Dans och ny forskning på fortbildning för lärare
Under höstlovet deltog 1400 lärare och lärarstudenter på Göteborgs universitets fortbildningsdagar. På programmet fanns bland annat jazzdans för danslärare och en föreläsning om hbtqi-ungdomars upplevelser av skolan. För första gången fick också yrkeslärarna en egen fortbildningsdag.
I danssalen på Högskolan för scen och musik testar danslärarna olika danskombinationer under ledning av Karin Rickardsson, utbildad gymnasielärare i dans som har frilansat som professionell dansare och arbetar som programansvarig för ämneslärarutbildningen i dans vid Högskolan för scen och musik. Dansklassen är en del av Ämnets Dag, som för sjunde gången riktar sig till ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Sammanlagt var 24 olika ämnen representerade.
Danslärare får ny inspiration
– I rollen som lärare ger man hela tiden. Det betyder mycket att få inspiration utifrån och att få utbyta tankar och idéer med kollegor. Vi är ju ganska ensamma i vårt yrke, säger Frida Sundelin som är danslärare på Kulturskolan. Hon uppskattar att få nya idéer för att undvika att köra fast i gamla vanor.
– Det är värdefullt både för mig och för eleverna.
Lisa Kleberg håller med. Hon har jobbat som danslärare på Hulebäcksgymnasiet i 25 år och startade dansprogrammet på skolan. Hon brukar alltid delta på ämnets dag för att få möjligheten att dansa själv och möta kollegor.
– I de vanliga fortbildningarna är målgruppen hela lärarlaget. Här är det fokus på dans och det är väldigt lyxigt, säger Lisa Kleberg.
Alla programpunkter är gratis för lärarna att delta i.
– Institutionerna ser det som den tredje uppgiften, vår skyldighet att dela med oss av ny kunskap,, säger utbildningshandläggare Kristina Lindahl, som ansvarar för Ämnets Dag och själv varit ämneslärare i 30 år.
Yrkeslärarnas dag för första gången
För första gången arrangerades också Yrkeslärarnas dag. Ungefär 60 yrkeslärare och lärarstudenter deltog i den digitala konferensen den 1 november. Det första blocket handlade om hur lärarna ska arbeta utifrån nya skrivningarna i läroplanerna om sexualitet, samtycke och relationer.
– Det är frågor som alla lärare ska kunna hantera både och utanför undervisningen, säger Susanne Gustavsson, som ansvarade för utbildningen.
Eftermiddagen ägnades åt samtal om lärdomar, framgångsfaktorer och utmaningar när det gäller valideringsarbete i yrkesutbildningarna eftersom det finns ett nytt krav på att komvux ska kunna erbjuda validering.
Sprider pågående utbildningsforskning
Under temat Forskning pågår fick alla som arbetar inom förskola och grundskola, fritidshem, gymnasieutbildning och vuxenutbildning en inblick i den aktuella forskningen på utbildningsvetenskapliga fakulteten under en heldag den 2 november.
– Det här är ett viktigt sätt för oss att sprida den senaste pågående forskningen och samtidigt knyta kontakter med skolor för kommande forskningsprojekt, säger Anette Olin, docent i pedagogik, som ansvarar för Forskning pågår sedan 2015.
Live Stretmo, lektor i barn- och ungdomsvetenskap och Lena Sotevik, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, presenterade sin forskning om situationen för HBTQ-ungdomar i skolan och framför allt för framför allt för HBTQ-ungdomar som också har migrantbakgrund och de som är nyanlända. Syftet är att stärka situationen för HBTQ-ungdomar i Göteborg.
Otrygg tillvaro för hbtqi-ungdomar
I en enkät från Göteborgs stad 2021 till högstadie- och gymnasieungdomar som identifierar sig som hbtqi uppgav en av fyra att de inte känner sig trygga i skolan, jämfört med en av tio bland andra ungdomar. 75 procent känner sig inte säkra på att vuxna kommer att ingripa vid kränkningar och elaka kommentarer.
– Det här är problem som berör hela skolan och det är vårt ansvar som lärare att jobba med de här frågorna. Vi behöver lära oss och själva söka information om vi inte kan tillräckligt. Det är vårt ansvar, säger Live Stretmo.
Efter lunch fick lärarna ta del av Monica Johanssons forskning om landsbygdens unga och platsens betydelse för utbildning och dagen avslutades med en föreläsning av Emma Leifler om hur lärare kan inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på ett bättre sätt i grund- och gymnasieskolan.