resultatet ger ytterligare en pusselbit kring reglers betydelse för koncernredovisningens praxis.
Ledarskap under COVID-19
– En kvalitativ studie om hur offentliga ledare kommunicerar vid en kris som kräver distans
Kandidatuppsats
Julia Dahl & Ottilia Rääf Nilsson
Motivering:
Uppsatsen uppfyller med råge de kursmål som finns för kandidatuppsatser vid Förvaltningshögskolan. Uppsatsen tar bäring på ett av de stora managementfrågorna just nu; behövs det ett nytt ledarskap i den situation vi finns i? De studerar ledare i offentlig sektor och kan med hjälp av ett relevant val av litteratur besvara frågan med ett ”JA” och också hur det ändras.
Kundrecensionernas roll i kundval och granskning
– En studie om primärvårdens kundrecensioner som granskningsverktyg och informationskälla vid vårdval
Kandidatuppsats
Carolina Karlsson & Milena Mitrovic
Motivering:
Uppsatsen är ett exempel på en synnerligen väl genomarbetad, innovativ och samhällsrelevant studie som tydligt visar potentialen i netnografiska metoder i forskning om marknadsskapande och offentlig förvaltning generellt.
Distributive justice in times of COVID-19: Priority setting of scarce health care resources in Germany and Sweden
Kandidatuppsats
Lotta Rogosik
Motivering:
Det är en utmärkt uppsats som visar på god kunskap om det valda ämnet, metodologisk medvetenhet och en mycket god analytisk förmåga. Författaren ger ett viktigt kunskapsmässigt bidrag till hur olika rättviseteoretiska förhållningssätt kommer till uttryck i etiska rekommendationer i samband med prioriteringar under coronapandemin i Tyskland och Sverige.
Forced to cooperate with your abuser: Men’s violence against women after a separation and gender equality policies in practice
Masteruppsats
Marina Villiamsson
Motivering:
Marina Villiamsson tar sig an ett högst angeläget ämne på ett teoridrivet, systematiskt och modigt sätt. Uppsatsen bidrar tydligt till den empiriska kunskapsutvecklingen om så väl policy i allmänhet som jämställdhetsträvanden specifikt och har potential att få viktiga konsekvenser i praktiken om resultaten blir mer kända. Dessutom pekar Marina ut flera intressanta områden för vidare forskning. Hon är därför väl värd priset för utmärkt uppsats höstterminen 2020.
Granskning i politiken, i praktiken. En empirisk studie av granskningsanvändning i tre budgetpropositioner
Masteruppsats
Ludwig Lindmark
Motivering:
Lindmark har utifrån ett tydligt teoretiskt syfte och väl motiverade forskningsfrågor undersökt användningen av granskningar i politiska sammanhang, närmare bestämt i budgetpropositioner. Empiriskt fokuserar Lindmark på frågan hur användningen av granskningar och olika granskningsformer utvecklats över tid i budgetpropositionerna samt jämfört utvecklingen inom olika politikområden. Lindmark analyserar på ett strukturerat, medvetet och stringent sätt det empiriska materialet genom en fruktbar kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Utifrån studiens empiriska material identifierar och problematiserar Lindmark användningspraktiker som tydligt utmanar och utvecklar existerande teoribildning inom området. Lindmarks studie har hög teoretisk och samhällelig relevans samtidigt som den ger ett tydligt kunskapsbidrag teoretiskt och empiriskt. Därutöver är studien metodologiskt och analytiskt stringent samtidigt som Lindmarks argument genomgående är väl underbyggda och nyanserade. En mycket bra och intressant uppsats.
Hur ska vi spara? Idéer om kostnadskontroll i styrningen av ett sjukhus
Masteruppsats
Åsa Plesner
Motivering:
En väldigt bra uppsats som fokuserar på budgetpraktiker, men flätar väldigt fint samman frågor om politik och ekonomi som visar offentlig förvaltnings ämnesbredd och styrka. Studien har ett omfattande empiriskt material, bestående av budgetprocessens styrdokument från SU och Regionkansliet, 1999-2020, omfattande 3000-4000 sidor. Studien genomförs med ett självständigt förhållningssätt till teori och empiriskt material som genomsyrar framställningen i sin helhet. Uppsatsen är synnerligen välskriven och för en samhällsintresserad publik tillgängligt presenterat.
Effektiv samordning men för vem?
– En jämförande studie av EST-modellens upplevda påverkan på trygghet i kommunerna Borås, Norrköping och Örebro
Kandidatuppsats
Egil Ahlenius Rönsberg & Simon Törnqvist
Motivering:
Denna uppsats förtjänar uppmärksamhet därför att författarna har visat en utmärkt förmåga att jobba med forskningslitteratur för att utveckla mångfacetterade analysverktyg som senare appliceras på empiriska material på ett detaljerat och övertygande sätt. Författarna uppvisar gedigen kunskap om ämnet och därtill stor metodmedvetenhet. Uppsatsen är ett mycket gott exempel på vad som kan åstadkommas i en uppsats på kandidatnivå när ribban läggs högt.
Centralisering av den högspecialiserade vården i Sverige
– En kvalitativ systematisk litteraturstudie
Kandidatuppsats
Anastasija Stojanova & Amy Tsui Andersen
Motivering:
Den här uppsatsen är angelägen, omfattande, systematisk och välskriven. Uppsatsen tar tag i en av vårdens kärnfrågor; hur ska det som är svårt organiseras. Stojanova och Andersen tar tag i frågan genom att gå igenom forskningen på området. Syftet med studien är att uppmärksamma effekterna som centraliseringen av den högspecialiserade vården kan medföra. De systematiserar underlaget, från början drygt 600 artiklar, i effekter avseende styrning, kompetensutveckling, samverkan, ekonomi samt patienter. Slutsatsen är att de positiva effekterna av centralisering av högspecialiserade vården väger tyngre än motsatsen.
Transaktionskostnader i samband med konkurrensprövning av offentlig verksamhet
Kandidatuppsats
Mattias Schmidt
Motivering:
Uppsatsens fokus riktas mot kommuners arbete med att bedöma och förverkliga konkurrensutsättning av vissa offentliga tjänster. Med en tydlig grund i transaktionskostnadsteoretisk skolbildning, visar författaren på såväl god inläsning och skarp analytisk förmåga. I uppsatsen studeras 21 policydokument utifrån syftet att studera hur transaktionskostnader behandlas i kommuners policy för konkurrensprövning. Ett viktigt resultat är att många av dokumenten saknar ett totalkostnadsperspektiv, vilket kan ge negativa effekter kring huruvida marknadsutsättningen är bra eller inte.
Patientcentrerad vård som fiktion eller verklighet:
En systematisk litteraturstudie om konceptets förverkligande
Masteruppsats
Alexander Nilsson
Motivering:
Studien tar sin utgångspunkt i en kontext som alltmer kommit att präglas av nya modeller och koncept för att styra och organisera hälso- och sjukvård. I fokus står sökandet efter fördjupad kunskap kring vad vi egentligen kan säga oss veta om fenomenet ”patientcentrerad vård” i en svensk och europeisk kontext. Genom en imponerande genomgång av drygt 3 000 abstracts och närläsning av 247 vetenskapliga artiklar, visar studien hur konceptet är bristfälligt, vilket inverkar negativt på möjligheten att förverkliga reformerna. Studien visar vidare hur de implementeringar som gjorts står i konflikt med de underliggande normer som styr organisering av hälso- och sjukvården. Studien är genomförd på ett systematiskt och noggrant sätt som visar att studenterna både behärskar ämnesområdet och färdigheten att skriva avancerade uppsatser.