Offentlig politik och förvaltning

Otillåten påverkan – såsom hot, trakasserier och korruption – är en växande utmaning för kommunal verksamhet i Sverige. Projektet undersöker hur vanligt det är att kommunala frontlinjetjänstepersoner utsätts för påverkansförsök och om sociala band gör dem mer sårbara eller mer motståndskraftiga. Genom att kombinera registerdata, enkäter och intervjuer bidrar projektet med ny kunskap om hur otillåten påverkan fungerar och hur den kan förebyggas.

Forskningsledare: Agnes Cornell.

Finansiär: Forte, 2026.

För mer information se projektets webbsida: Otillåten påverkan i svenska kommuner: Vilken roll spelar sociala band roll för tjänstepersoners utsatthet och motståndskraft? 

Projektet syftar till att ta reda på hur staten kan behålla sin styrka och trovärdighet i en tid av förändring. Forskarna undersöker relationen mellan medborgare och stat i Sverige och vad som får människor att frivilligt följa regler och beslut. De intresserar sig särskilt för hur erfarenheter från andra länder påverkar tilliten till staten och viljan att samarbeta.

Forskningsledare: Agnes Cornell.

Finansiär: Vetenskapsrådet, 2024.

För mer information se projektets webbsida: Att upprätthålla statskapacitet i en modern stat 

FALCON syftar till att motverka den ökande komplexiteten i korruptionsaktiviteter genom att stödja implementering, uppdatering och hantering av ett ramverk för korruptionsunderrättelser. FALCON:s nyckelkoncept är de så kallade "Corruption Intelligence Pictures" eller CIP:s, som kommer att ge en helhetssyn på specifika områden av korruption.

Forskningsledare: Marina Nistotskaya, professor.

Finansiär: Europeiska kommissionen,  Horizon 2023.

För mer information se projektets webbsida: FALCON

Antibiotikaresistens, som orsakas av överanvändning av antibiotika inom hälso- och sjukvården och veterinärmedicinen, är ett akut globalt hot mot folkhälsan. Att begränsa användningen av antibiotika är en klassisk utmaning för styrning genom kollektiva åtgärder.

I det här projektet fann forskarna att politiker gör störst nytta genom att se till att de ekonomiska resurserna finns på plats för att hantera dessa komplicerade frågor, men att de i övrigt bör överlåta ansvaret med att minska antibiotikaanvändningen till experter inom området.

Projektledare: Jon Pierre, professor emeritus.

Finansiär: Vetenskapsrådet.

För mer information se projektets webbsida: Styrning för kollektivt handlande: fallet antibiotikapolicy i Europa 

Syftet med projektet var att göra uppgifter från samtliga omröstningar i Sveriges riksdag mellan 1925 och 1993 åtkomliga för forskarsamhället och för allmänheten.

Projektledare: Carl Dahlström, professor.

Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond.

För mer information se projektets webbsida: En komplett databas över voteringar i Sveriges Riksdag, 1925-2022

I det här projektet använde vi data från Sveriges riksdag för att undersöka hur politiska partier kan styra dagordningen i lagstiftande församlingar. Vi studerade (1) hur partistrategiska överväganden påverkar den inledande organiseringen av lagstiftningsprocessen och (2) hur denna organisering i sin tur påverkar innehållet i de förslag som blir lag.

Inom projektet sammanställde vi en databas som spårar beredningen av alla propositioner mellan 1971 och 2021 och analyserade materialet med statistiska metoder. Resultaten belyser den svenska lagstiftningsprocessen och bidrar till teorier om politisk delegering och institutionell design.

Projektledare: Carl Dahlström, professor.

Finansiär: Vetenskapsrådet.

För mer information se projektets webbsida: Att styra dagordningen i Sveriges Riksdag

Organisationer som verkar utanför staten och utan vinstsyfte har en viktig roll som demokratins vakthund – de kan granska makten, försvara rättigheter och motverka korruption. Samtidigt visar forskning att civilsamhället i vissa yngre demokratier ibland deltar i utbyten där politiskt stöd ges i utbyte mot särskilda fördelar. I projektet undersöker forskarna varför civilsamhället ibland arbetar för det gemensamma bästa och ibland dras in i sådana klientelistiska relationer. 

Projektledare: Agnes Cornell, docent.

Finansiär: Vetenskapsrådet.

För mer information se projektets webbsida: När agerar civilsamhället för det allmännas bästa?

Frågor kring kvalitet i välfärdstjänster är viktiga för många medborgare och ett uppmärksammat ämne i det svenska politiska samtalet. Det pågår också sedan länge en intensiv debatt om hur offentlig verksamhet bör organiseras för att maximera både kvalitet och effektivitet. Detta projekt väver samman dessa frågor genom att fokusera på vikten av institutionell kvalitet – kännetecknad av en effektiv och opartisk förvaltning fri från korruption.

Projektledare: Carl Dahlström, professor.

Finansiär: Forte.

För mer information se projektets webbsida: Redo att tjäna?

I projektet undersöktes de bakomliggande orsakerna till och konsekvenserna av hur offentliga tjänster som polis, skola samt hälso- och sjukvård organiserades i olika länder under 1800- och 1900-talen.

Projektledare: Johannes Lindvall, professor.

Finansiär: Vetenskapsrådet.

För mer information se projektets webbsida: Offentliga tjänster i ett jämförande och historiskt perspektiv