Image
Demonstranter i USA
Photo: Jessica Felicio, Unsplash
Breadcrumb

Experter: Protesterna i USA

Den 25 maj avled George Floyd i samband med ett polisingripande i Minneapolis. Händelsen plockades upp av rörelsen Black Lives Matters och demonstrationer mot polisvåldet i USA spred sig först till flera amerikanska städer och sedan till resten av världen. Vid Göteborgs universitet finns det forskare som kan kommentera protesterna ur olika perspektiv.

Motstånd, makt och rasism

Mikela Lundahl Hero kan svara på frågor om motstånd, makt, rasism och vithetsnormer i relation till protesterna i USA. Hon kan förklara hur slaveriet och kolonialismen hänger ihop med det som nu händer i USA och vilka konsekvenser denna historia har för dagens privilegier i det amerikanska samhället. Mikela Lundahl kan också svara på frågor om hur andra grupper i samhället berörs av protesterna och förklara begrepp som white supremacy/vit överhöghet och white saviour. Hon har bland mycket annat forskat om den franska negrituderörelsen som var aktiv på 1930-talet där hon undersökte motståndet mot den vita överhögheten.
Mikela Lundahl Hero, universitetslektor i idéhistoria, telefon: 070−936 0119, e-post:
mikela.lundahl@gu.se 

Washington D.C. som en kärnpunkt för 1960- och 1970-talens protest

Rachel Pierce har forskat om protester i Washington D.C. under 1960- och 1970-talen med fokus på identitetspolitik och hur dessa protester betraktades och tolkades av representanter, senatorer och deras staber som jobbade inom USA:s Kongress.
Rachel Pierce, forskningssamordnare och fil. dr. i historia, KvinnSam, telefon: 076–618 4670, e-post: rachel.pierce@ub.gu.se

Rasism i USA

Så som flera aktivister, politiker och forskare i USA framhåller, är rasism en grundläggande del av Amerikas demokratiska projekt. Fredrik Portin forskar i den strukturella och kulturellt förankrade rasism som påstås genomsyra amerikanska samhällen. Han har bl.a. studerat hur svarta samhällen marginaliserats ekonomiskt och juridiskt, hur svarta har strävat efter social rättvisa ur ett historiskt och nutida perspektiv, och vilken roll religiösa rörelser haft i denna strävan.
Fredrik Portin, postdoktor i politisk teori, etik och religionsfilosofi, telefon: 072−534 8998, e-post:
fredrik.portin@lir.gu.se  

Sociala rörelser på den amerikanska kontinenten

Maria Clara Medina forskar om sociala rörelser och identitetpolitik på den amerikanska kontinenten (Nordamerika, Latinamerika och Karibien). Hon kan svara på frågor om sociala rörelser i relation till genus, etnicitet, klass och om identitetspolitikens (racial politics) historia och nutida utveckling.
Maria Clara Medina, universitetsadjunkt i mänskliga rättigheter och Latinamerikastudier, telefon: 031−786 4923, e-post:
maria.medina@globalstudies.gu.se 

Palestiniers stöd för Black Lives Matter-rörelsen

Helena Lindholm kan svara på frågor om palestiniers stöd för Black Lives Matter-rörelsen i USA och berätta om kopplingen mellan de olika rörelserna.
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, telefon: 070−393 2796, e-post:
helena.lindholm@gu.se

Proteströrelser i en globaliserad värld

Håkan Thörn har under de senaste 25 åren forskat om en rad sociala rörelser, i ett samtida och ett historiskt perspektiv (framför allt från 1960-talet och framåt): miljörörelsen, urbana proteströrelser, antiapartheidrörelsen, solidaritetsrörelser, samt även förhållandet mellan protest och musik i 1960-talets USA. Ett centralt tema i hans forskning är hur dessa rörelser, oavsett om de är lokala, nationella eller transnationella, påverkas av och förhåller sig till globaliseringen. Thörn har också studerat olika strategier för att styra och kontrollera proteströrelser. Han är också koordinator för Forum för forskning om civilsamhälle, sociala rörelser och motstånd (CSM-RESIST) vid Göteborgs universitet.
Håkan Thörn, professor i sociologi, telefon 031-7864786, e-post: hakan.thorn@gu.se

Politisk mobilisering, våld under demonstrationer och polisens hantering av protester

Mattias Wahlström har tidigare forskat på polisens hantering av politiska protester i Sverige och internationellt, och bland annat följt utvecklingen av svenska polisens nuvarande strategier för protesthantering. I samband med detta har han också studerat interaktion mellan polis och demonstranter och hur olika aktörer tolkar uppkomsten av våld i sådana situationer. Wahlströms pågående forskning fokuserar bland annat på hur människor mobiliseras till politiska protester, samt hur motiv och politiska perspektiv varierar bland demonstrationsdeltagare.
Mattias Wahlström, docent i sociologi, telefon: 031–786 4830, e-post: mattias.wahlstrom@gu.se