Allmän rättslära

Allmän rättslära som undervisnings- och forskningsämne på Juridiska institutionen i Göteborg omfattar teoretiska och metodologiska studier av rätten och av rättsliga system samt studier av samspelet mellan rätt, politik, moral, ekonomi, samhälle och kultur.

Frågor om det rättsliga tänkandet och dess begrepp, om rättens natur och dess relation till andra normsystem samt om rättens gränser är centrala. Sådana studier kan ske på en övergripande nivå eller kopplas till ett specifikt rättsområde. Exempel på frågor som ställs är: vad är rätten, hur används och skapas den, hur får vi kunskap om rätten och på vad grundas dess legitimitet? En klassisk fråga inom allmän rättslära berör vad som kan utgöra rättskällor, hur de tillämpas och vilken auktoritet de har. Vidare studeras rättslig argumentation och metodfrågor samt förhållandet mellan olika rättsliga system och rättsliga kulturer. Denna typ av studier kan närmare bestämt kallas rättsfilosofiska, rättsteoretiska eller rätts- och idéhistoriska.

Frågor om hur rätten förhåller sig till och samverkar med politik, moral, samhälle, ekonomi och kultur är också centrala. Rätten tolkas, används och utvecklas av olika aktörer i specifika sammanhang. Hur dessa sammanhang ser ut och vad det är som driver förändringsprocesser är centrala frågeställningar. Detta inkluderar maktanalyser utifrån strukturer och praktiker av kön, etnicitet, med mera. Denna typ av studier kan även kallas rättspolitiska, rättssociologiska, rättsekonomiska och rättskulturella.

Utmärkande för undervisningen och forskningen i allmän rättslära i Göteborg är att ovanstående studier kombineras med teorier hämtade från såväl nationell som internationell rättsvetenskaplig forskning samt från andra vetenskapliga discipliner. Allmän rättslära inkluderar det som internationellt betecknas som jurisprudence, legal philosophy, legal theory, critical legal theory, law in context samt law and society och utmärks av teoretiserande av rätten genom att placera den i olika sammanhang och synliggöra rättens relationella aspekter. Exempel på teorier som används och utvecklas inom ämnet är liberala rättsteorier, kritiska teorier såsom exempelvis feministiska, genus- och postkoloniala teorier, teorier om rätt och litteratur, socio-legala teoribildningar samt samhällsplaneringsteorier.

Allmän rättslära som undervisnings- och forskningsämne karakteriseras av kunskapsmässig öppenhet och utmanande av gränser för såväl hur rätten som rättsvetenskapen kan förstås och ageras.

Kontakt

Håkan

Gustafsson

Ämnesföreträdare och kursansvarig för grundutbildningen

031-786 50 14

hakan.gustafsson@law.gu.se

Forskargrupp

Anställda i ämnet

Matilda Arvidsson, docent, biträdande universitetslektor
Merima Bruncevic, docent, universitetslektor
Leila Brännström, docent, universitetslektor
Håkan Gustafsson, professor
Kristina Hultegård, adjunkt, doktor i allmän rättslära
David Garcia Jivegård, doktorand
Max Lyles, docent, universitetslektor
Eva-Maria Svensson, professor
Ellen Verde, doktorand

Afilierade forskare

Erik Björling, universitetslektor
Moa Bladini, universitetslektor
Patrik Emblad, universitetslektor
Maria Grahn-Farley, forskare
Tormod Johansen, forskare
Ulf Petrusson, professor
Elin Sandegård, doktorand
Sara Stendahl, professor
Wanna Svedberg Andersson, universitetslektor
Kristina Anna Wejstål, doktorand

Foto: Papaioannou Kostas

Projekt

Pågående projekt

En kontextuell rättsfilosofi – ett feministiskt nordiskt perspektiv, Eva-Maria Svensson
Governance and Regulation of Digital Twins for Cultural Ecosystems, Merima Bruncevic
This research project aims to explore the governance and regulation of digital twin technology as applied to cultural ecosystems. The term "digital twin" refers to the dynamic connection between physical sites and objects and their corresponding digital data. Digital twins are virtual representations constructed from real-time data obtained through sensor technology and integrated into a digital model. Although this technology is relatively new, the cultural and heritage sectors are increasingly considering it as a potential tool for safeguarding artifacts, collections, and enhancing user engagement. Despite its promising applications, digital twin technology remains largely unexplored in both theoretical and practical research. While it holds the potential to improve the preservation, protection, and accessibility, it also raises critical issues. For instance, the incorporation of private (intellectual) property onto public culture and the implications for privacy rights and personal data within digital twins pose significant challenges. The project focuses on the tension between broadening access to and enhancing the protection of culture, and the potential consequences for privacy and surveillance. Through an analysis of the legal frameworks governing digital twins, the project aims to assess the viability, sustainability, accessibility, and fairness of digitally twinned cultural objects and sites. It specifically explores how current regulations address the unique aspects of digital twins and their impact on cultural heritage. In essence, this project examines the ongoing digital transformation fueled by digital twins, addressing legal questions that may arise in this innovative environment.
Salka Viertel’s Film Contracts, Merima Bruncevic
Salomea Sara “Salka” Viertel (1889-1978, née Steuermann) was a pioneering female screenwriter during Hollywood's formative years. Born in Sambor, Galicia (present-day Ukraine), she initially pursued acting in Berlin before relocating to the United States in 1928, compelled by the escalating antisemitism in Europe. As the National Socialists seized power in Germany and Austria, Viertel and her family found themselves in the US, as émigrés and eventually as neutralised US citizens. Stranded in the United States, Salka Viertel became a writer in exile, one of the first female Jewish émigrés to seek sanctuary and employment in Hollywood. Her significance extends beyond her role as a screenwriter; she forged a close friendship with Greta Garbo, and later created a safe haven for numerous European luminaries fleeing persecution, including Ernst Toch, the Mann brothers (Thomas and Heinrich), Arnold Schönberg, Theodor Adorno, Sergei Eisenstein, Bertolt Brecht, and others. This project constitutes a legal historical examination that delves into Viertel’s Hollywood contracts, scripts, and related documents associated with her filmography. The central inquiry revolves around whether these materials qualify as transnational cultural heritage. Viertel's archival remnants are dispersed worldwide, in diverse private and public collections, including multiple film and literary archives in Los Angeles, Berlin and Vienna. Together, these documents comprise Viertel's estate, serving as a repository of her life and work—a testament to the nearly forgotten legacy of a female screenwriter who navigated the challenges of being a Jewish exile in early Hollywood.
Data Power: Law, Media, and Politics in the pioneering work of Kerstin Anér, finansierat av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, KVVA), (PI) 2023–24 Matilda Arvidsson
Democratic participation, AI and Law in the Human+ Condition, finansierat av WASP-HS (PI), 2021-2026: https://www.gu.se/handelshogskolan/juridik/democratic-participation-ai-and-law-in-the-human-condition Matilda Arvidsson
Dåtid som nutid: Samtida rättslig fragmentering och Svenska Missionskyrkan som rättsstatsaktör i Kongo 1881-1961, finansierat av Vetenskapsrådet (PI), 2022-2025: https://www.lawhistorykongo.com/ Matilda Arvidsson
Unpacking the contention between openness and security in the Nordic region: Digital public surveillance practices at three state borders, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (forskare), 2022-2025: https://futurenordics.org/projects Matilda Arvidsson

Doktorandprojekt

Produktion av det ordningsstörande: Den störda ordningen: Rättssubjekt, restsubjekt, tiggare, David Garcia Jivegård
En tyst revolution – om svensk konstitutionalisering och rättens struktur, Ellen Verde