Framtida studier i statsvetenskap kommer handla mer om hållbar utveckling
Hösten 2021 är det premiär för en helt ny utbildning för dig som är intresserad av miljö- och hållbarhetsfrågor – Mastersprogram i statsvetenskap: Politik och psykologi om hållbar utveckling. Sverker C. Jagers är professor i statsvetenskap och en av lärarna som utarbetat programmet. Vi har ställt några frågor till honom om vad den nya utbildningen handlar om.
Hej Sverker! Berätta, varför behövs den en ny utbildning inom
det här området?
Av flera skäl. Samhället står inför en rad stora utmaningar som det krävs olika former av politik och politiska institutioner för att kunna hantera. Då behövs det kvalificerade människor ute i arbetslivet som förstår de politiska villkoren och som kan hjälpa till att orientera olika aktörer i det nya politiska landskap som vi ser växa fram.
Men det handlar inte bara om politik, eller hur?
Nej, det handlar inte bara om hur samhället är organiserat, eller borde vara organiserat, utan det är också viktigt att man förstår varför människor agerar som de gör – beteendevetenskap alltså. Utan denna förståelse är det svårt att begripa varför olika aktörer gör som de gör, och därmed är det också svårt att förstå vilken politik och vilka politiska åtgärder som krävs för att bryta eller förstärka olika beteenden. Jag tror att om välfärdsstaten tidigare var ett viktigt fokus för statsvetenskapen, så har redan – och kommer – ett samhälle präglat av hållbar utveckling att bli allt mer i fokus i framtiden.
Helt klart är att miljö- och hållbarhetsfrågor är på framåtmarsch och därför kommer den kompetens som utbildningen ger att lämpa sig både för privat och offentlig sektor.
Hur ser intresset bland studenter ut?
Det finns ett växande intresse bland våra studenter att studera frågor som är relaterade till hållbar utveckling, och då är det viktigt att vi kan erbjuda en utbildning som tar sig an dessa frågor på djupet.
Vem ska söka till programmet?
Utbildningen riktar sig både till studenter som redan har studerat frågor kring miljö och hållbar utveckling tidigare och som vill fördjupa sina kunskaper ytterligare, och till samhällsvetenskapligt intresserade studenter som vill bygga ut sina kunskaper genom att rikta in mastersstudierna på området miljö och hållbar utveckling. Vi tror att en utbildning som samlar studenter med lite olika studiebakgrund kan vitalisera utbildningen och göra att fler perspektiv kommer upp i många av de diskussioner som kommer att föras i de olika kurserna.
Utbildningen är ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen och Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Det låter som en spännande kombination, vad kommer studenterna att få lära sig?
Som jag nämnde tidigare så bygger utbildningen på en övertygelse om att hållbarhetsutmaningar i de flesta fall kräver politik för att kunna hanteras. Därför vill vi ge en djup kunskap om den politiska spelplanen så klart. Men politiken syftar ju till att ändra olika beteenden hos samhällets aktörer och för att de politiska åtgärderna, i bred mening, skall bli så pricksäkra som möjligt, behöver man också kunskap om varför aktörer beter sig som de gör och vad som krävs för att sådana beteenden skall kunna ändras på, eller förstärkas.
Under utbildningen kommer studenterna få kunskaper om hur politik fungerar, hur samhället är uppbyggt av olika typer av institutioner och under vilka villkor dessa fungerar som de är tänkt. Vi har också moment som ger betydande kunskaper i beteendevetenskap, till exempel i miljöpsykologi och politisk samt ekonomisk psykologi.
Vad kan utbildningen leda till för typ av arbete?
Utbildningen är anpassad både för de som har tänkt att arbeta utanför akademien och för dem som tänker sig att fortsätta med forskning. För den första gruppen så kommer utbildningen att ge möjligheter att arbeta strategiskt med frågor som rör hållbar utveckling, exempelvis hur man kan få till beteendeförändringar inom en grupp människor eller i en organisation, med rådgivning, handläggning och analys av hållbarhetsrelaterade frågor. Utbildningen kommer även att vara en god förberedelse för dem som vill jobba inom biståndssektorn. Helt klart är att miljö- och hållbarhetsfrågor är på framåtmarsch och därför kommer den kompetens som utbildningen ger att lämpa sig både för privat och offentlig sektor.
För de studenter som istället tänker sig en fortsatt utbildning på forskarnivå så kommer utbildningen också att innebära en god förberedelse. För det första så har forskningen inom fältet ökat stort på senare år och det råder ingen brist på viktiga frågor som behöver studeras. För det andra så är det möjligt att få utökad metodutbildning inom ramen för mastersprogrammet, vilket kanske främst lämpar sig för den som tänker sig en framtida forskarkarriär.
Du är statsvetare och forskar om miljöpolitik. Hur kommer det sig att du fastnade för detta en gång i tiden?
Jag har alltid varit intresserad av frågor som rör relationen mellan staten å ena sidan och medborgarna, och andra samhällsaktörer, å den andra. En fråga som jag ägnat ganska mycket möda åt är till exempel vilka möjligheter staten har att styra samhället utan att det innebär att människors fri- och rättigheter äventyras, eller att de blir arga och väljer att inte stödja den statliga styrningen.
Den här typen av frågor blir väldigt aktuella just på miljöområdet, eftersom staten verkligen behövs för att vi skall bryta olika ohållbara beteendemönster. Sedan kan staten göra detta på många olika sätt och de bästa sätten är sannolikt de där styråtgärderna samtidigt är både verkningsfulla, kostnadseffektiva och upplevs som legitima. Men vilka dessa styrformer är, kan vi inte veta på förhand utan det måste man forska sig fram till och därför har jag valt denna inriktning.
Du är också föreståndare för en centrumbildning vid Göteborgs universitet som heter Centre for Collective Action Research (CeCAR). Vad sysslar ni med?
CeCAR är tvärvetenskapligt. Här ingår discipliner som bland annat statsvetenskap, juridik, nationalekonomi, psykologi och filosofi. Vi studerar villkoren för storskaligt kollektivt handlande inom främst miljö- och hälsoområdena, vilket innebär att vi ägnar oss åt bland annat klimat, fiske- och viltförvaltning samt antibiotikaresistens. Mycket av forskningen ägnas just åt studier av hur olika styrmedel kan utformas och anpassas, och ibland också kombineras, för att få samhällets olika aktörer att samarbeta kring knappa gemensamma resurser.
Studenter som väljer den här utbildningen kommer att ha kontakt med CeCAR på lite olika sätt. Vi bjuder in studenter till våra seminarier och konferenser. Det är också troligt att flera av studenterna kommer att kunna göra en extra praktiktermin inom något av centrets forskningsprojekt.