Breadcrumb

Att läsa Bulgakov kan lära oss mer om konflikten kring Ukraina

Ockultism, magisk realism och en stor dos historia i Bulgakovs Mästaren och Margarita, eller skildringar av homofobi hos författaren Jascha Golowanjuk, som kom till Sverige som flykting. Vi har sammanställt några tips för dig som vill läsa ukrainsk litteratur i sommar.

Kriget i Ukraina fortgår, och hos många väcks en vilja att lära sig mer om landet.

William Illsley, litteraturvetare, arkeolog och forskningsdatarådgivare på Svensk Nationell Datatjänst, tänker direkt på författaren Mikhail Bulgakov. Hans romaner Det vita gardet och Mästaren och Margarita visar båda – på olika sätt – hur länge konflikten kring Ukraina har pågått.

Image
porträtt William Illsley
Photo: Privat

Det vita gardet fokuserar på det ukrainska frihetskriget som pågick mellan 1917 och 1921, där det ukrainska folkets armé stred mot bolsjevikerna för att upprätthålla den Ukrainska folkrepubliken, med Kiev som sitt hjärta, säger William Illsley.

– Det finns massor av historia här, vilket den nuvarande konflikten ofrånkomligen har rötter i.

Människan står i centrum

Men boken präglas inte av händelser i dåtidens politik, menar William Illsley, tvärtom är det den mänskliga aspekten som hela tiden står i centrum.

– Den visar också upp en bild av Bulgakovs egna upplevelser som läkare i det ukrainska folkets armé, fiktionsartat skildrat via hans kamp mot tyfus. I det verkliga livet resulterade det i att den ryska regeringen vägrade låta honom återvända till Kiev.

Det här, tror William Illsley, leder till en del av den förbittring som syns i Mästaren och Margarita, en roman som genomborrar det sovjetiska samhället och dess litterära scen.

Image
Photo: Norstedts

– Den befinner sig någonstans mellan ockultism och magisk realism, och försöker dela in världen i gott och ont.

Inspirerade Rolling Stones

Berättelsen diskuterar såväl kristendom som kommunism och är delvis placerad i ett sovjetiskt Moskva, där bland andra Satan dyker upp för att ställa till det för människorna.

– Det är ett väldigt älskat verk, och eftersom det skrevs i Moskva ledde det till ett bråk kring Bulgakovs nationalitet – trots att han föddes i Kiev, skulle han kanske ha blivit betraktad som etnisk ryss i dag. Alldeles oavsett, är den väldigt underhållande och rekommenderas starkt. Dessutom är en av karaktärerna en stor vodkadrickande, schackspelande, pistolsvingande katt, och romanen inspirerade Rolling Stones att skriva låten Sympathy for the Devil!

Skildrade homofobi

Sam Holmqvist, fil. dr. i litteraturvetenskap och med i forskningsprojektet Queerlit, har också ett tips på en ukrainsk författare: nämligen Jascha Golowanjuk.

Han föddes i Odessa i nuvarande Ukraina, och kom till Sverige som flykting 1929. Golowanjuk var en produktiv författare som sålde mycket, och hans böcker var också bland de mest utlånade på svenska bibliotek.

– Jascha Golowanjuk blev med tiden en av våra mest folkkära författare. Sin egen homosexualitet skrev han aldrig öppet om, men han skildrar ofta homofobi och nära relationer mellan män, säger Sam Holmqvist.

– Läs till exempel hans Drömhandlaren om homofobi och antisemitism, eller Storfursten om att komma som flykting till Sverige.

Text: Elin Widfeldt

Fler tips på ukrainsk litteratur:

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap: ”Nikolaj Gogol (1809–1898) är en riktig favorit! Han tillhörde en grupp författare som i skönlitterär form häcklade korruptionen och tjänstemannaväldet i 1800-talets Ryssland. Gogol skildrade framför allt hur samhällsrötan drabbade den lilla människan tragikomiska vis följer medborgarnas fruktlösa försök att navigera i tillvaron. Novellen ’Kappan’, romanen Döda själar och dramat Revisorn håller i högsta grad än.”

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap: ”Läs Bruno Schulz – han är bäst. Polsk-judisk författare, född i Drohobytj, när Lviv, som då tillhörde Österrike-Ungern.”

Och ett icke-tips:

William Illsley tycker att det är värt att notera att även författaren Joseph Conrad föddes i det som i dag är Ukraina.

– Men även om Mörkrets hjärta är högt ansedd, tycker jag att det är väldigt problematiskt hur den tar upp kolonialism. Och – en icke-populär åsikt: filmen Apocalypse Now, som är baserad på romanen, är hemsk!