Livet efter Corona?
Ödsliga stadskärnor och en ineffektiv kollektivtrafik – men istället blomstrande småsamhällen och aktiva lokala torg, är det ett möjligt framtidsscenarium när pandemin så småningom klingat av?
GU Journalen har frågat två kulturgeografer: Eva Thulin och Erik Elldér.
Pandemin har gett distansarbetet en rejäl skjuts framåt. Men den utvecklingen var redan på gång, påpekar universitetslektor Erik Elldér.
– Möjligheten att välja distansarbete har länge uppfattats som en förmån, i huvudsak förbehållen de högre inkomstskikten: Före pandemin kunde cirka 70 procent av den fjärdedel av arbetskraften som tjänar mest välja distansarbete medan färre än 15 procent av den fjärdedel som har lägst lön kunde göra detsamma. På senare år har distansarbetet dock ökat även hos grupper med mer rutinartade arbetsuppgifter, som exempelvis handläggare på försäkringskassan. Trots detta verkar möjligheten att jobba hemifrån ha ökat mycket snabbare bland höginkomsttagare så skillnaderna mellan olika grupper har snarare blivit större än jämnat ut sig.
Ordet ”distansarbete” har allt oftare börjat bytas ut mot ”hemarbete”, påpekar Eva Thulin, professor i kulturgeografi.
– Det ser jag som ett tecken på att man börjat vända på sitt sätt att tänka: hemmet har alltmer blivit arbetets utgångspunkt. Därifrån kan de anställda göra utflykter till arbetsplatsen för att uträtta speciella saker som inte funkar på distans eller för att socialisera sig med kollegorna.
När forskare tidigare talat om hållbara städer har de ofta menat förtätade stadskärnor där butiker, service och aktiviteter finns på gång- eller cykelavstånd.
– Men kanske kommer vi istället att få förtätade bostadsområden, föreslår Eva Thulin. För om vi jobbar där vi bor kanske andra aktiviteter, som restauranger, butiker och gym, också börjar etableras nära bostaden, istället för nära arbetsplatsen. Kanske förändras till och med själva föreställningen om vad ett kontor eller en arbetsplats är och därmed också uppfattningen av vad ett hem är, hur stor boyta man bör ha och vilka aktiviteter som kan bedrivas där?
Fler butiker i de lokala kvarteren bidrar till trivsel och trygghet, vilket i sin tur gör bostadsområdet mer attraktivt både för boende och för etablering av andra verksamheter.
– Därför gäller det för fastighetsbolag och bostadsrättföreningar att ha is i magen, och inte genast förvandla tomma lokaler till bostäder, utan vänta ut utvecklingen, menar Erik Elldér.
Men det är förstås inte lätt. Det finns siffror på att e-handeln ökat lika mycket under de första månaderna av pandemin som under de senaste 7–8 åren, vilket förstås slår hårt mot butikerna.
Ett framtida arbetsliv, där allt fler både jobbar, handlar och ägnar sig åt andra aktiviteter nära bostaden, kommer att påverka hela samhället, betonar Erik Elldér.
– Inte minst kommer trafiken att förändras. En studie, som jag gjort, visar bland annat att distansarbetare reser kortare, mer sällan och mindre i rusningstid, än andra. De är också mer benägna att gå eller cykla de dagar de distansarbetar. Det är förstås bra för miljön och ger också tid för annat än dagligt resande. På lång sikt kan dock distansarbete innebära att fler bosätter sig i glesbygden, vilket kan leda till ett större bilberoende; familjer som bor på landet har ju ofta inte bara en, utan två bilar för att få tillvaron att gå ihop.
Hur kollektivtrafiken kommer att påverkas om färre människor åker till jobbet är förstås för tidigt att säga.
– Kanske kommer kollektivtrafiken att kunna anpassas till olika grupper, kombineras med olika trafikslag eller bli mer anropsstyrd. Så småningom kommer det kanske också att finnas autonoma fordon som går att beställa fram, men där är vi förstås inte än.
Ökat distansarbete, mer handel på nätet samt ett minskat behov att resa in till centrum riskerar leda till att stadskärnorna dör.
– Men bilden är inte entydig, förklarar Erik Elldér. En studie från Uppsala universitet visar tvärtom att vissa centrum istället vuxit sig starkare.
Det är helt enkelt inte självklart vilka konsekvenser ökade möjligheter till e-handel och distansarbete får, betonar Eva Thulin.
– Att hitta en vara på nätet kan öka intresset för varan även i den fysiska butiken. Och fler digitala möten kan driva på lusten att träffas i verkligheten också. Det digitala måste inte minska intresset för det fysiska.
Distansarbete kan ses som en möjlighet men både arbetsgivare och arbetstagare kan också uppleva det som ett tvång som det nu under pandemin är extra svårt att göra motstånd mot. När pandemin klingat av kan därför många önska komma tillbaka till det ”normala”, alltså att vara på sin arbetsplats en viss tid varje dag, menar Eva Thulin.
– Istället för att se det som en förmån att jobba hemma kommer det i framtiden kanske snarare att ses som något värdefullt att ha ett kontor att gå till? För visst finns det fördelar med bestämda arbetsplatser också. Det handlar inte bara om att det är lättare för arbetsgivaren att kontrollera de anställda, arbetsplatsen kan också skapa gemenskap, ge möjlighet till spontana, kreativa möten och få människor att känna tillhörighet till företaget, myndigheten eller var man nu jobbar.
– Man kan säga att det som pågår just nu är ett jättelikt experiment, menar Erik Elldér. Vi vet förstås inte vart utvecklingen kommer att gå. Men förhoppningsvis har pandemin det goda med sig att vi vågar göra saker på oprövade sätt och att vi blir mer öppna för annorlunda lösningar. Det är i så fall en värdefull lärdom eftersom en annan stor utmaning, klimatförändringen, just kräver att vi ändrar vårt sätt att leva.
Artikeln först publicerades i GU Journalen nr 5 2020, författare Eva Lundgren.