Internationell politik

I det här projektet undersöks hur stor påverkan transnationella aktörer - som exempelvis miljöorganisationer, fackföreningar och människorättsgrupper - faktiskt har i dagens internationella politik. Projektet analyserar hur deras förslag tas upp i internationella beslutsdokument med hjälp av textanalys och kompletterar detta med enkätexperiment med beslutsfattare för att förstå vilka faktorer som formar deras inflytande.

Projektledare: Magnus Lundgren, docent.

Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet, 2025. 

Mer information

Många statsvetare menar att världen befinner sig i en period av tilltagande autokratisering, vilket kan få negativa följder för fred, utveckling och mänsklig hälsa. Autokratier utmanar den multilaterala världsordningen, visar mindre benägenhet att söka förhandlingslösningar och kompromisser kring globala problem och agerar därmed ofta i strid med små liberala staters intressen. Det övergripande syftet med vårt projekt är att undersöka hur små liberala stater agerar i en värld som i allt högre grad präglas av autokratisering.

Projektledare: Ann-Marie Ekengren, professor.

Forskningsfinansiär: Riksbankens Jubileumsfond, 2025.

Läs mer om projektet

Studien följer förhandlingarna om EU:s biståndsbudget för 2028–2034 och analyserar hur medlemsstater, särskilt Sverige, formulerar och driver sina prioriteringar samt vilka som får genomslag.

Projektledare: Magnus Lundgren, docent.

Forskningsfinansiär: Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), 2025.

Mer information

De nordiska regeringarna har enats om en ambitiös politisk målsättning: att stärka regionens motståndskraft och att inom området för krisberedskap uppnå ett "Norden utan gränser". Det nordiska samarbetet på detta område vilar på de så kallade Hagadeklarationerna. Men pandemin visade på en tydlig motsättning mellan vision och verklighet – införandet av nationella gränskontroller under covid-19 visade hur långt bort den samordnade nordiska krishanteringen ännu befinner sig från att bli verklighet.

I forskningsprojektet undersöker vi denna diskrepans mellan, å ena sidan, de nordiska staternas uttalade vilja till gemensam krisberedskap och, å andra sidan, den hittills begränsade förmågan till faktisk samordnad krishantering.

Projektledare: Ulrika Möller, docent.

Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet, 2024.

Läs mer om projektet

Projektet undersöker hur diasporagrupper – i egenskap av transnationella aktörer inom civilsamhället – påverkar utrikespolitiken i två europeiska länder: Sverige och Tyskland. Den centrala frågan är hur relationen mellan stat och diasporagrupper ser ut, och hur den påverkar utrikespolitiken på strategisk nivå och i det dagliga diplomatiska arbetet.

Projektledare: Lisbeth Aggestam, docent.

Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet, 2022.

Läs mer om projektet

GenDip syftar till att kartlägga och analysera diplomatins förändrade könskaraktär.

Projektledare: Ann Towns, professor.

Forskningsfinansiär: Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer om forskningen

Projektet undersökte hur stater bedriver kampanjer för att bli invalda som icke-permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Forskningen analyserade varför stater söker platsen, vilket inflytande de förväntar sig att få och vilka strategier som används för att vinna stöd.

Studien kombinerade en bred analys av kampanjmönster bland FN:s medlemsstater med fördjupade fallstudier av Sveriges, Islands och Finlands kampanjer.

Projektledare: Ann-Marie Ekengren, professor.

Finansiär: Vetenskskapsrådet.

Mer information och publikationer

Projektet undersökte varför medling i väpnade konflikter har minskat, trots att den internationella kapaciteten att medla har ökat betydligt. Under 1990-talet medlades omkring dubbelt så stor andel av världens konflikter som i dag, vilket väckte frågan om vad som ligger bakom denna utveckling.

Forskarna analyserade förändringar i både konfliktmönster och i hur väpnade konflikter hanterades, för att bättre förstå varför medling används alltmer sällan – trots att fler aktörer än någonsin har möjlighet att medla.

Projektledare: Magnus Lundgren, docent.

Finansiär: Vetenskapsrådet.

Mer information

Projektet undersökte hur de nordiska länderna hanterade utrikespolitiska rollkonflikter i en tid av ökad internationell konfrontation och ifrågasättande av den liberala världsordningen. Forskarna analyserade hur liberala småstater balanserade sina normativa ideal – såsom demokrati, mänskliga rättigheter och internationellt samarbete – mot behovet av militär säkerhet.

Studien omfattade jämförande analyser av de fem nordiska staterna och visade hur deras utrikespolitik formades av spänningen mellan värderingsdriven politik och realpolitiska säkerhetskrav.

Projektet var ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

Mer information och publikationer

Projektet undersökte den framväxande internationella regleringen av artificiell intelligens (AI) med fokus på tre områden: krigföring, rättsväsende och arbetsmarknad. Alla tre områden omfattade AI-tillämpningar som väckte politiska och etiska dilemman och därmed gav upphov till initiativ för internationell reglering.

Projektet var ett samarbete mellan Stockholms och Göteborgs universitet.

Mer information och publikationer

Under de senaste decennierna hade stater och organisationer investerat stora resurser i att bygga upp en kapacitet för att lösa väpnade konflikter på diplomatisk väg, särskilt genom medlingsinsatser. Samtidigt hade dessa aktörer blivit alltmer benägna att proskribera, det vill säga kriminalisera eller på andra sätt svartlista, väpnade grupper.

Forskare och praktiker inom konfliktlösning hade länge påpekat att sådan ”terrorlistning” kunde försvåra eller till och med omöjliggöra medlingsuppdrag. Projektet syftade därför till att möjliggöra kvantitativa tester av hur terrorlistning påverkade medling, genom att samla in data om proskription i väpnade konflikter mellan 1945 och 2020 och skapa det första datasetet av sitt slag.

Projektledare: Magnus Lundgren, docent.

Finansiär: Folke Bernadotteakademin.

Mer information och publikationer