Alltfler kvinnor arbetar inom medievärlden, både med nyheter, reklam och nöje. Men innebär det att medieutbudet blivit mer jämställt? Den frågan diskuterades under torsdagen vid ett seminarium på Mediedagarna i Göteborg. Arrangör var Nordicom vid Göteborgs universitet.
Vid den fjärde världskonferensen för kvinnor i Beijing 1995 fastställdes en handlingsplan om att öka kvinnors tillgång på och medverkande i massmedier. Vad har hänt sedan dess? Det är en fråga som Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Nordicom, håller på att ta fram statistik på.
Och det var också ämnet för ett seminarium under Mediedagarna i Göteborg på torsdagen. Samtalsledare var Maria Edström, genus- och medieforskare på Nordicom som bland annat visade en karta över pressfrihet i världen.
– Intressant nog är det i länder med störst pressfrihet som det också förekommer flest kvinnor i medierna.
Kvinnornas insteg i mediebranschen går hand i hand med kvinnors inträde i politiken. Sakta men säkert får allt fler kvinnor ledande positioner inom exempelvis dagstidningar.
– Andelen kvinnliga chefredaktörer i Sverige ligger idag på drygt 40 procent. När det gäller vd:ar dominerar dock männen, bara cirka 15 procent är kvinnor, berättar Ulrika Facht, forskningsinformatör på Nordicom.
Hur är det då med innehållet?
– Att göra nyheter handlar om att välja, förklarade Ylva M. Anderson, chef för allmän-tv på SVT. Och det blir väl sakta alltmer jämställt men visst kunde vi anstränga oss mer för att få fler röster att komma till tals.
Danmark skiljer ut sig från övriga Skandinavien. Å ena sidan verkar medieföretagen där anse att de redan är tillräckligt jämställda, å andra sidan visar siffror att de faktiskt är sämre på jämställdhet än sina nordiska grannar.
– Trots att hälften av alla ministrar och partiledare i Danmark är kvinnor syns kvinnliga politiker bara en fjärdedel så ofta som manliga, berättade Linda Lapina, doktorand vid Roskilde universitet. Kvinnor är överrepresenterade i program som handlar om hälsa, skönhet, relationer och resor, men underrepresenterade när det gäller nyheter, debatt och sport. Man skulle kunna spetsa till det och säga att ju mer makt eller kompetens en dansk kvinna har, desto mindre chans att hon får vara med i tv.
Svensk public service har ett ansvar att låta alla få komma till tals, oavsett kön, ålder eller kulturell identitet.
– Ändå måste även vi anstränga oss mer, menade Ylva M. Andersson. Det är ytterst en kvalitetsfråga, våra tittare har rätt att få program som är relevanta och representativa för dem. Och siffror är viktigt, på exempelvis SVT Debatt är det helt enkelt 50 procent kvinnor som gäller.
Nordicom samlar inte bara statistik utan söker också goda exempel. Ett sådant är Västerbotten-Kuriren som sedan 2002 räknar hur ofta en kvinna har huvudrollen i en artikel vilket medfört att antalet medverkande kvinnor stigit från cirka 23 procent till dagens cirka 49 procent.
Ett annat exempel är Rättviseförmedlingen som utan ersättning hjälper företag att hitta kompetens som på grund av kön, ursprung eller fysiska förutsättningar brukar hamna i skymundan.
– Gå in på Nordicoms hemsida för mer information, uppmanade Maria Edström. Projektet kallas Nordic Gender & Media Forum och innebär alltså en kartläggning över jämställdhet inom film, journalistik, reklam och dataspel. Den 7 maj håller vi konferens i Bergen och mot slutet av detta år är det tänkt att undersökningen ska utmynna i en bok.
Nordicoms hemsida finns här.