2-5 (FTF-T)

Om frågeformuläret FTF-T

FTF-formulärets småbarnsversion (FTF-T) har nyligen utarbetats för barn i åldern 2–5 år av forskare och kliniskt verksamma inom psykiatri, logopedi och psykologi med lång erfarenhet av utredning av barn med neuropsykiatrisk problematik (Kadesjö, Miniscalco, Hagberg & Gillberg, opublicerat). Syftet med FTF-T är att klarlägga den uppfattning föräldrar har om sitt barns svårigheter och styrkor inom flera utvecklingsområden. Resultat från FTF-T bör inte ensamt ligga till grund för diagnossättning, utan är en del av en helhetsbedömning (Kadesjö et al., opublicerat). FTF-T är tänkt att användas för att tidigt uppmärksamma barn med ESSENCE-problematik, och möjliggöra vidare utredning och intervention.

Hur beräknas FTF-T?

FTF-T innehåller 124 frågor i form av påståenden som besvaras med svarsalternativen 0=”Stämmer inte”, 1=”Stämmer ibland/ i viss mån” och 2=”Stämmer bra”. Uppgifterna är fördelade på 8 olika utvecklingsområden: motorik, exekutiva funktioner, varseblivning, minne, språk, lärande, sociala färdigheter och beteende. Flertalet domäner är i sin tur indelade i två eller flera subdomäner.
Det finns dessutom så kallade ”påverkansfrågor” efter varje domän, i vilka föräldrarna får göra en övergripande sammanfattning huruvida barnets beteende skapar svårigheter i vardagen.
Avslutningsvis får föräldrar med fri text beskriva de eventuella problem hos sitt barn som de oroar sig mest över samt beskriva sitt barns starka sidor. Vid ifyllandet ska föräldrar utgå från barnets beteende under de tre senaste månaderna.

Hur är FTF-T validerat?

I ett masterarbete i logopedi 2015 (Johansson & Karlsson, 2015) påbörjades normeringen av FTF-T på barn i åldrarna 25–40 månader. Språkdomänen i FTF-T validerades mot språkskalan i testmaterialet Bayley Scales of Infant Development – tredje versionen (Bayley-III) och föräldrars upplevelser av FTF-T undersöktes med ett utvärderingsformulär. I studien deltog totalt 33 barn och deras föräldrar. Normeringsresultaten för FTF-T visade att medelvärdet var högst för domänen uppmärksamhet/överaktivitet och lägst för domänerna sociala färdigheter och beteende. Valideringen visade att det inte fanns några signifikanta samband mellan språkdomänen i FTF-T och språkskalan i Bayley-III. Utvärderingsformuläret visade att föräldrarna överlag var nöjda med FTF-T. Förbättringsförslag för FTF-T togs fram.

I en annan studie utvärderades förekomst av språkstörning 
och utvecklingsprofiler enligt FTF-T bland 100 barn som screenat positivt på 2,5 års språkscreening på BVC men inte på autismscreeningen som gjordes vid samma tillfälle (Schachinger-Lorentzon, et al., 2018). Följande frågor ställdes i studien: 1) Vilka typer av språkstörningsdiagnoser får barnen enligt logopedens bedömning? 2) Uttrycker föräldrar problem med språk eller något annat utvecklingsområde hos sitt barn enligt FTF-T? 3) Hur ser förhållandet ut mellan föräldrars oro uttryckt i FTF-T och olika språkstörningsdiagnoser?

Resultatet visade att av 100 barn uppfyllde 87 barn (29 flickor, 58 pojkar) en språkdiagnos (ICD-10). Ju svårare språkproblem barnen hade, desto större föräldraoro fanns inom andra utvecklingsområden som motorik, lärande och socialt beteende. Ett något oväntat fynd var att få problem inom andra utvecklingsområden påtalades av föräldrarna i samband med den kliniska bedömningen. Möjliga förklaringar kan vara: i) föräldrar till småbarn som screenar positivt vid 2,5 års ålder i är försiktiga med att rapportera problem inom andra utvecklingsområden enligt FTF-T, ii) föräldrar är inte medvetna om dessa problem, iii) föräldrar tycks uppmärksamma problem främst inom språk och språkrelaterade områden, t.ex. social kompetens, iv), det nyligen framtagna formuläret är okänsligt för att upptäcka sådana svårigheter, v) att barnen faktiskt inte uppvisade sådana svårigheter eller vi) föräldrar kanske har svårt att känna igen sådana problem, t.ex. med varseblivning, hos ett litet barn.

Valideringsarbetet av FTF-T pågår fortsatt. För närvarande följs de 100 barnen upp med Fem till Femton-R (FTF-R).