Image
Bild på forskargruppen Ljudmiljö och hälsa.
Från vänster: Sofie Fredriksson (forskare), Michael Smith (forskare), Anna Nause (biträdande forskare), Kerstin Persson Waye (professor), Sarah Lindgren (biträdande forskare), Agnes Wiberg (biträdande forskare) och Natalia Vincens (forskare).
Photo: Nina Raun
Breadcrumb

Forskargruppen för ljudmiljö och hälsa får Ljudpriset av Svenska Akustiska Sällskapet

Published

Forskningsgruppen för ljudmiljö och hälsa, som leds av professor Kerstin Persson Waye vid Arbets- och miljömedicin, har utsetts till mottagare av Ljudpriset som delas ut av Svenska Akustiska Sällskapet. Motiveringen lyfter fram gruppens långsiktiga och tvärvetenskapliga forskning om ljudmiljöns betydelse för människors hälsa i skolor, boenden, arbetsplatser och andra miljöer.

– Det är särskilt roligt för oss på en medicinsk institution att få ett pris inom akustik, och det visar tänker jag att vår forskning håller hög kvalitet inte bara vad gäller människors respons och hälsopåverkan utan även hur vi behandlar exponeringen, säger Kerstin Persson Waye.

Buller påverkar hälsan

Image
Forskargruppsledaren Kerstin Persson Waye.
Kerstin Persson Waye.
Photo: Nina Raun

Forskargruppen har en rad spännande projekt på gång. De studerar bland annat hur buller påverkar sömn med ny forskning som inkluderar både biomarkörer och sömnanalys. På befolkningsnivå bedriver forskargruppen epidemiologiska studier av långtidspåverkan av en rad hälsoutfall relaterade till vibrationer och buller från tåg. Ett annat forskningsområde handlar om hur buller i förskolan påverkar både barn och personal, och bland personal på kvinnodominerade arbetsplatser, där bullers långtidspåverkan på hörsel och hälsa studeras.

– Det som kanske är mest nytt och utmanande just nu är våra studier inom mental ohälsa och kognitiv utveckling bland barn och ungdomar, där vi inom ett EU projekt studerar hur dessa utfall påverkas i förhållande till barns och ungdomars totala exponering, i ett livsloppsperspektiv, berättar Kerstin Persson Waye.

Kan du nämna någon bullerkälla där samhället skulle kunna göra stora vinster om ljudmiljön kunde förbättras?

– Vägtrafikbuller är den källa som påverkar flest människors hälsa. I Europa exponeras mer än var femte person för nivåer som anses orsaka negativ hälsopåverkan och minskat motor- och däcksbuller skulle således ha en stor betydelse i ett folkhälsoperspektiv. Ett annat område där stor hälsovinst skulle uppnås är förbättrade ljudmiljöer för små barn. Små barn exponeras exempelvis för mycket höga ljudnivåer i många förskolor. Sådana höga ljudnivåer riskerar ha en negativ inverkan på barns språkutveckling, eventuellt hörsel, välbefinnande och kopingstrategier, säger Kerstin Persson Waye.

Många tar del av äran

Forskargruppen består just nu av professor Kerstin Persson Waye, forskarna Sofie Fredriksson, Natalia Vincens och Michael Smith, biträdande forskarna Sarah Lindgren, Anna Nause, Dejan Simonovic och Agnes Wiberg, samt doktoranden Loisa Sandström.

Även tidigare medlemmar i gruppen och gruppens nationella och internationella samarbetspartners kan ta till sig av äran. Forskningsgruppen för ljudmiljö och hälsa har varit verksam i snart 50 år. Gruppen är en sammanslagning av två tidigare två forskargrupper, där Evy Öhrström var forskargruppsledare för den ena.

Svenska Akustiska Sällskapets Ljudpris har delats ut årligen sedan 1993. Priset går till individer, företag, institutioner eller myndigheter som har bidragit till eller byggt upp förutsättningar för en bättre ljudmiljö i Sverige.

Hela motiveringen från Svenska Akustiska Sällskapet:

För forskningsgruppens gedigna och breda arbete sedan starten för snart 50 år sedan (1975). Ljudmiljö och hälsa bedriver tvärvetenskaplig forskning om ljudmiljöns betydelse för människors hälsa i olika miljöer som förskolor, skolor, boenden och arbetsplatser i ett livsloppsperspektiv. Det omfattar såväl forskning om de negativa effekterna av buller och vibrationer som studier om positiva hälsofrämjande ljudlandskap. Forskningsgruppens arbete har bidragit till att belysa riskerna med bullerexponering, och man har spridit kunskapen nationellt och internationellt samt samverkat med myndigheter, t ex regioner (landsting), kommuner, Naturvårdsverket, Trafikverket med flera, för att förbättra ljudmiljön i samhället.