HBTQ-vänlighet för att locka den kreativa klassen
I jakten på den kreativa klassen vill städer betraktas som innovativa och kreativa. Ett sätt att göra det är att vara HBTQ-vänlig. I en ny studie från Gothenburg Research Institute kartläggs hur städer använder HBTQ-vänlighet på webben.
Enligt en inflytelserik teori är det i dag den så kallade kreativa klassen som kan generera tillväxt för städer. Om det tidigare var industri och teknik som var synonymt med välstånd är det i dag kreativitet som tillmäts förhoppningen om tillväxt. Städers framgång bygger enligt detta synsätt på dess förmåga att locka till sig kreativa individer. Enligt forskning bygger också fler och fler städers marknadsföring på att skapa bilden av en kreativ plats. Nanna Gillberg och Petra Adolfsson, forskare på Gothenburg Research Institute har studerat hur en aspekt av kreativitet - HBTQ-vänlighet - kommuniceras av städer.
Hur hänger HBTQ-vänlighet ihop med kreativitet?
- Teorin är att den kreativa klassen lockas av öppenhet, tolerans, innovation och all slags mångfald. Ska städer lyckas locka till sig dem måste de framställa sig på det sättet. Öppenhet och progressivitet blir därför en del i städers identitetsskapande, säger Nanna Gillberg.
Forskarna har undersökt städers webbsajter riktade mot besökare och specifikt letat efter material om mångfald och HBTQ-vänlighet genom att söka på orden “gay” och “diversity” i webbsajternas sökfält. De tre största städerna på varje kontinent samt de skandinaviska huvudstädernas webbsidor har studerats.
Resultaten pekar på att städer som i sin marknadsföring vill skapa bilden av en kreativ, öppen och innovativ plats också har mer material som kan karaktäriseras som HBTQ-vänligt och riktat mot homosexuella. Här finns städer som Sidney, Melbourne, London, New York, Los Angeles, Köpenhamn, Stockholm och Reykjavik. Vad gäller städerna i Sydamerika, Asien och Afrika är det många som inte har någon webbsajt riktade mot besökare. På de sajter som finns hittades relevant material bara på Santiagos sajt.
Hur framställs HBTQ-vänlighet av de städer som använder detta i sin marknadsföring?
- Ofta handlar det om att framhålla att invånarna själva besitter vissa egenskaper. Till exempel att de är open minded och avslappnade. Om man tittar på Stockholm eller Köpenhamn så framställs det som att städerna inte bara tolererar homosexuella, utan är genomsyrade av “gayness”.
Att använda HBTQ-vänlighet enbart som en marknadsföringsstrategi kan nästan uppfattas som lite cyniskt?
- Jo visst. Det är som när man motiverar jämställdhet med argumentet att det är lönsamt. Det blir en väldigt bräcklig grund att stå på. Ska man då vara emot jämställdhet när det inte är lönsamt? Det blir samma sak när städer använder tolerans och mångfald för att skapa ett varumärke. Vad händer om det i framtiden inte skulle uppfattas som lika coolt? Samtidigt är det ju positivt i sig för dessa grupper att blir synliggjorda och representerade, men kanske är inte bevekelsegrunderna alltid lika positiva.
Hur kan man gå vidare med den här forskningen?
- Det hade varit kul att titta på hur den professionella praktiken bakom webbsidorna ser ut i städer som vill framstå som toleranta och öppna. Det skulle också vara intressant och studera hur de här hemsidorna blir till, vilka som är delaktiga och vilka beslut och motiv som ligger bakom hur man marknadsför en stad, säger Nanna Gillberg.
Studierna presenteras i artikeln Proud to be pride - a content analysis of city websites och i GRI-rapportenProud to be pride - a discourse analysis of the presentation of diversity on city websites
Kontakt
Nanna Gillberg, nanna.gillberg@gri.gu.se, 031-786 5609
Petra Adolfsson, petra.adolfsson@gri.gu.se, 031 - 786 5616
Information om forskarna
Läs mer om Nanna Gillberg
Läs mer om Petra Adolfsson