Image
VR-medel till forskningsprojekt inom idéhistoria
Breadcrumb

Köld, vetenskapliga instrument, upplysningskvinnor och en proto-fascist

Nordeuropeiska föreställningar om kyla, kvinnor i svensk 1700-talsoffentlighet, teleskop och föränderliga forskningspraktiker samt ytterhögerns sociala imaginära. Detta är teman på de projekt som beviljats medel från Vetenskapsrådet inom humaniora och samhällsvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Fyra projekt på LIR (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion) har nyligen beviljats medel för att forska inom ämnet idé- och lärdomshistoria. Johan Kärnfelt, institutionens vice prefekt för forskning, är mycket nöjd och glad över beskedet:

– Vi har jobbat hårt för detta, berättar han. Det är roligt när det ger resultat och visar på att vi har fyra riktigt bra projekt.

– Vi har förmått göra våra forskningsfrågor, -teman och -kompetenser aktuella och relevanta för besvarandet av brännande samtidsfrågor, vilket i sin tur visar vilken betydelse idéhistoria faktiskt kan ha som verktyg för samhällsanalys, intygar kollegan Hjalmar Falk, en av institutionens idéhistoriker.

Att låta vetenskapliga instrument tala

Idéhistorikerna Johan Kärnfelt och Gustav Holmberg får medel för projektet Att låta vetenskapliga instrument tala: Teleskop, astronomer och föränderliga forskningspraktiker, 1753-2001.

–Målet är att skapa en djupare förståelse för instrumentens roll i den vetenskapliga verksamheten och att utveckla en metod för att studera detta. Vi vill belysa hur instrument både kan möjliggöra och begränsa, speciellt som mer kostsam utrustning tenderar att användas av flera generationer forskare.

Projektet kommer att arbeta med den instrumentering som kom till användning vid Kungl. Vetenskapsakademiens observatorium, invigt i Stockholm 1753, flyttat till Saltsjöbaden 1931, och avvecklat 2001.

Göteborgskvinnor i svensk 1700-talsoffentlighet

Idéhistorikerna Maria Johansen och Cecilia Rosengren får tillsammans med Matilda Amundsen Bergström, postdok i litteraturvetenskap, finansiering för projektet Att göra upplysning: Göteborgskvinnor i svensk 1700-talsoffentlighet.

­Genom såväl arkivarbete som textanalys kommer projektgruppen att kartlägga de göteborgska kvinnornas intellektuella verksamhet under 1700-talets andra hälft och analysera deras roll i svensk upplysning.

­–Målet är att utmana den konventionella synen på svensk upplysning genom att fokusera på hur göteborgska kvinnor ”gjorde upplysning” i olika genrer, medier och arenor i Sveriges framväxande offentlighet, förklarar Matilda Amundsen Bergström.

Föreställningar om vinter, snö och is

Idéhistorikerna Cecilia Rosengren och Björn Billing från LIR utgör tillsammans med Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, den projektgrupp som beviljats medel för Köld: Nordeuropeiska föreställningar om vinter, snö och is.

Projektet sätter dagens oro inför effekterna av den globala uppvärmningen i förbindelse med klimatologiska erfarenheter i historien. Fokus ligger på naturfenomet köld och en historisk period som i Europa präglades av extrema väderförhållanden – den lilla istiden (ca 1550–1800).

–Vi kommer att studera hur den upplevda kylan under denna tid blev ett kunskapsobjekt som den inte tidigare hade varit. Hur artikulerades och representerades kyla, is, och snö i naturfilosofiska reflektioner, vetenskapliga observationer, tidningstexter, skönlitteratur och konst, samt i reseberättelser från nordliga breddgrader? Förklarar Cecilia Rosengren, projektledare.

En svensk proto-fascist?

Hjalmar Falk, forskare och fil.dr. i idé- och lärdomshistoria, får medel för projektet En svensk proto-fascist? Rudolf Kjellén och ytterhögerns sociala imaginära.

­– Den samtida yttersta högerns ideologiska identitet är sedan några år föremål för het debatt. En central fråga rör förhållandet mellan dagens situation och fascismens historiska arv. Diskussionen tenderar dock att bygga på ett begränsat urval av fall och på en ofta förenklad teoretisk modell. Med detta projekt vill jag ge ett både historiskt och teoretiskt bidrag till diskussionen, förklarar Hjalmar Falk.

Projektet undersöker den transnationella idéutvecklingen hos den europeiska ytterhögern under perioden 1890-1933, studerad genom den svenske statsvetaren, högerpolitikern och kulturpersonligheten Rudolf Kjellén.

­– Personligen ser jag mycket fram mot att få arbeta i vad som ser ut att bli en mycket dynamisk forskningsmiljö framöver, tillägger Hjalmar Falk till nyheten om de fyra beviljade projekten bland kollegorna.

Text: Hanna Erlingson