Den internationella och årligen återkommande konferensen Gender Summit äger i år rum 19-21 augusti. Hedersgäst och huvudtalare är FN:s före detta generalsekreterare Ban Ki-moon. Bland övriga talare finns en svensk: Fredrik Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.
I år lyfter konferensen lyfter frågor som exempelvis förbättring av datainsamling och statistik, Covid-19, klimatteknologi, Agenda 2030 och forskning som bidrar till säkra och trygga samhällen. Med anledning av detta passar vi på att ställa några frågor till Fredrik Bondestam:
Vad är detta för en konferens och varför är den viktig att delta i?
– Gender Summit fokuserar genus, jämställdhet och policy i högre utbildning och forskning. Syftet är att skapa samtal mellan praktiker, forskare och politiska beslutsfattare utifrån aktuell forskning och kunskap. Efter flera års arbete har konferensen etablerats globalt och har direkt relevans för utformningen av t ex EUs högskolepolitiska prioriteringar och vikten av genusperspektiv på forskningsfinansiella system.
Vad ska du tala om?
– Ett av årets teman är hållbarhet inom ramen för Agenda 2030 och den globala högskolesektorns ansvar för att nå hållbarhetsmålen. Jag kommer diskutera senare tids forskning om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet som avgörande för att skapa hållbara villkor för forskning och undervisning, men även som en grundbult för att uppnå kvalitet i forskning i sig.
Vad kan du, som föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning i Sverige, bidra med till konferensen?
– Sekretariatet har sedan lång tid tillbaka en nyckelroll i internationella sammanhang när det gäller kunskaper om genus och jämställdhet i skärningspunkten mellan teori och praktik. Sedan #Metoo hösten 2017 har vi arbetat målmedvetet med forskning och kunskapssammanställningar om sexuella trakasserier och genusbaserat våld.
Vi visar konkret att det är ett kunskapsområde som negligerats och har direkt inverkan på kvinnors och mäns villkor för forskning. Med vår kunskapsbas är vi efterfrågade i såväl forskningssamverkan, till exempel Genderaction, som för högnivåuppdrag som det för the Standing Working Group on Gender in Research and Innovation, en del av ERAC, EU-kommissionens forsknings- och innovationskommitté.
Vi har en viktig roll att fylla genom att tydligt ta ställning mot genusbaserat våld i ett internationellt sammanhang och erbjuda forskningsbaserade sätt att förebygga utsatthet i akademin.
Konferensen är i år digital, på grund av pandemin. Vad innebär det för dig som talare och för deltagarna?
– Det är så klart angeläget att fortsatt öka genomslaget för kunskaper om makt, genus och hållbarhet i högskolesektorn, även om förutsättningarna inte är de bästa för en konferens av det här slaget. En utmaning blir att ersätta dynamiken i ett närvarande samtal, men vi som medverkar kommer vara tillgängliga för frågor och diskussioner kontinuerligt under konferensen. Under rådande pandemi, när vi ser att våld i nära relationer ökar globalt, behöver vi stärka forskning och utbildning om våld i sig, men även arbeta proaktivt för att akademin och arbetslivet i stort ska kunna erbjuda trygga arbetsplatser framöver.
Gender Summit är en internationell plattform för dialog mellan forskare, policymakare, jämställdhets- och genusforskare och andra aktörer inom forskningssystemen. Plattformen undersöker nya forskningsrön som lyfter fram när, varför och hur biologiska och sociokulturella skillnader kan påverka genomslaget för olika resultat. Målet är att bidra till ökad kvalitet inom forskning och innovation genom kunskap om jämställdhet.
Skribent: Jessica Glanzelius