Intervjuer med studenter och alumner
Vad blir man med en kandidat- eller masterexamen från Förvaltningshögskolan i bagaget?
Vi har intervjuat tidigare studenter för att ta reda på hur de ser på sin studietid, och vad som de idag tycker var de viktigaste pusselbitarna i utbildningen. Dessa porträtt ger några exempel på vad man kan bli efter avslutad utbildning.
Regionstrateg på VGR
En regionstrateg som ser till helheten
Nyfikenhet och helhetstänk är viktiga egenskaper för den som vill jobba som strateg i regionen, tror Förvaltningshögskolans alumn Malena Lau. Men man måste också ha koll på kommunallagen och kunskap om styrning och ledning. Det behövs inte minst i omställningen från NPM till mer tillitsbaserad styrning.
Personer som tidigare varit chefer eller jobbar med mer övergripande utvecklingsfrågor kallas ofta regionstrateger. En som arbetar som strateg på Västra Götalandsregionen är Malena Lau, som tog sin examen från Förvaltningshögskolan 1999.
– Jag jobbar nu med övergripande utvecklingsfrågor, mycket med att utveckla ett sammanhållet hälso-sjukvårdssystem med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Jag arbetar också med övergripande lednings- och styrningsfrågor, säger hon.
Styrningsfrågan är ständigt aktuell. På senare år har trenderna med målstyrning och New Public Management börjat ifrågasättas allt mer, samtidigt som få vill tillbaka till den stelbenta regelstyrning som föregick NPM. Nu är tillitsstyrning i ropet, så även på VGR, men det är inte alltid helt klart vad det egentligen innebär. För Malena Lau spelar det inte så stor roll vad det kallas, men det handlar om att leda på ett sätt som fungerar för regionens komplexa verksamheter, om att försöka få in ett helhetsperspektiv och att hela tiden tänka på invånarnas bästa.
– Vi försöker gå ifrån detaljstyrning till att i större utsträckning ha färre och tydligare mål med helhetsperspektiv, och lägga beslutsfattandet längre ner till chefer som är verksamma. Det handlar inte om att “vi måste lita på varandra så blir allt bra”, utan snarare om att ha ett tydligt invånarfokus, säger hon.
Viktigt att mäta rätt saker
Hon berättar vidare att om man klassiskt styr starkt på ekonomi finns det risk för att incitamenten att samarbeta försvinner, eftersom varje chef håller på sitt och vill visa upp bra siffror för just sitt område. Genom att alltmer börja lyfta blicken och fråga sig varför och för vem vi gör det vi gör från första början, och försöka hitta andra mål och indikatorer att följa upp, blir det förhoppningsvis andra saker än ekonomi som ligger till grund för alla de beslut som tjänstepersoner och chefer fattar.
– Vi måste vara tydliga med att vi jobbar för invånarnas bästa, sedan kan vi kalla det vad vi vill, säger Malena Lau.
Ett exempel är att VGR tidigare hade som mål att minska väntetiden till akuten. Det är så klart ett viktigt mål, men problemet menar Malena Lau är att om väntetiderna på akuten blir det viktigaste så kommer personer som bara är lite sjuka väljer att gå till akuten istället för vårdcentralen för att köerna är kortare där.
– Vi vill först och främst arbeta för att människor inte ska bli sjuka, annars få ett digitalt vårdmöte, gå till vårdcentral och så vidare, och bara i nödfall uppsöka akuten. Det är för att säkra att alla får vård på rätt vårdnivå, vilket är bäst för patienterna och för ekonomin. Vi ska inte sluta att mäta, men vi måste tänka på att mäta och följa upp rätt saker, lyfta blicken och inte vara fast i stuprören. Vi kan utveckla världens bästa sjukvård i all oändlighet, men det bästa är ju förstås om vi arbetar mer för att vi inte blir sjuka från början, säger hon.
Sveriges största offentliga arbetsgivare
Västra Götalandsregionen är med 55 000 anställda Sveriges största offentliga arbetsgivare, så karriärmöjligheterna är många. Malena Lau började på VGR 2005, och har arbetat mycket med bland annat jämlik vård. Hennes utbildning från Förvaltningshögskolan har varit närvarande hela tiden.
– Vi läste en hel del om ledning, styrning och ledarskap som jag har haft stor nytta av, men också förvaltningsrätt. Man tänkte fasen, hur kul kan det vara? Men det är så viktigt att ha koll på. Kommunallagen är ju bibeln, liksom.
Det är roligt att träffa praktikanter för de är så uppdaterade med det senaste
Hon lyfter också fram praktiken som ett sätt att både komma ut själv men också se vad andra gjorde. VGR tar fortfarande emot många praktikanter från Förvaltningshögskolan.
– Det är roligt att träffa praktikanter för de är så uppdaterade med det senaste, som till exempel tillitsbaserad styrning eller hållbarhet. Det är superintressant, säger hon.
Den som är intresserad av att arbeta på VGR bör nog vara nyfiken öppen för att lära sig nya saker, men också ha ett genuint engagemang att vilja utveckla och förbättra saker.
– Vi vet att de som kommer från Förvaltningshögskolan har den akademiska bredden att förstå det vi gör, men sedan handlar mycket om att bygga på den egna förståelsen för hur saker funkar. Då måste man vara öppen för att förstå och lära sig, säger Malena Lau.
Intervjun gjordes i maj 2022.
Egenföretagare:
Niga blev företagare i utvärdering
Fjorton år efter examen driver hon eget utvärderingsföretag och har ramavtal med myndigheter, kommuner och regioner. Niga Hamasor drivs av att göra samhället mer inkluderande, och än idag använder hon sin kurslitteratur från Förvaltningshögskolan i sitt dagliga arbete.
På Svenska utvärderingsföreningens (Svuf) årliga konferens i Stockholm träffar vi alumnen Niga Hamasor, som tog sin magisterexamen från Förvaltningshögskolan 2005 i vad som då hette offentlig administration. Idag driver hon ett framgångsrikt utvärderingsföretag i Stockholm, men då det begav sig visste hon inte att det var utvärderare hon ville bli.
– Även om vi läste utvärdering som ett ämne så var det inte så att jag tänkte att det var en disciplin som man kunde jobba med, men det var frågor och ett arbetssätt som jag var intresserad av, säger hon.
Efter examen blev det praktik, vikariat och projektanställningar som gick mer och mer mot utvärdering, vilket ledde till att hon till slut startade eget som utvärderingskonsult.
– Vi fick uppdrag från myndigheter, kommuner, ESF... allt möjligt. Då gjorde vi så att jag och min businesspartner startade gemensamt bolag, VETA. Vi är fem stycken totalt nu, plus ett par visstidsanställda.
Bolaget har kontor i Stockholm men arbetar över hela landet, och har idag ramavtal med bland andra Europeiska socialfonden, Stockholms stad, Skolverket och flertalet regioner. För Niga Hamasor har drivkraften till att jobba med just utvärdering alltid varit möjligheten att påverka samhället till det bättre.
– Vi på VETA arbetar för att alla individer ska få leva och utvecklas på jämlika villkor och det gör vi genom att öka kunskap om hur samhällsutmaningar kan lösas, alltså genom att erbjuda robusta analyser och utvärderingar.
Innan hon började läsa på Förvaltningshögskolan läste hon bland annat ekonomisk historia och internationella arbetslivsstudier, men utbildningen i offentlig förvaltning har varit absolut nödvändig för att klara av jobbet.
– Det hade inte gått utan utbildningen, som är relevant även så här långt efteråt. Jag har tänkt på det att jag faktiskt använder min kurslitteratur på jobbet än idag, efter så många år, säger hon.
Intervjun gjordes i oktober 2019.
Sektorchef, Stenungsunds kommun:
Från student till sektorchef på sju år
Möt Förvaltningshögskolans alumn Marcus Starcke, som talar om vikten av praktiken, juridiken, och hur det är att arbeta i en liten kommun.
Från början var tanken inte att läsa samhällsvetenskap över huvud taget, utan att studera på KTH efter gymnasiet. Men efter att ha jobbat ett år föll valet istället på det då nystartade Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning.
– Anledningen till att jag började där var att jag tyckte att det var den enda utbildning som höll ihop en statsvetenskaplig utbildning, det fanns inget statsvetarprogram, säger Marcus Starcke.
Kandidaten följdes av en master med inriktning policyanalys, och praktik på ett stort privat revisionsbolag.
– Jag ville jobba i privat sektor mot kommun, men trivdes inte alls med det och sökte jobb som nämndsekreterare i Kungälv. Sedan fick jag jobb i Lerum som kommunsekreterare, och efter två år blev jag erbjuden en tjänst som administrativ chef.
Det här hade aldrig gått om jag inte haft med mig mina kunskaper från Förvaltningshögskolan
Som administrativ chef kunde arbetsuppgifterna variera mellan att vara stöd till politiken, arrangera val, ha ansvar för juristerna och mycket mer. Efter två och ett halvt år i rollen dök det sedan upp en ny tjänst som kanslichef i Stenungsund, och alldeles nyligen började Marcus Starcke jobba som sektorchef i stödfunktionen på kommunen.
– Det har gått väldigt fort får man ändå säga. Det här hade aldrig gått om jag inte haft med mig mina kunskaper från Förvaltningshögskolan, säger han.
Stödsektorn ansvarar för kommuncentrala processer, vilket kan variera mellan alltifrån ekonomistöd till digitalisering till måltider i skolor och på äldreboenden. Stenungsund utför också mycket verksamhet för andra kommuner.
– Vi samarbetar väldigt mycket med andra kommuner, och är navet i den här lilla regionen, säger han.
Det är också lite speciellt att jobba just i en liten kommun. Arbetar du i en stad som Göteborg så blir du en liten kugge och hamnar väldigt långt från politiken och medborgarna, men så är det inte i Stenungsund menar Marcus Starcke.
Intervjun gjordes i augusti 2019.
– Jag trivs jättebra i kommunal sektor, det var jag inte alls inställd på från början. Charmen med att jobba i en liten kommun är att man är väldigt nära besluten och politiken hela tiden, så det är roligt om man tycker om att vara nära där det händer.
Samtidigt tror han att det kan vara svårare att få in en fot i en liten kommun som nyutexaminerad, men där menar han att praktiken kan spela en avgörande roll.
– Ju mindre kommunen är desto svårare är det förmodligen att ta sig in, så att göra praktik här är väldigt bra. Jag skulle säga att där förvaltare efterfrågas mest är som utredare och verksamhetsutvecklare, och där det krävs ekonomisk kompetens framförallt när det gäller att driva utveckling av verksamheten.
Marcus Starcke är långt ifrån den enda alumnen från Förvaltningshögskolan på sin arbetsplats. I exempelvis överförmyndarverksamheten gissar han att runt hälften har en utbildning i offentlig förvaltning.
– Vi har många förvaltare här, på olika nivåer. Både som handläggare och chefer, de arbetar med allting. De flesta av våra verksamhetsutvecklare har bakgrund antingen från statsvetenskap eller Förvaltningshögskolan.
Något som ger Förvaltningshögskolans tidigare studenter en konkurrensfördel på arbetsmarknaden menar han är det juridiska perspektivet, det gör att en utbildning i offentlig förvaltning sticker ut.
– Det har inte statsvetare till exempel. Att ha förståelse för kommunalrätt och förvaltningsrätt gör att man lär sig väldigt mycket om kommunens förutsättningar, så lägg energi på juridiken om du ska läsa offentlig förvaltning, säger han.
Regionutvecklare på VGR:
Det roligaste jobbet man kan ha
Det roligaste jobbet som finns är att vara regionutvecklare på Västra Götalandsregionen, i alla fall om man får tro Förvaltningshögskolans alumn Lisa Lundin.
År 2007 tog Lisa Lundin sin examen, efter att ha läst en fyraårig magister vid Förvaltningshögskolan. Inspirationen till att söka kom efter att ha hört dåvarande prefekten Björn Brorström tala om offentlig förvaltning, och hon beskriver utbildningen som bredare än andra likvärdiga utbildningar i närliggande ämnen.
– Du får inte bara en möjlighet att utveckla samhället, utan också en otroligt bra allmänbildning som du kan använda hela livet, säger hon.
Praktiken var på Utrikesdepartementet, med det var på Västra Götalandsregionen som hon hamnade efter sin examen. Ett skäl till att hon fick det jobbet menar hon är att hennes uppsats handlade om motsättningen mellan miljömål och tillväxt på regional nivå.
– Uppsatsen är ju det jobbigaste man gör, men för mig var det vägen in till regionen, säger hon.
Att jobba i Västra Götalandsregionen var aldrig något mål från början, men väl där tycker hon det är det roligaste jobbet man kan ha. Arbetsuppgifterna är väldigt varierande, och innefattar dialoger, presentationer, utvecklingsdagar, hålla i workshops och konferenser, svara på remisser och mycket annat.
– Jag har en stor frihet att utveckla egna idéer, och får hela tiden möta olika perspektiv från näringslivet, civilsamhället och offentlig sektor. Eftersom regionen är en mellannivå så jag får jobba både lokalt och nationellt.
Det är verkligen en framtidsbransch
För den som är på väg ut i arbetslivet är rådet att våga söka många olika jobb, och inte tro att man kommer vara fast på första jobbet resten av livet. Det går inte heller att säga utifrån annonsen vad jobbet kommer att gå ut på. Väl ute i arbetslivet är mycket vunnet av att våga komma med förslag på hur arbetsplatsen kan utvecklas och våga be om arbetsuppgifter, det är något som arbetsgivare ofta uppskattar samtidigt som man får utrymme att utvecklas mer själv. Men allting startar förstås med utbildningen, och är det någonstans som Lisa Lundin tror att framtiden ligger så är det inom den offentliga sektorn.
– För att klara välfärden kommer vi behöva många jobb inom offentlig sektor. Vi behöver duktiga förvaltare som kan ta det offentliga Sverige vidare från dagens styrning med New Public Management till framtiden, så det är verkligen en framtidsbransch, säger hon.
Intervjun gjordes i mars 2019.