Navigate to video: Förälder på avstånd
Video (12:24)
Förälder på avstånd
Bild
Länkstig

Förälder på avstånd

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
4 871 000
Projekttid
2019 - 2021
Projektägare
Institutionen för socialt arbete

Kort beskrivning

Tidigare studier har visat att föräldrar i Sverige inte får det stöd de behöver för att kunna upprätthålla eller utveckla sitt föräldraskap när barn placeras i samhällsvård. Detta trots att socialtjänsten har ett explicit uppdrag att ge ett sådant stöd och trots att såväl barn som föräldrar efterfrågar det. Under 2019–2021 genomförs projektet "Förälder på avstånd" - ett samarbete mellan Göteborgsregionen, Region Jönköpings län och Göteborgs universitet.

Satsning på tillämpad välfärdsforskning inom socialtjänsten

Forskningsprojektet är ett resultat av det statliga forskningsrådet FORTE:s satsning på tillämpad forskning inom socialtjänsten. En bärande princip är att forskning och dess resultat ska vara till nytta för praktiken och i så stor utsträckning som möjligt genomföras och utformas i samarbete med socialtjänsten.  Projektet genomförs enligt den så kallade genombrottsmodellen, där sju svenska kommuner deltar. 

Syfte 

Syftet med projektet är att undersöka hur socialtjänsten i ett antal kommuner stöder föräldrar som har sina barn placerade i familjehem eller på institution, och hur stödet utvecklas över tid. Resultaten följs upp genom analyser av innehållet i socialtjänstens stöd samt genom intervjuer med föräldrar.

Projektet utgår från följande frågeställningar:

  • Hur definierar och identifierar professionella stödbehov hos föräldrar med placerade barn? Vilka dimensioner av föräldraskap uppmärksammar professionella hos föräldrar som har sina barn placerade i familjehem och på HVB-hem. 
  • Vilka stödformer finns idag och hur utformas dessa? 
  • Vilka erfarenheter har föräldrar av stöd från socialtjänsten under barnets placering och hur ser deras önskemål om stöd ut? Hur kan eventuella skillnader mellan föräldrars upplevelser och erfarenheter förstås? 
  • Hur bör framtidens stöd till föräldrar med placerade barn utformas? Vilka hinder och möjligheter framträder i förbättringsarbetet med att utveckla stöd till föräldrar med placerade barn? 

Mål 

Förhoppningen är att projektet ska bidra till nya, kunskapsbaserade och individcentrerade arbetssätt som testas i deltagande kommuner och som kan spridas till andra. Genom att driva det lokala utvecklingsarbetet inom ramen för ett genombrottsprojekt är målsättningen att kommunerna ska dela erfarenheter med, lära av och inspireras av varandra, liksom av forskare och gäster som bjuds in.  

Ur vetenskapligt perspektiv är målet att bidra med ny och fördjupad praktiskt tillämpbar kunskap om det sociala arbetet med föräldrar till placerade barn, liksom en ökad förståelse för föräldragruppens förutsättningar att utöva ett föräldraskap på avstånd. 
I förlängningen är målet därmed att föräldrar ska få ett förbättrat stöd, vilket också bör gynna barnen. 

Projektets genomförande 

Datainsamling och utvecklingsarbete kommer att genomföras i sju kommuner: fyra kommuner i Göteborgsregionen och tre kommuner i Region Jönköpings Län. Det är ett forskning- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt), vilket förutsätter att deltagande kommuner arbetar aktivt med utvecklingsarbetet, och att studiens resultat används i kommunerna. En öppen dialog och erfarenhetsutbyte mellan professionella och forskare är nödvändig för projektets genomförande.  

Genombrottsmodellen – ramen för utvecklingsarbetet 

Varje kommun utser ett team och en teamledare vilka under tre års tid aktivt ska utveckla arbetet med stöd till föräldrar med barn i familjehem eller på institution. Varje team identifierar hur stödet behöver utvecklas i den egna kommunen. Teamet består av sex till åtta nyckelpersoner, vilka rekryteras från verksamheter som möter dessa föräldrar. Teamen träffas minst en gång i månaden och ansvarar för att planera, genomföra och studera förändringar. Forskarna kommer att hålla kontakt med teamledaren varje månad och kommer att träffa teamen vid fem heldagar, i samband med så kallade lärandeseminarier, samt ett inledande uppstartsmöte. Syftet med dessa är att åskådliggöra och tydliggöra vad som sker samt ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och inspiration. Under projekttiden genomförs så kallade spridningskonferenser vid tre tillfällen, där alla kommuner (teamledare) i projektet deltar och där resultaten presenteras och diskuteras.  

Genomförande

Studien genomförs via webbenkät till deltagande kommuner, fokusgrupper med socialsekreterare, fokusgrupper med föräldrar vars barn är placerade i familjehem/HVB samt individuella intervjuer med föräldrar. 

Syftet med webbenkät och fokusgrupp med socialsekreterare är att få information om det stöd som för närvarande erbjuds och se förändringar över tid. I fokusgruppen med föräldrar ges  möjlighet att dela erfarenheter av att på detta sätt vara förälder på avstånd och tillsammans med forskare diskutera vilket stöd de erbjuds och vad som behöver utvecklas. Forskarna genomför även individuella intervjuer med tio föräldrar i varje kommun, totalt 60 föräldrar. Dessa föräldrar ska ha ett barn i åldern 0 till 16 år som är placerat i familjehem eller på institution (barnen kan därmed vara 18 år vid studiens slut). De individuella intervjuerna syftar till att få djupgående kunskap om förändras erfarenheter och önskemål, och fungera som ett viktigt komplement till fokusgruppernas mer generella karaktär. Utgångspunkten är att följa föräldrar över tid och genomföra totalt tre intervjuer, med cirka åtta månaders mellanrum. Detta för att undersöka om stödet föräldrarna får förändras under den tid projektet pågår och följa föräldrars upplevelser och tankar över tid.   

Kontakt

Therése Wissö, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet, therese.wisso@socwork.gu.se, tel: 0766-18 63 86

Anna Melke, forskare/projektledare, Göteborgsregionen (GR), FoU i Väst Göteborgsregionen, anna.melke@gr.com, tel: 0739-97 53 44

Irene Josephson, forskare, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd, irene.josephson@rjl.se, tel: 0722-30 33 01