Bild
Betongbyggnader i två våningar med detaljer i färgerna grönt och gult, foto.
Studentbostäderna i Kungshamra byggdes 1965-1967. Hårdgjorda markytor och fasader av rå betong karakteriserar området. Kulturhistoriskt värdefullt eller bara grått, åsikterna går isär.
Foto: Sven Olof Ahlberg
Länkstig

Historisk betong

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2020 - 2022
Projektägare
Institutionen för kulturvård

Finansiär
Riksantikvarieämbetet

Kort beskrivning

Under de senaste åren har kulturmiljövårdens brist på kunskap om de industriellt framställda byggnadsmaterialen under 1900–talet blivit påtagligt kännbart. Inte minst handlar det om materialet armerad betong. Efterkrigstidens stora byggnadsvolymer har genererat ansenliga mängder objekt varav flera har identifierats som kulturhistoriskt värdefulla. Eftersom en stor del av de anläggningarna nu uppnått gränsen för sin tekniska livslängd; är behovet stort av metoder för identifiering, lokalisering och bedömning av skador samt förslag till åtgärder som inte äventyrar de utpekade värdena.

Bakgrund

Armerad betong är ett komplext material, som inte har varit konstant till sin sammansättning och uppbyggnad över tid. För att kulturmiljövården ska kunna ta sig an de aktuella frågorna på ett enat sätt, krävs ett omfattande tvärvetenskapligt grepp för att utveckla ett relevant kunskapsunderlag.

Syfte

Syftet är att på tvärvetenskaplig grund utarbeta en handbok som avhandlar olika aspekter av bevarandet av konstruktioner i armerad betong. Handboken vänder sig till alla som kommer i kontakt med materialet inom kulturmiljövården. Målet med handboken är höja medvetandegraden och att lyfta nivån inom branschen för att uppnå förbättra kvaliteten i bevarande och underhåll av konstruktioner av armerad betong. 
 

Resultat

Projektets resultat presenteras i antologin Betong. Boken samlar några av Sveriges mest sakkunniga forskare och yrkesverksamma i ämnet betong. Den förmedlar aktuell forskning och konkret handledning i frågor som rör historiska betongkonstruktioners vård och underhåll. I nio kapitel behandlas materialets sammansättning och bakgrund, dess arkitektoniska och konstruktiva egenskaper, de vanligaste undersökningsmetoderna och skadorna samt beprövade metoder för att renovera, restaurera och konservera.

Olika bakgrund och kompetenser

Författarna har olika bakgrund och kompetenser och betraktar betongkonstruktionerna utifrån sina fackspecifika perspektiv. I boken medverkar Sven Olof Ahlberg, Gunnar Almevik, Lone-Pia Bach, Elisabeth Helsing, Stefan Holmgren, Sara Höglund, Eva Löfgren, Urs Müller och Karl Gunnar Olsson. Redaktörer är Sven Olof Ahlberg och Eva Löfgren. 

Samarbete krävs

Att betong är ett industriellt framställt, komposit material gör det särskilt svårt att underhålla och restaurera - det finns nästan lika många betongsammansättningar som det finns historiska byggnader. I dag befinner vi oss dessutom i en situation där många av efterkrigstidens betongkonstruktioner har nått gränsen för sin tekniska livslängd. Nu krävs samarbete och krafttag av hantverkare, antikvarier, arkitekter, ingenjörer och fastighetsägare.

Närbild av bro gjuten i betong, foto-
Nya Årstabron i Stockholm byggdes med pigmenterad betong och i en organisk form som var en verklig utmaning för ingenjörerna.
Foto: Sven-Olof Ahlberg
Omslag boken Betong.

Aktiviteter inom projektet

Grundkurs i historisk betong

En grundkurs för yrkesverksamma inom kulturmiljövården (hantverkare, antikvarier, handläggare) hölls i Mariestad i januari 2020. Kursen pågick i tre dagar och gav basala kunskaper om materialet betong ur tekniskt och historiskt perspektiv. Den omfattade svenska och internationella exempel på historiska betongkonstruktioner, genomförda renoveringar och antikvariskt tekniska avvägningar i samband med dessa. Betongens estetik togs upp, liksom de skademekanismer som bryter ned materialet. I samband med diskussioner om armeringens utveckling berördes även viss hållfasthet och konstruktion. Föreläsare var bland andra Sven Olof Ahlberg, Kulturbyggnadsbyrån i Sverige AB och Stefan Holmgren, Stenkonservering Väst.