Image
Photo: Johan Wingborg
Breadcrumb

Humoristiska feminister visas på UB

Kan feministisk kamp vara rolig? Döm själv. Just nu pågår en utställning på UB om feministiska serietecknare som dessutom är en del av ett forskningsprojekt.

Det handlar om humor, ironi och satir som ett sätt att diskutera bland annat genus, klass och sexualitet.

Utställningen är tematiskt upplagd med serier från 1968 fram till i dag, förklarar Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap och initiativtagare till projektet. Tillsammans med Margareta Wallin Wictorin, Karlstads universitet, Birgitta Andréasson, Sanna Hellgren och Karin Henning, Humanistiska biblioteket/KvinnSam, har hon satt samman materialet.

– Fanziner, konsumtionskritik och manga är några teman, liksom broderade serier, eller Comics Craftivism som min kollega Margareta och jag kallar det. Att ägna sig åt traditionellt kvinnlig verksamhet, som handarbete, har ibland uppfattats som bakåtsträvande. Men i dag används allt oftare broderi, stickning och virkning för att stygn för stygn förändra världen. Ofta är serietecknarna ironiska, som Malin Biller i en korsstygnsbroderad bild på en arg kvinna: ”Jag fick höra att tjejer inte kan rita serier, så jag fogade mig efter det. Men det här jävla broderandet tar knäcken på mig”.

Ett helt igenom broderat album är Åsa Schagerströms Urmodern, berättar Anna Nordenstam.

– Ett annat exempel är Lotta Sjöbergs Scener ur ett äktenskrap med de olyckliga karaktärerna Grunnar och Sorgveig. Hennes broderi lades först ut på Instagram men finns nu med i original på utställningen vilket vi är mycket glada över. Sjöberg använder också broderade bilder i albumet Det kan alltid bli värre, ett motto jag tänker på varje dag.

Feministiska serietecknare har funnits längre än man kanske tror, exempelvis redan 1968 i den radikala undergroundstidskriften Puss. Också första numret av Kvinnobulletinen 1971 innehöll en tecknad serie där Anne Lidén berättar om Lena som bara erbjuds låglönejobb.

De första serierna med lesbiskt tema publicerades först i fanzines men också i Kvinnobulletinen och i Fnitter. 1981 kom den första Lesbeth-serien, tecknad av Marie Falksten och skriven av Margareta Stål, båda från Göteborg. I montern visas för första gången originalteckningar till serien.

– 1980 skapade några kvinnliga journalister en kvinnosektion i Aftonbladet med humoristiska serier om bland annat kropp, utseende och konsumtionskritik. Inslagen utgjorde sedan grund för antologierna Fnitter: En rolig bok av kvinnor – på fullt allvar, Mera fnitter och Ännu mera fnitter. En känd författare som tidigt tecknade serier är Inger Edelfeldt; 1988 kom albumet Den kvinnliga mystiken med roliga och vassa serier om kvinnan i ett patriarkalt samhälle; titeln syftar på Betty Friedans klassiker Den feminina mystiken

Utställningen är också en del av det mångvetenskapliga projektet Feministiska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik, där forskare från fem lärosäten samverkar, och som leds av Anna Nordenstam.

– Feministiska serier utkommer i album, serietidskrifter, läggs ut på sociala medier och kan handla om det mesta, inte bara kvinnofrågor. De är brokiga och spännande eftersom de kommenterar samtiden och historien på så olika sätt, både  tematiskt och estetiskt. Vissa av dessa verk har inte tidigare uppmärksammats av forskningen, exempelvis att det finns serier i feministiska tidskrifter som Kvinnobulletinen och Bang.

Utställningen öppnade den 17 maj och pågår till den 30 september, berättar Anna Nordenstam.

– Jag hoppas att besökarna har roligt när de ser de många olika exemplen. Några serier känner de kanske igen, andra kanske de blir nyfikna på att läsa själva. Så om du inte vet vad du ska göra på semestern, kom till UB och titta på feministisk seriekonst!

Text: Eva Lundgren

Fakta

Utställningen Feministiska svenska tecknade serier – från 1960-talet till i dag invigdes den 17 maj på Humanistiska biblioteket. Det är ett samarbete mellan universitetsbibliotekarierna Birgitta Andréasson, Sanna Hellgren och Karin Henning vid KvinnSam/Humanistiska biblioteket och Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, GU, och Margareta Wallin Wictorin, docent i konst- och bildvetenskap, Karlstads universitet. Utställningen pågår fram till 30 september 2022.

De båda forskarna ingår också i projektet Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik, som dessutom har följande medverkande: Kristy Beers Fägersten, Södertörns högskola, Mike Frangos, Linnéuniversitetet och Maria Margareta Österholm, Stockholms universitet. En internationell konferens vid GU är planerad till augusti.

Lästips: Nordenstam & Wallin Wictorin: Tecknade serier som politisk aktivism ”Kvinnor ritar bara serier om mens” och ”Draw the Line”, Tidskrift för litteraturvetenskap, 2020:2–3.
Nordenstam & Wallin Wictorin: Comics Craftivism: Embroidery in Contemporary Swedish Feminist Comics, Journal of Graphic Novel and Comics, 2021.
Nordenstam & Wallin Wictorin ”Women’s Liberation. Swedish Feminist Comics from the 1970s and 1980s”, European Comic Art 2019.
Artiklarna finns att läsa online.