Sociala medier som diskursiv möjlighetsstruktur för attacker mot flyktingboenden

Tidigare forskning har visat att ökade inflöden av flyktingar i sig inte förklarar ökning av rasistiskt och högerextremt våld. Detta måste istället förstås som politiska handlingar som möjliggörs av att fenomen förstås som ett politiskt problem i offentligheten. Nyhetsbevakning och offentlig diskussion i massmedia har därför visat sig vara en viktig faktor för att förklara variation av högerextremt och rasistiskt våld över tid och mellan länder. Tidigare forskning har emellertid uteslutande fokuserat på massmedia i detta avseende och inte tagit hänsyn till den närmast explosionsartade utvecklingen av sociala medier och Internet, och vad denna nya typ av media har för effekter på förekomsten av högerextremt våld.

Projektet syftar därför till att dels öka kunskapen om hur rasistiska och främlingsfientliga budskap skapas och sprids på internet, samt utforska sambandet mellan rasistiska/främlingsfientliga internetdiskussioner och attacker mot flyktingboenden i Sverige.

Vi kommer att analysera stora mängder data från sociala medier genom bland annat nätverksanalys för att studera kopplingar mellan olika diskussionsfrågor och spridning av nya begrepp och idéer över tid. En viktig koppling i detta sammanhang är hur idéer sprids mellan diskussioner på uttalat högerextrema sajter och mer öppna diskussionsforum. Vi kommer att använda oss av avancerade former av automatiserad textanalys som möjliggör att identifiera vilka distinkta samtalsämnen som förekommer i en stor textmassa. Vi kommer att komplettera dessa analyser med mer djupgående manuell textanalys för att undersöka hur våld på olika sätt legitimeras i internetdiskussioner.

För att studera betydelsen av sociala medier för förekomsten av attacker mot flyktingboenden kommer vi att skapa en databas av sådana attacker med hjälp av rapporter från massmedia samt data från räddningstjänsten och polisen. Vi kommer också att samla in data om Sveriges kommuner rörande bl.a. politisk representation, förekomsten av högerextrema
utomparlamentariska organisationer, demografi och socio-ekonomiska förutsättningar. Vi kommer att använda oss av en form av fallstudiemetod där ett större antal fall jämförs med avseende på förekomsten av olika faktorer för att identifiera vad som bidrar till att attacker mot flyktingförläggningar sker. Tidpunkt och plats för attackerna kommer att jämföras med aktivitet på sociala medier och hur enskilda boenden pekas ut i diskussionstrådar.

På detta sätt kommer vi att bidra både till  förklaringar till högerextremt/rasistiskt våld, spridning av rasistiska idéer, samt samband mellan aktivitet på sociala medier och politisk brottslighet.