Idag finns det 118 kända grundämnen och många är väldigt ovanliga och svåra att få tillgång till. För att kunna studera ämnen måste man ibland klyva andra ämnen, och många av dem är radioaktiva och faller snabbt sönder. Vad har ovanliga ämnen för roll i vår värld, och hur arbetar man med något så flyktigt som ett radioaktivt grundämne?
Andra små men viktiga beståndsdelar är celler och strukturer inom celler. Inom cellbiologin är den mänskliga reproduktionsbiologin ett välstuderat område, men trots det gör forskarna nya upptäckter även här. Ny teknik gör att vi kan studera mänskliga celler på en ännu mer detaljerad nivå än tidigare och därmed hitta nya egenskaper och funktioner hos cellerna. Hur går det till när forskare utvecklar nya metoder, och kommer vi någonsin att vara fullärda inom vår egen biologi?
Medverkande
Dag Hanstorp är professor i atomfysik vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Dag studerar materiens allra minsta beståndsdelar, atomer och molekyler. Dag och hans grupp undersöker grundämnens egenskaper och har med hjälp av en partikelaccelerator kunnat upptäcka helt nya egenskaper hos ett av världens mest sällsynta grundämnen, astat.
Johanna Höög är universitetslektor i cellbiologi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Johanna studerar hur mänskliga spermier är uppbyggda. Tillsammans med sina kollegor använder hon sig av tekniker som cellulär elektronmikroskopi där kan de kan skapa högupplösta 3D-bilder av celler. En av deras senaste upptäckter är en hittills okänd struktur i den mänskliga spermiesvansen.
Moderator
Karin Klingenstierna. Karin är professionell moderator sedan 25 år och leder svenska och internationella seminarier, konferenser, kongresser och panelsamtal i en mängd olika ämnen. Hon är gymnasielärare i språk och dramatik i grunden. Förutom egna uppdrag undervisar hon i moderatorskap.
Idag finns det 118 kända grundämnen och många är väldigt ovanliga och svåra att få tillgång till. För att kunna studera ämnen måste man ibland klyva andra ämnen, och många av dem är radioaktiva och faller snabbt sönder. Vad har ovanliga ämnen för roll i vår värld, och hur arbetar man med något så flyktigt som ett radioaktivt grundämne?
Andra små men viktiga beståndsdelar är celler och strukturer inom celler. Inom cellbiologin är den mänskliga reproduktionsbiologin ett välstuderat område, men trots det gör forskarna nya upptäckter även här. Ny teknik gör att vi kan studera mänskliga celler på en ännu mer detaljerad nivå än tidigare och därmed hitta nya egenskaper och funktioner hos cellerna. Hur går det till när forskare utvecklar nya metoder, och kommer vi någonsin att vara fullärda inom vår egen biologi?
