Tre frågor till Hans Rystedt, som nyligen befordrades till professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL.
Din forskning är till stor del inriktad mot hur arbetets villkor och kraven på kunnande förändras när nya digitala teknologier introduceras i arbetslivet. Varför är det viktigt att undersöka?
– Idag går teknikutvecklingen allt snabbare vilket gör det möjligt att förbättra metoder för exempelvis diagnostik och behandling av sjukdomar. Men det innebär också att tekniska lösningar tas i bruk innan det finns formell utbildning för hur de ska användas. För att kunna dra maximal nytta av avancerade teknologier behöver vi därför utveckla nya former för lärande. Det är något jag har arbetat med under de senaste åren tillsammans med pedagoger, radiologer, radiofysiker och tandläkare.
Du undersöker också hur simuleringar och visualisering kan användas för att väva samman teori och praktik på nya sätt. Hur går det till?
– Vissa kunskaper kan man inte enbart läsa sig till, till exempel hur man samarbetar i team i akuta vårdsituationer eller navigerar med ett kryssningsfartyg i trånga farvatten. Misstag är ibland förödande och ofta beror de på brister i kommunikation. För att förbättra kommunikation, men också tekniska färdigheter, tränas därför studenter och personal inom säkerhetskritiska verksamheter i simulatorer. Men förståelse av relationen mellan teori och praktik förutsätter också reflektion och systematisk feedback vilket visualisering ger unika möjligheter till.
Vilken blir skillnaden med att du nu blivit professor?
– Framförallt att det kan bidra till att stärka den tvärvetenskapliga forskningen om profession och kunskapsförändring som jag bedriver tillsammans med forskare och lärare på Göteborgs universitet och på flera simuleringscentra.
För mer information: Hans Rystedt, hans.rystedt@ped.gu.se, tel: 031-786 2848, 0733-480144