Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Intervjuer med studenter och alumner

Vad blir man med en kandidat- eller masterexamen från Förvaltningshögskolan i bagaget?

Regionutvecklare på VGR:

Det roligaste jobbet man kan ha

Det roligaste jobbet som finns är att vara regionutvecklare på Västra Götalandsregionen, i alla fall om man får tro Förvaltningshögskolans alumn Lisa Lundin.

Bild
Lisa Lundin, alumn vid Förvaltningshögskolan.
Foto: Henrik Sandgren

År 2007 tog Lisa Lundin sin examen, efter att ha läst en fyraårig magister vid Förvaltningshögskolan. Inspirationen till att söka kom efter att ha hört dåvarande prefekten Björn Brorström tala om offentlig förvaltning, och hon beskriver utbildningen som bredare än andra likvärdiga utbildningar i närliggande ämnen.
– Du får inte bara en möjlighet att utveckla samhället, utan också en otroligt bra allmänbildning som du kan använda hela livet, säger hon.

Praktiken var på Utrikesdepartementet, med det var på Västra Götalandsregionen som hon hamnade efter sin examen. Ett skäl till att hon fick det jobbet menar hon är att hennes uppsats handlade om motsättningen mellan miljömål och tillväxt på regional nivå.
– Uppsatsen är ju det jobbigaste man gör, men för mig var det vägen in till regionen, säger hon.

Att jobba i Västra Götalandsregionen var aldrig något mål från början, men väl där tycker hon det är det roligaste jobbet man kan ha. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande, och innefattar dialoger, presentationer, utvecklingsdagar, hålla i workshops och konferenser, svara på remisser och mycket annat.
– Jag har en stor frihet att utveckla egna idéer, och får hela tiden möta olika perspektiv från näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor. Eftersom regionen är en mellannivå så jag får jobba både lokalt och nationellt.

För den som är på väg ut i arbetslivet är rådet att våga söka många olika jobb, och inte tro att man kommer vara fast på första jobbet resten av livet. Det går inte heller att säga utifrån annonsen vad jobbet kommer att gå ut på. Väl ute i arbetslivet är mycket vunnet av att våga komma med förslag på hur arbetsplatsen kan utvecklas och våga be om arbetsuppgifter, det är något som arbetsgivare ofta uppskattar samtidigt som man får utrymme att utvecklas mer själv. Men allting startar förstås med utbildningen, och är det någonstans som Lisa Lundin tror att framtiden ligger så är det inom den offentliga sektorn.
– För att klara välfärden kommer vi behöva många jobb inom offentlig sektor. Vi behöver duktiga förvaltare som kan ta det offentliga Sverige vidare från dagens styrning med New Public Management till framtiden, så det är verkligen en framtidsbransch, säger hon.

Sektorchef, Stenungsunds kommun:

Från student till sektorchef på sju år

Möt Förvaltningshögskolans alumn Marcus Starcke, som talar om vikten av praktiken, juridiken, och hur det är att arbeta i en liten kommun.

Bild
Marcus Starcke, sektorchef på kommunen i Stenungsund.
Foto: Henrik Sandgren

Från början var tanken inte att läsa samhällsvetenskap över huvud taget, utan att studera på KTH efter gymnasiet. Men efter att ha jobbat ett år föll valet istället på det då nystartade Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning.
– Anledningen till att jag började där var att jag tyckte att det var den enda utbildning som höll ihop en statsvetenskaplig utbildning, det fanns inget statsvetarprogram, säger Marcus Starcke.

Kandidaten följdes av en master med inriktning policyanalys, och praktik på ett stort privat revisionsbolag.
– Jag ville jobba i privat sektor mot kommun, men trivdes inte alls med det och sökte jobb som nämndsekreterare i Kungälv. Sedan fick jag jobb i Lerum som kommunsekreterare, och efter två år blev jag erbjuden en tjänst som administrativ chef.

Som administrativ chef kunde arbetsuppgifterna variera mellan att vara stöd till politiken, arrangera val, ha ansvar för juristerna och mycket mer. Efter två och ett halvt år i rollen dök det sedan upp en ny tjänst som kanslichef i Stenungsund, och alldeles nyligen började Marcus Starcke jobba som sektorchef i stödfunktionen på kommunen.
– Det har gått väldigt fort får man ändå säga. Det här hade aldrig gått om jag inte haft med mig mina kunskaper från Förvaltningshögskolan, säger han.

Stödsektorn ansvarar för kommuncentrala processer, vilket kan variera mellan alltifrån ekonomistöd till digitalisering till måltider i skolor och på äldreboenden. Stenungsund utför också mycket verksamhet för andra kommuner.
– Vi samarbetar väldigt mycket med andra kommuner, och är navet i den här lilla regionen, säger han.

Det är också lite speciellt att jobba just i en liten kommun. Arbetar du i en stad som Göteborg så blir du en liten kugge och hamnar väldigt långt från politiken och medborgarna, men så är det inte i Stenungsund menar Marcus Starcke.
– Jag trivs jättebra i kommunal sektor, det var jag inte alls inställd på från början. Charmen med att jobba i en liten kommun är att man är väldigt nära besluten och politiken hela tiden, så det är roligt om man tycker om att vara nära där det händer.

Samtidigt tror han att det kan vara svårare att få in en fot i en liten kommun som nyutexaminerad, men där menar han att praktiken kan spela en avgörande roll.
– Ju mindre kommunen är desto svårare är det förmodligen att ta sig in, så att göra praktik här är väldigt bra. Jag skulle säga att där förvaltare efterfrågas mest är som utredare och verksamhetsutvecklare, och där det krävs ekonomisk kompetens framförallt när det gäller att driva utveckling av verksamheten.

Marcus Starcke är långt ifrån den enda alumnen från Förvaltningshögskolan på sin arbetsplats. I exempelvis överförmyndarverksamheten gissar han att runt hälften har en utbildning i offentlig förvaltning.
– Vi har många förvaltare här, på olika nivåer. Både som handläggare och chefer, de arbetar med allting. De flesta av våra verksamhetsutvecklare har bakgrund antingen från statsvetenskap eller Förvaltningshögskolan.

Något som ger Förvaltningshögskolans tidigare studenter en konkurrensfördel på arbetsmarknaden menar han är det juridiska perspektivet, det gör att en utbildning i offentlig förvaltning sticker ut.
– Det har inte statsvetare till exempel. Att ha förståelse för kommunalrätt och förvaltningsrätt gör att man lär sig väldigt mycket om kommunens förutsättningar, så lägg energi på juridiken om du ska läsa offentlig förvaltning, säger han.

Egenföretagare:

Niga blev företagare i utvärdering

Fjorton år efter examen driver hon eget utvärderingsföretag och har ramavtal med myndigheter, kommuner och regioner. Niga Hamasor drivs av att göra samhället mer inkluderande, och än idag använder hon sin kurslitteratur från Förvaltningshögskolan i sitt dagliga arbete.

Bild
Niga Hamasor på Svuf-konferensen i Stockholm 2019.
Foto: Henrik Sandgren

På Svenska utvärderingsföreningens (Svuf) årliga konferens i Stockholm träffar vi alumnen Niga Hamasor, som tog sin magisterexamen från Förvaltningshögskolan 2005 i vad som då hette offentlig administration. Idag driver hon ett framgångsrikt utvärderingsföretag i Stockholm, men då det begav sig visste hon inte att det var utvärderare hon ville bli.
– Även om vi läste utvärdering som ett ämne så var det inte så att jag tänkte att det var en disciplin som man kunde jobba med, men det var frågor och ett arbetssätt som jag var intresserad av, säger hon.

Efter examen blev det praktik, vikariat och projektanställningar som gick mer och mer mot utvärdering, vilket ledde till att hon till slut startade eget som utvärderingskonsult.
– Vi fick uppdrag från myndigheter, kommuner, ESF... allt möjligt. Då gjorde vi så att jag och min businesspartner startade gemensamt bolag, VETA. Vi är fem stycken totalt nu, plus ett par visstidsanställda.

Bolaget har kontor i Stockholm men arbetar över hela landet, och har idag ramavtal med bland andra Europeiska socialfonden, Stockholms stad, Skolverket och flertalet regioner. För Niga Hamasor har drivkraften till att jobba med just utvärdering alltid varit möjligheten att påverka samhället till det bättre.
– Vi på VETA arbetar för att alla individer ska få leva och utvecklas på jämlika villkor och det gör vi genom att öka kunskap om hur samhällsutmaningar kan lösas, alltså genom att erbjuda robusta analyser och utvärderingar.

Innan hon började läsa på Förvaltningshögskolan läste hon bland annat ekonomisk historia och internationella arbetslivsstudier, men utbildningen i offentlig förvaltning har varit absolut nödvändig för att klara av jobbet.
– Det hade inte gått utan utbildningen, som är relevant även så här långt efteråt. Jag har tänkt på det att jag faktiskt använder min kurslitteratur på jobbet än idag, efter så många år, säger hon.