Barnbok som visar Tornedalen och dess språk
En berättelse om en helt vanlig, påhittig flicka i Tornedalen, som upplever norrsken, julafton och en lavin. Litteraturstudenten Meri Alarcón har skrivit en bok för alla barn som kan tala minoritetsspråket meänkieli – eller svenska.
Meri Alarcón, masterstudent på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och årets Franke-stipendiat, har vuxit upp i Tornedalen där många talar meänkieli, ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. En av intentionerna med hennes bok Kyllikki är att bidra till att hålla språket levande, och boken har därför skrivits i två versioner: en på meänkieli och en på svenska.
Et
t stipendium från Postkodlotteriet har gjort det möjligt att göra boken tillgänglig för alla barn som har meänkieli som modersmål eller andraspråk.
– Alla skolor, bokbussar och bibliotek i Tornedalen ska få boken, och vi ska också se till att hemspråkslärare och andra som lär ut språket får den. Det finns också många föreningar som verkar för bevarandet av meänkieli, där finns eldsjälar som har mycket kontakter, säger Meri Alarcón.
Döpt efter mormor
Kyllikki handlar om en liten flicka som ser fram emot julen. Läsaren får följa henne på små äventyr fram till julafton, både vardagliga händelser och mer övernaturliga. Boken är döpt efter Meri Alarcóns mormor.
– I vår lilla klunga – jag, mamma och mormor – hade jag två förebilder i dessa fina finska tornedalskor när jag växte upp. Nu har mormor blivit demenssjuk, och jag ville föreviga henne. Det enda sättet för mig att göra det på var att skriva en text om en flicka i Tornedalen. Boken handlar inte om henne, men Kyllikki i boken har mormors kavathet, påhittighet och envishet.
Meri Alarcón ville placera boken i Tornedalen för att belysa dess natur och kultur – exempelvis är det samiska arvet närvarande – men utan att göra en stor affär av det.
– Det ska vara en icke-exotifierande berättelse om en unge som växer upp i snö, ett vanligt barn. Det ska inte kännas som att vi pekar på Tornedalsbarnet som annorlunda.
Barnen uppmuntras att själva teckna
Boken är tänkt till barn mellan ungefär 8 och 11 år som kan läsa, men fungerar också som högläsningsbok för yngre barn. Meri Alarcón har själv tecknat illustrationerna i boken i ett slags kollagestil med kritor, och både i början och i slutet uppmanas den som läser boken att fortsätta berättelsen genom att rita i den på egen hand.
– Det gör att den blir interaktiv, och inte lika farlig. Många har en bild av att böcker är till för akademiker, men böcker är till för alla. Böcker ska vara tillgängliga så att till exempel inte kunskaps- och klassklyftorna ökar.
Så, vad tyckte mormor Kyllikki om boken? Jo, hon är mycket nöjd.
– Min mamma läste ett utdrag för mormor, det viktigaste var hur hon reagerade. Hon hade skrattat på alla de rätta ställena. Hon var positiv och kände igen sig i beskrivningen av Tornedalen. Om hon känner igen det kan även andra göra det, säger Meri Alarcón.