Breadcrumb

Nytt standardverk om vallöften

Published

De vallöften som partierna ger i sina valmanifest är centrala för den representativa demokratin. De hjälper väljarna att bestämma vilket parti de ska rösta på, men kan också användas för att ställa politiker till svars för löften som inte blev av. Nu sammanfattas den internationella vallöftesforskningen i en nyutkommen bok – där nya analyser och ny data gör det möjligt att studera vallöften på ett annat sätt än tidigare.

Boken Party Mandates and Democracy. Making, Breaking and keeping Election Pledges in Twelve Democracies bygger på forskning om vallöften i tolv demokratier – Bulgarien, Irland, Italien, Kanada, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Österrike.

Boken innehåller teoretiska diskussioner om vallöftens roll i demokratin, jämförande kapitel där forskningsdata slagits ihop, ett metodkapitel som beskriver hur vallöftesforskning kan bedrivas i jämförande forskning samt hela tolv stycken länderspecifika kapitel där ett land i taget diskuteras. Det innebär att det nu finns en gemensam definition av vallöften och ett sammanhållet forskningsfält att använda sig av.

– Målet med boken har varit att den ska bli ett standardverk. Vi har gjort vallöftesstudierna jämförbara med varandra och lagt till en massa ny data. Boken ger en överblick över vilka vallöften partier ger och om de uppfylls. Men jag hoppas också att den blir viktig för dem som vill ta stafettpinnen vidare och använda sig av vallöften i sin forskning, säger Elin Naurin, docent i statsvetenskap och en av bokens redaktörer.

Tar tempen på demokratin

Att studera vallöften är betydelsefullt inom den statsvetenskapliga forskningen. Dels hjälper vallöften partierna att formulera vad de vill göra efter ett val, dels hjälper de väljarna att bestämma vilket parti som har bäst politik. Vallöften är också användbara i förhandlingar mellan partier, och när väljarna ska hålla politiker ansvariga för hur utfallet blev. På så sätt kan vallöften användas för att identifiera vad som fungerar och inte fungerar i den representativa demokratin.

När forskarna definierar vad som är ett vallöfte så är kravet att det ska gå att testa. De letar efter formuleringar i valmanifesten som tydligt binder ett parti vid ett specifikt agerande eller vid ett specifikt utfall.

– Om ett parti skriver att de ”lovar att göra barnfamiljer trygga” så blir det inget löfte i vår studie, eftersom ”trygga barnfamiljer” inte ger en tydlig bild av var vi ska leta efter agerande eller utfall. Om de däremot säger att de ”vill sänka inkomstskatten”, ”kommer att ”prioritera ökade anslag till försvaret”, eller att deras ”mål är att rätten till heltid blir lagstiftning”, så blir det löften i vår studie eftersom vi kan följa upp om detta har hänt och trots att begreppet ”lovar” inte används, säger Elin Naurin.

Politiker håller vad de lovar

Den samlade forskningen om vallöften slår hål på en myt om att politikerna aldrig håller vad de lovar. Trots viss variation mellan de tolv länderna i studien så är slutsatsen att vallöften i stor utsträckning uppfylls, i motsats till vad många tror.

Det spelar dock roll vilken typ av regering som tillsätts.

– De länder där partier ofta styr själva i enpartiregeringar har högre andel uppfyllda vallöften än de länder där koalitionsregeringar är vanliga. Vi ser också att koalitionsregeringar som går fram med ett gemensamt valmanifest i valet har högre andel uppfyllda vallöften än koalitionsregeringar som börjar sina förhandlingar efter valet. Sverige har traditionellt sett haft starka enpartiregeringar eller koalitionsregeringar med gemensamma valmanifest, och hamnar högt i andelen uppfyllda löften, säger Elin Naurin.

 

Boken

Naurin, Elin, Terry Royed and Robert Thomson (red 2019) Party Mandates and Democracy. Making, Breaking and keeping Election Pledges in Twelve Democracies. University of Michigan Press