Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Våren 2020

Seminarium med Margaretha Häggström, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs Universitet
 

Framflyttat till hösten 2020, mer info kommer efter sommaren.

Människan har i alla tider nyttjat skogen för olika ändamål: timmer för husbyggnad, brännved och pappersmassa, växter för näring och medicin, och som jaktområde. Förutom den ekonomiska och politiska betydelsen, har skogen också haft andra värden och spelat en stor roll för människans religiösa, mytologiska och kulturella liv. Skogen har haft inflytande över människors trosuppfattningar, världssyn, myter, sägner och uppdiktade berättelser, diktverk och annan konst. Sörlin (1988), som beskriver skogen och svenskars förhållande till skog ur ett idéhistoriskt perspektiv, hävdar att skogen varit så central i svenskarnas liv att den är en stor del av den nationella identiteten. Ändå finns det forskning som visar att vi, i takt med att vi blivit alltmer urbana, tappat kontakt med naturmiljöer, att vi inte längre ser, uppskattar eller förstår växter och deras betydelse för livet på jorden. Vi har blivit växtblinda. Men, ur ett fenomenologiskt perspektiv kan detta förklaras med den naturliga inställningen. Vi tar växter och naturmiljöer för givna. Men vad händer när den naturliga inställningen bryts? Vad krävs för att den ska brytas? Om detta handlar seminariet.

Seminarium med Kristofer Hansson, docent i etnologi och lektor i socialt arbete vid Malmö Universitet

Fenomenologi och makt

Framflyttat till hösten 2020, mer info kommer efter sommaren.

Makt har varit relativt understuderat inom fenomenologin och till stor del beror detta förmodligen på att klassikerna inte tydligt behandlar frågan. I sin presentation vill Kristofer presentera och diskutera de fenomenologiska perspektiv han använt sig av genom åren för att studera och förstå makt och maktens uttryck. Kristofers studier har främst rört hur det är att leva med en långvarig sjukdom eller med funktionsnedsättning. På seminariet kommer exempel från dessa studier att lyftas fram. Till seminariet finns en text som tar utgångspunkt i staden och dess begränsningar.

Seminarium med Lotta Björkman, doktorand vid Södertörns Högskola

Undervisning som främjar aktandet för varje elevs egenvärde – en fenomenologisk studie ur elevperspektiv
 

12 mars, 15:00 - 17:00, Sal A1 336

I mitten på 2000 talet bidrog ny svensk lagstiftning gällande diskriminering av barn och unga (SFS, 2006:67) till att diskussionen avseende likabehandling av barn och elever i skolan aktualiserades. I det allra första stycket i gymnasieskolans läroplan, Gy 11 (Skolverket, 2011) skrivs det fram att ”var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde” (ibid, s. 1). Att likabehandling ska ske är de allra flesta skolledare och lärare numera överens om. Samtalet med elever om vad det egentligen innebär för dem att bli likabehandlade är dock ofta frånvarande. Vad innebär det att bli likabehandlad för eleverna i deras vardagliga varande i skolan? I mitt avhandlingsprojekt vill jag, med en fenomenologisk ansats, söka förstå vad detta innebär i undervisning. Följande tre forskningsfrågor söker ringa in tre aspekter av detta syfte:
· Vad konstituerar fenomenet egenvärde i undervisningssituationer?
· På vilka sätt erfar elever att lärare undervisar så att det främjar aktningen för deras egenvärde?
· Hur erfar elever att det blir när lärare undervisar på sätt som främjar aktningen för deras egenvärde?

Seminarium med Hans Ruin, professor på Södertörns högskola

Livet med de döda

12 februari, 13:00 - 15:00, Sal A1 336

Ett seminarium utifrån hans nyutkomna bok "Being with the dead. Burial, ancestral politics, and the roots of historical consciousness" (Stanford UP, 2019). Boken utgår från fenomenologisk och hermeneutisk teoribildning för att analysera hur människor i alla samhällen genom historien organiserat sina liv tillsammans med sina döda. Det gäller inte bara begravningsriter och förfädersdyrkan, utan även minneskultur och historiebruk. Med exempel från litteratur, arkeologi, politik, och historieskrivning generell, visar den hur människan utmärker sig genom att fortsätta vara med de som lämnat världen, i såväl solidaritet som kamp med deras bestående kraft och tilltal.
Boken är skriven inom ramen för det stora av honom ledda RJ-finansierade forskningsprojektet Tid, minne, representation (www.histcon.se), och som var ett mångdisciplinärt projekt som studerade historiemedvetande och dess förvandlingar i samtiden.

Hösten 2019

Torsdag 12 december kl. 15-17 lokal BE 015 och efterföljande mingel
Seminarium och bokrelease av en minnesbok till Jan Bengtsson med titeln Fenomenologiska sammanflätningar, vilken är utgiven på Bokförlaget Daidalos (2019).

Den fenomenologiska filosofin – skapad av Edmund Husserl
(1859–1938) – har haft ett stort genomslag inom den pedagogiska
vetenskapen i Norden. Detta beror inte minst på filosofen
och pedagogen Jan Bengtsson (1949–2013), som introducerade
den fenomenologiska tanketraditionen i en lång rad artiklar
och böcker. Bengtsson tog särskilt fasta på fenomenologins
utforskning av livsvärlden.

Texterna i antologin Fenomenologiska sammanflätningar är alla skrivna i Bengtssons anda och förhåller sig på olika vis till fenomenologin. Den inledande texten tecknar ett porträtt av Jan Bengtsson och diskuterar hans intellektuella arv. De övriga texterna ger en fördjupad bild av hur fenomenologisk teori kan användas inom olika pedagogiska forskningsfält och inom didaktisk praktik på olika nivåer. Läsaren får också talrika exempel på vilka slags resultat fenomenologisk forskning kan ge.
På ett praktiskt plan behandlar antologin bland annat fenomenologins
relevans för specialpedagogiken, den betydelse undervisningslokalernas ”rumslighet” har i ett fenomenologiskt perspektiv och förutsättningarna för fenomenologisk självreflektion i en lärandesituation. Antologins perspektiv är alltså både teoretiskt och praktiskt. Författarna vill inte minst stimulera till – och underlätta – begreppsliga och erfarenhetsmässiga
sammanflätningar.

Boken är redigerad av Inger C. Berndtsson, Annika
Lilja och Ilona Rinne. Övriga medverkande: Eva Alerby,
Airi Bigsten, Anna-Carin Bredmar, Silwa Claesson, Karin
Dahlberg, Eva Johansson, Tina Kullenberg, Ann-Katrin
Perselli, Jan Perselli, Yngve Rosell, Airi Rovio-Johansson och
Michael Uljens. Samtliga medverkande är forskare i pedagogik.

 

Måndag 11 november kl. 15.00–17, lokal A2 338
Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv

Presentatör: Susanne Rosberg, FD, lektor vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, sektionen för hälsa och rehabilitering, avd för Fysioterapi, Göteborgs universitet.

Seminariet utgår från kapitlet: Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning av Gunn Engelsrud & Susanne Rosberg

Abstract: Flera forskare har med utgångspunkt i fenomenologisk filosofi tematiserat kroppslighetens betydelse i det intersubjektiva samspelet i socialt meningsskapande (Fuchs, 2016, 2018; Gallagher & Hutto, 2008; Gallagher, 2017; Fuchs & De Jaegher, 2009; De Jaegher, 2015, De Jaegher et al, 2017). I det här kapitlet diskuteras hur vi som forskare på ett grundläggande sätt är kroppsligt involverade i vår forskning och de potentiella möjligheterna att utveckla detta metodiskt i fenomenologisk forskning. Utifrån erfarenheter från forskning, undervisning och fysioterapeutiska praxis utvecklar vi tankar kring hur vår egen kroppsliga lyhördhet och medvetenhet som forskare utmanas i samband med genomförande, framställning och analys av intervjuer. Kapitlet bidrar till att synliggöra relevansen av den fenomenologiska filosofin om kroppens öppenhet och den grundläggande betydelse kroppen har i fenomenologisk hälsovetenskaplig forskningspraxis.

Referens: Engelsrud, G., & Rosberg, S. (2019). Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen, & S. Rosberg (red.), Fenomenologi i praktiken. Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv (s. 242–268). Stockholm: Liber.

 

Måndag 30 september kl. 15.00–17, lokal A3 312
Textseminarium: Studying the intentionality of human being. Through the elementary meaning of lived experience.
Casper Feilberg, Annelise Norlyk och Kurt Dauer Keller

Artikeln är publicerad i Journal of Phenomenological Psychology 2018, volume 49, issue 2. DOI: doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1163/15691624-12341347

Abstract: Based upon a brief outline of existential-phenomenological ontology we present a theoretical and practical understanding of human being, which is suited for a methodologically reflected approach to qualitative research. We present the phenomenological distinction between three dimensions of corporeal intentionality (structural, generative and dialectic intentionality) that form elementary events and structures of meaning. Various aspects of human being are better scrutinized with these concepts of intentionality, such as the association of individual being or collective being (e.g. groups) with the less differentiated anonymity of human being. The aim of our framework is to support the qualitative researcher in grasping the experience of the human life in closer accord with how this being actually unfolds and is lived. Application of the presented framework is illuminated with empirical examples from educational, health and psychological contexts. Finally, we discuss the methodological implications that our approach has for qualitative investigations of human being.

 

Våren 2019

Som tidigare annonserats startar vi med två seminarier där vi diskuterar och samtalar kring hur fenomenologi kan tydliggöras i undervisning samt i forskning. Vid båda dessa tillfällen utgår vi från artiklar i ett temanummer från The Indo-Pacific Journal of Phenomenology.

13 februari kl. 15.00-17 Lokal: A1 314
Teaching Phenomenology through Highlighting Experience
by Steen Halling
Volume 12 Special Edition September 2012

Abstract: Based on the assumption that phenomenology is a style not just of thinking, but also of perceiving and acting, this paper shows how, through specific assignments and practices, phenomenological research can become personally as well as professionally meaningful for students. Disciplined practice helps students to attend to experience even though culturally and educationally ingrained habits devalue its importance. By working together in groups, the phenomenon under study is more likely to come alive for the student researchers, and articulating the core of an experience no longer to seem so daunting. The practice of phenomenology also helps students to recognize that slowing down and giving their full attention to experience is restorative, productive, and deeply satisfying.
 

20 mars kl. 15.00-17 Lokal: A1 330
Teaching Phenomenology to Qualitative Researchers, Cognitive Scientists, and Phenomenologists
by Shaun Gallagher and Denis Francesconi
Volume 12 Special Edition September 2012

Abstract: The authors examine several issues in teaching phenomenology (1) to advanced researchers who are doing qualitative research using phenomenological interview methods in disciplines such as psychology, nursing, or education, and (2) to advanced researchers in the cognitive neurosciences. In these contexts, the term "teaching" needs to be taken in a general and non- didactic way. In the case of the first group, it involves guiding doctoral students in their conception and design of a qualitative methodology that is properly phenomenological. In the case of the second, it is more concerned with explaining the relevance of phenomenology to an audience of experimental scientists via conference presentations or published papers. In both cases, however, the challenge is to make clear to the relevant audience what phenomenology is and how it can relate to what they are doing.


15 maj kl. 15.00-17 Lokal: B1 113
Stories and the Life cabaret - Dwelling and Becoming in Music: Creation of a Multi Art Dance Performance among People over 65
Professor Cecilia Ferm Almqvist - Södertörn University

The aim of the study was to describe and analyse what aspects of musical learning that constitutes the process of developing a collective artistic life story among twenty amateur dancers over 65 years old. In earlier studies it was established that organized aesthetic communication offered participants to develop physically, emotionally and existentially (Ferm Almqvist & Andersson, 2018; Andersson & Ferm Almqvist 2018; Ferm Almqvist 2018). Based on these results regarding participation in dance workshops for elderly people, the current study focuses musical learning and further development during one year towards a performance on stage. The aim of the study is to describe how the musical learning proceeds throughout the project, where a series of workshops,consisting of training, choreography and improvisation, leads towards a common performance builton the participants' life stories. The following research questions were formulated:

  • How are life-stories and imaginations used and expressed in the processes of aesthetic communication?
  • How are bodily movements used and developed in organized musical situations?
  • How does the choreographer facilitate participants' development regarding emotional, existential and physical dimensions of dance in the musical room?


The study takes Heidegger's existential phenomenology as a starting-point. Hence, it can be stated that the participants and the choreographer dwell and learn together in musical situations, where music is discovered and expressed at the same time. Dwelling took place in workshops, rehearsals and performances, which were observed and video recorded regularly from May 2017 to May 2018. A sample of the participants was also interviewed. Generated material was analysed from a hermeneutic phenomenological perspective. The results imply that the elderly people become themselves through movement in the different musical rooms. Crucial factors seem to be how they get to use themselves, each other, their bodies, their stories, their personal artistic forms of expressions, and their imaginations, in interplay with music. Not least the atmosphere of playful seriousness, which is set and recreated throughout the year, can be stated as important for meaningful musical dwelling and a prerequisite for becoming among the elderly participants. The paper will even debate what possible implications these results can have for other music educational settings where physical, emotional and existential dimensions are to be developed - from individual competencies and imagination, towards a common artistic performance.

Hösten 2018

Onsdag 12 december kl. 15.00–17.00
Lokal: A1 316

Den här gången är underlaget en text som publicerats i The Indo-Pacific Journal of Phenomenology november 2017.

A Phenomenology of Spaces and Severe Multiple Disabilities
författare: K.V. Evensen och Ø. F. Standal


This paper expresses wonder about how bodies in motion can lead towards an understanding of lived meaning in silent lifeworlds. In such lifeworlds, expressions are without words, pre-symbolic, and thus embodied. To address the wonder, phenomenological philosophy and phenomenological methodology were employed to frame an approach that acknowledges lives with disabilities as qualitatively different from, and yet not inferior to, nor less imbued with meaning than, lives without.
The paper focuses on spatiality as decisive in determining possibilities for persons to express their perspectives through a wide range of movements. Movements take place in the continuum between the spatiality of positions as objective bodily sensations and the spatiality of situations as embodied interactions with others and the world. Thus, in order to access the perspectives of students with severe and multiple disabilities, transitions between and movements within different spaces are examined.
Approaching an educational everyday life where students are restricted in the possibilities available to them for moving in and out of spaces, the study reported points to the importance of recognizing the relationship between subjective movements and the spaces enveloping them as what creates a spatiality that is meaningful to the subject. It is accordingly suggested that choosing which spaces to include in educational contexts are formative choices that express a view of humanity. The paper also emphasizes the importance of recognizing temporality as a pedagogical resource when detecting and acting upon students’ changing expressions.
 

Våren 2018

Fredag 23 mars kl. 10.00–12 lokal A3 312
Kollegiet ges i samverkan med kollegiet för Pedagogik och politik (PoP)
Levd läroplan, om lärarblivande i en normativ utbildning och skola
Monica Vikner Stafberg, fil. dr. Södertörns Högskola

Seminariet behandlar lärarblivandet i modern tid och med dess förutsättningar i lärarutbildning och första tiden i yrket utifrån min avhandling som lades fram i oktober 2017. Det är dock endast några utdrag från texten där det normativa tillstånd som var ett av resultaten, sätts i relation till en levd läroplan och Aokis fenomenologiska perspektiv på den. I avhandlingen byggde jag min text på Merleau-Pontys levda kropp. Analysen bygger på existentialerna levd kropp, levda relationer, levd tid och levt rum.

För att fördjupa analysen har jag använt ytterligare en filosof och sociolog för att belysa texten på ett alternativt sätt. Till detta har den polske numer avlidne Zygmunt Bauman använts och hans idéer om retrotopia, dvs. hur vi vänder oss till det förflutna för att finna en ordning som aldrig funnits. Här diskuterar jag olika dimensioner av strävan mot något, mot retrotopia, mot en skola för alla och en lärarutbildning mot demokratiuppdraget som en ram för det allt större utanförskap vi lever sida vid sida med.

Levande exempel från avhandlingen ges samt även en film om utanförskap om vi får tid till det.

Måndag 26 mars kl. 15.00–17 lokal A1 332

Om världen vore en cirkus - vem krattar manegen åt kvinnan?
Gunilla Gårdfeldt, professor em. Scenisk/musikalisk kommunikation och dramatik
Göteborgs universitet och Katarina A Karlsson, fil. dr, lektor i sång, Linnéuniversitetet.

De flyktiga benämningarna “femininitet” och “maskulinitet” skiftar från tid till tid. Ändå bestämmer de livsvillkoren för människor genom historien. Speciellt tydligt blir det i kulturyttringar som sång och teater. Forskaren och sångerskan Katarina A Karlsson har undersökt genus som det framställs i engelska lutsånger (1597–1622) och kommit fram till att de manliga berättarjag som förekommer i så kallade kärlekssånger ofta upprepar samma retorik som misshandlande män idag, medan de kvinnliga berättarjagen bygger på urgamla schabloner från kvinnosatir som fortfarande används.

Så hur blir det då när man ska framför dessa sånger? Vad lägger den kroppsliga aktiviteten att sjunga för raster på misogyna texter? Eller är det tvärtom texterna som lägger sina raster på den sjungande och agerande kroppen?

Professor Gunilla Gårdfeldt regisserade hösten 2017 Katarina A Karlssons föreställning “Kärleken har 100 onda namn” med 1600-tals musik och nyskriven text för fem sångare/skådespelare och två musiker. Tillsammans berättar de om arbetet med detta och idéerna bakom. Gunilla kommer specifikt att berätta om sin regi och hur hon får sångarna att använda sig av kroppens intelligens i sitt sceniska agerande kopplat till genus samt hur det fysiska uttrycket integreras i helheten och i den intellektuella analysen. Vi hoppas på ett givande samtal den sista delen av kollegiet.

Som textunderlag till seminariet läses en artikel på STM av Katarina: Kärlekssånger, en täckmantel för förbjudna begär.

http://musikforskning.se/stm-sjm/node/122

Onsdag 2 maj kl. 15.00–17 lokal A1 332

At være ny i praktikken
Vibeke Østergaard Steenfeldt, fil.dr. lektor, Sygeplejerskeuddannelsen Roskilde - Center for Sygepleje, Danmark. Medförfattare Jette Lind och Kirsten Vest Hansen.

I Danmark foregår 40% af uddannelsen til sygeplejerske som klinisk undervisning, hvoraf hovedparten foregår på et praktiksted. De studerende møder forskellige traditioner og læringsmiljøer og interagerer med patienter og pårørende i forskellige livssituationer. Vi har undersøgt hvordan studerende oplever at være nye studerende på et praktiksted. På seminaret vil vi præsentere hvad der på baggrund af en fænomenologisk analyse kendetegner det at være ny studerende som fx at føle sig velkommen, at være ekskluderet, at have bristede illusioner, akavethed og at være i gode hænder.


Onsdag 23 maj kl. 15.00–17 lokal B1 135

Litteratur och erfarenhet hos Merleau-Ponty och Proust
Lovisa Andén, fil. dr. Södertörns högskola

The aim of this thesis is to explore the relation between literary expression and experience in Merleau-Ponty’s philosophy. The principal focus is Merleau-Ponty’s investigations into literature, in two of his first courses at Collège de France, 1953–1954: Sur le problème de la parole (On the Problem of Speech) and Recherches sur l’usage littéraire du langage (Research on the Literary Use of Language). While the former remains unpublished, the latter was finally published in 2013. At the time of his premature death, Merleau-Ponty left thousands of pages of working notes. They were supposed to contribute to a major philosophical work, the planned title of which was Être et monde (Being and World). Merleau-Ponty had planned to undertake an extensive examination of language in the last part of the work. However, in the absence of this text, the courses on literary language afford us the possibility of sketching the direction that this research might have taken.

The examination of literary language use is, for Merleau-Ponty, made possible by an understanding of language found in Ferdinand de Saussure’s linguistics. Merleau-Ponty’s interpretation of Saussurean linguistics anticipates the structuralist reading that was later to dominate the intellectual scene. Instead of reading the linguistics of Saussure in opposition to phenomenology, he finds in the former an ally that allows him to think Husserlian phenomenology further.

In the course notes, Merleau-Ponty explores the relation between sensible experience and linguistic expressions through close readings of Proust, Valéry and Stendhal. In the writing of Marcel Proust, he finds a writer that perpetually examines his experience, searching for expressions that are capable of bringing it forth. In Stendhal’s writing, Merleau-Ponty finds a literary method that makes the world appear through the “small true facts” that describe it. Finally, in Paul Valéry’s poetic writing he finds a writer superimposing words over other words, in order to create new significations. In their literary writing he finds a capacity to seize the world anew, beyond our habitual preconceptions of it, thus bringing us closer to the experience we already perceive.

Höstterminen 2017

 

Måndag 9 oktober kl. 15.00–17, lokal A1 316
- Den vita käppen betraktad utifrån livsvärldsteori
Inger Berndtsson, FD, Göteborgs universitet


Filosofer inom den fenomenologiska rörelsen använder ofta teknikkäpp (en lång vit käpp) som exempel för att visa hur ett redskap kan införlivas i den egna kroppen. Utgångspunkten är den levda kroppen i världen och hur ett redskap kan användas för att utvidga den egna världen. Den här presentationen tar sin utgångspunkt i två empiriska studier där framför allt den senare studerat hur personer med synnedsättning eller blindhet lär sig att använda en teknikkäpp. Studierna är gjorda med utgångspunkt i en livsvärldsansats (Bengtsson, 2013) och fokuserar både levd erfarenhet och tolkningar med grund i livsvärldsteori. Att lära sig använda en teknikkäpp har tolkats inbegripa tre dimensioner: intersubjektivitet och social värld, kroppslighet och levt rum, samt att erövra en ny värld. Presentationen behandlar även hur teori kan användas inom empiriska (special)pedagogiska studier.

För textunderlag kontakta Inger Berndtsson: inger.berndtsson@ped.gu.se

 

Torsdag 26 oktober kl. 15.00–17, lokal B1 134
- Skolans rum: fyllda av minnen, känslor och pedagogiska betydelser
Professor Eva Alerby, Luleå tekniska universitet


I denna text kommer jag att reflektera kring samt diskutera förhållandet mellan människa och rum med utgångspunkt i livsvärldsfenomenologisk filosofi. Diskussionen bygger framför allt på de franska filosoferna Gaston Bachelards (1894–1962) och Maurice Merleau-Pontys (1908–1961), samt den svenske filosofen och pedagogen Jan Bengtssons (1949–2013) tankegods, samtliga aktiva och tongivande inom den fenomenologiska rörelsen.

På en ontologisk nivå belyses vad ett klassrum är och kan vara. Även tidigare erfarenheters betydelse för hur rummen upplevs idag lyfts fram och diskuteras. Texten kommer i anslutning till detta att exemplifieras med några studenters upplevelser av rummen vid ett universitet och mer specifikt hur minnen, känslor och rum är sammanflätade. Slutligen argumenteras för att livsvärldsfenomenologisk filosofi kan vara en fruktbar ansats i pedagogisk forskning rent generellt och mer specifikt när skolans rum studeras och diskuteras.

För textunderlag kontakta Eva Alerby: eva.alerby@ltu.se

 

Fredag 27 oktober kl. 13.00, lokal Kjell Härnqvistsalen, hus A
- Disputation: Om lärarblivande: En livsvärldsfenomenologisk studie av bildningsgångar in i läraryrket
Monica Vikner Stafberg


Syftet med avhandlingen är att förstå och synliggöra blivande lärares bildningsgångar in i yrket. Med hjälp av narrativ metod har livsberättelser samlats in, först när deltagarna var studenter på lärarutbildningen och sedan efter ytterligare åtta år. Den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty (1908–1961) och hans begrepp levd kropp, levda relationer, levd tid och levt rum står i fokus. Parallellt med livsvärldsfenomenologin har begreppen ”stories to live by” och ”secred stories” använts. ”Stories to live by” innebär att deltagaren omges av berättelser i sitt liv, exempelvis utbildningens eller skolans, som hen har att förhålla sig till. Om inte deltagaren kan ”leva med” skolans berättelse behöver hen bestämma att antingen assimilera sig till skolans berättelse eller sluta som lärare. ”Secred stories” är en annan typ av berättelser, det är berättelser som aldrig berättas.

Fem bildningsgångar utkristalliseras ifrån berättelserna. Dessa är: en normativ, en ohälsosam, en känslomässig, en ambitiös och en missvisande bildningsgång. Deltagarna är inte bara i en bildningsgång, de rör sig mellan dessa och kan befinna sig i flera samtidigt. En normativ bildningsgång är eftersträvansvärd då det i allra flesta fall är bekvämt att vara den ”perfekta” studenten/nyblivna läraren.

 

Måndag 4 december kl. 15.00–17, lokal B1 114
- Becoming and being a professional teacher
Ola Henricsson, doktorand, Annika Lilja, FD och Ilona Rinne, FD, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet


The emphasis in this project is on bringing about thick phenomenological descriptions that capture the complexities and the ambiguities of becoming and being a teacher. What does it mean to become and to be a teacher in the twenty-first century? In this seminar, we present three papers that explore what it is like to become and to be a teacher in various educational settings.

“What to do?” - Student teachers´ Tell anecdotes of events of concern from their first internship – Ola Henricsson
I thought I was going to feel ready, but… – Annika Lilja
Lived experience of teaching described through emotions – Ilona Rinne

För textunderlag kontakta Ola Henricsson: ola.henricsson@gu.se

Vårterminen 2017

 

Onsdag 15 mars kl. 15:00–17:00, lokal A1 311
- Livsvärld som inramning

Doktorand Monica Vikner Stafberg, IPS Göteborgs universitet, presenterar och diskuterar den livsvärldsfenomenologiska inramningen till en avhandlingsstudie som behandlar studenters och nyblivna lärares lärarblivande inom lärarutbildning och den första tiden i yrket.
Textunderlag kan vid förfrågan erhållas av Monica cirka en vecka innan seminariet. monica.vikner.stafberg@gu.se

Måndag 27 mars kl. 15:00–17:00, lokal A1 330
- Platsminne, livsvärld och stadsutveckling

Presentation på svenska av docent Lena Hopsch från Chalmers tekniska högskola, Arkitektur. Underlag bifogas som pdf.
Abstract: To develop urban station communities is one way to plan for a sustainable way of living. It is about how to design for quality of life, spaces and places for living, working, meeting and travel. Public transport is also a milieu that strips away social levering.
This paper discusses a knowledge building project aiming at illustrating an area that needs new knowledge and innovation. Starting with a case study of Ale municipality it aims at cooperation between stakeholders and users. Ale, with 28.000 inhabitants, is a municipality with some smaller trade centers and industries along Göta River. The development of a new railway for commuter traffic and a new motorway placed Ale nearer to, Sweden’s second largest city, Gothenburg. The situation reminds of an island suddenly getting a bridge to the mainland and where the inhabitant was not prepared for this change. The method consists of observations and interviews analyzed with a phenomenological perspective.
‘Place memory’, embodiment and situated knowledge are notions within phenomenology and cognitive research that link to: The life-world, situated knowledge and place memory. These could be used as catalysts for an (urban) sustainable development pointing out new perspectives for thinking and acting. Urban station communities – what are they and what will they become? Which unique lifestyle values could be threatened by exploitation? How can we build public space that is not anonymous? And, instead develop public spaces providing a sense of ownership and belonging?
Key words: Social space, urban station communities, transformation, phenomenology, embodiment

Måndag 10 april kl. 15:00–17:00, lokal A1 311

Öppet seminarium i samverkan med Kollegiet för Inklusion, Likvärdighet och Specialpedagogik

Se och hör mig. Personer med förvärvad dövblindhets erfarenheter av delaktighet, rehabilitering och medborgerligt liv

Ann-Britt Johansson, FD, seniorrådgivare på Eikholt, Nationellt resurscenter för dövblinda, Drammen, Norge

Syftet med studien är att beskriva och levandegöra hur det är att leva med förvärvad dövblindhet genom att ta del av personer med dövblindhets erfarenheter av delaktighet, rehabilitering och medborgerligt liv. Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats, är kvalitativ och har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsmodell.
Avhandlingen finns att ladda ner via: http:/hdl.handle.net/2077/48663


Onsdag 10 maj kl. 15:00–17:00, lokal A1 314
- Relationell pedagogik i relation till livsvärldsforskning

Annika Lilja, FD och Ilona Rinne, FD, båda från Institutionen för pedagogisk profession, Göteborgs universitet
Annika Lilja inleder med att ge en översikt av fältet, därefter presenterar Ilona Rinne en artikel "Relationella och emotionella aspekter av betygsättning" som ett exempel på relationell pedagogik. Relationell pedagogik bygger på teorier av bland annat Martin Buber, Hanna Arendt, och John Dewey och sättet att se på pedagogik betyder att relationer är centrala för människors lärande och utveckling. Inom fältet bedrivs både empirisk och teoretisk forskning.

Hösten 2016

Tisdag 29 november kl. 15.00–17.00, lokal A1 332
Martin Hugo och Joel Hedegaard, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping

Lärandets sociala dimensioner
Seminariet handlar om metodologi och resultat från följeforskningsprojektet IT-spåret, en anpassad utbildning för unga vuxna med Asperger (Högfungerande autism). Resultatet visar bland annat att det sociala lärandet är minst lika viktigt som det ämnesrelaterade lärandet. Forskarna menar att det givetvis är en förutsättning att studenterna tillägnar sig den formella utbildningen för kunna komma ut i arbete, men också att de sociala relationerna spelar en viktig roll, inte minst för att skapa förutsättningar för självförtroendet och självkänslan att växa. Framträdande i studenternas berättelser var den upprymdhet som utbildningen genererade.

Vid önskemål om text inför seminariet kontaktas Martin Hugo: martin.hugo@ju.se
 

Fredag 11 november
Slutseminarium för doktorand Monica Vikner Stafberg, institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) kl. 13:00-15:00.
Lokal: A1 330, Hus A, Pedagogen, Göteborgs universitet

Titel: Lärar(ut)bildningens fenomenologi.
Seminarieledare: professor Niklas Pramling, Göteborgs universitet
Diskutant: professor Agneta Linné, Örebro universitet
Huvudhandledare: seniorprofessor Sverker Lindblad, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: universitetslektor Inger Berndtsson, Göteborgs universitet


 

Onsdag 2 november kl. 15.00–17, lokal A1 334
Torben Hangaard Rasmussen från Danmark
Pædagog of forfatter til artikler og bøger om leg, fænomenologi, hermeneutik og pædagogik.

Depressionens fænomenologi

Jeg har skrevet et bogmanus med titlen Den sorte galle -fra melankoli til depression. Det er på den ene side en idéhistorisk redegørelse for melankolibegrebets oprindelse i antikken og dets historie op til midten af det 19. århundrede, hvor det efterhånden viger for forestillingen om depression. På den anden side er det en beskrivelse af, hvordan depression er blevet beskrevet og udlagt af eksistentiel- fænomenologisk orienterede psykiatere i det 20. århundrede. På denne baggrund, hvor flere og flere depressive mennesker optræder i sygdomsstatistikkerne, og hvor selve begrebet depression er blevet en flydende størrelse, er det vigtigt at standse op og rette blikket bagud og spørge om, hvilke forestillinger, der gennem tiderne har været rådende omkring melankoli og depression. Er der en vis kontinuitet mellem antikkens forestillinger om melankoli og nutidens depressionsbegreb? Hvordan erfarer det depressive menneske verden? Hvad kendetegner depression til forskel fra for eksempel mani og schizofreni? Er depression en særlig form for stemning, eller er der slet ikke tale om en stemning. Er den depressive ked af det? Er depression en form for død? Er depression overhovedet en sygdom? Og hvad stiller vi behandlingsmæssigt op med depression? Og sidst men ikke mindst er manus et forsøg på at give mæle til, hvordan melankolikeren eller den depressive oplever og erfarer verden, når han er fanget i denne lidelsesfulde verden.

Texten erhålles vid förfrågan från Inger B

 

Onsdag 21 september kl. 15.00-17 • Lokal A1 334
Synliggörande av yrkesetiken - essensens betydelse
Marita Cronqvist, FD universitetslektor, Högskolan i Borås

Yrkesetik är ett bland många begrepp som är diffusa och underförstådda. För att förstå vad yrkesetik som levd praktik innebär har jag gjort en fenomenologisk studie där fenomenet uttrycks som "etikens eller moralens betydelse i lärarstudentens möte med barnet". Genom fenomenologisk forskning är det möjligt att synliggöra det som är implicit i handlingar. Under seminariet diskuteras essensens betydelse för detta synliggörande. Vi tar avstamp i min avhandling Yrkesetik i lärarutbildning - en balanskonst (s 144-170).
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38771/1/gupea_2077_38771_1.pdf
 

Onsdag 18 maj
Vibeke Östergaard Steenfeldt och Rie Høybye, University College Sjælland, Danmark

En undersøgelse af sygeplejerskestuderendes oplevelse af det modul hvor de lærer om forskningsmetode, filosofi, etik, åndelig omsorg og lignende på baggrund af studerendes fotografier og en opfølgende workshop (Vibeke), samt en presentation av Ricoeur utifrån ett PhD projekt (Rie).
 

Onsdag 13 april
"A Tale from the Pit – Educational Work at the University"
Peter Erlandson, docent i pedagogik vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

I texten som presenteras utgår Peter från en fenomenologisk ansats (framför allt Merleau-Ponty) och anlägger en narrativ approach där han använder sig själv som exempel för att åskådliggöra och analysera svårigheter och utmaningar som en nyanställd universitetslärare har att övervinna för att fungera som lärare. Abstraktet lyder som följer: Universities have their own particular ways of doing things. They have their own histories, their titles, their policy documents to attend to, and their own practices that have often evolved and taken form over centuries. The overall aim in this article is to illustrate an individual’s complex growth into becoming a proficient university teacher from being a novice. With a phenomenological point of departure I analyze the embodied working conditions that a newcomer to university teaching carries around and gradually becomes familiar with – and even relatively proficient in – over a period of about 3 years. The focus in the article is the newcomer’s reflective struggle with understanding her/himself and the social and cultural demands and possibilities that s/he is confronted with.
 

Onsdag 16 mars
Betydelsefulla livsarenor. Rehabilitering med utgångspunkt i den levda kroppen.

Ann-Britt Johansson, doktorand Göteborgs universitet och seniorrådgiver syn, Eikholt, nasjonalt ressurssenter for døvblinde, Drammen Norge
Ann-Britt kommer att presentera ett material som är hämtat från doktorandprojektet Se och hör mig – personer med förvärvad dövblindhets erfarenheter av delaktighet utifrån ett livsvärldsperspektiv.
 

Onsdag 3 februari
Fostran i förskolan
Airi Bigsten, PhD, universitetslektor och lärarutbildare på förskollärarprogrammet, IPKL, Göteborgs universitet

Airi Bigsten presenterar sin avhandlingsstudie om Fostran i förskolan. Dagligen interagerar barn och förskollärare i förskolan. I dessa möten kommer fostran till uttryck. I studien riktas fokus mot förskollärares bevekelsegrunder för det egna handlandet då de fostrar barn i förskolan. I studien framträder tre bevekelsegrunder för förskollärares handlande: respektera barnets unicitet, skapa ordning samt lägga grunden för det framtida samhället.

På följande länk kan avhandlingen hämtas (rekommenderad läsning sid 95–166)
http://hdl.handle.net/2077/38772

Hösten 2015

Onsdag 16 september kl. 15.00–17.00
Lokal: A1 314
Textunderlag: Bengtsson, Jan (2013). Embodied experience in educational practice and research.
Studies in Philosophy and Education, 32: 9–53.
 

Onsdag 28 oktober kl. 15.00–17.00
Seminarium Lokal: A1 334
FD Ilona Rinne presenterar metodologiska reflektioner som forskaren behöver göra i relation till det livsvärldsfenomenologiska och hermeneutiska perspektivet med utgångspunkt i avhandlingen Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg (2015, sidorna 75-85).
Textunderlaget kan laddas ner här 
 

Onsdag 16 december kl. 15.00–17.00
Lokal: A1 318
Ola Henricsson, doktorand IDPP
Tema: Planerat och muntligt berättande som pedagogiskt verktyg.

Hösten 2014

Livsvärldsseminarium 21 augusti 2014

Öppen inbjudan att delta i en seminariedag/konferens till minne av Jan Bengtsson.

Torsdagen den 21 augusti anordnar vi en heldag som domineras av paperpresentationer och som avslutas med en gemensam middag.

Seminariet kommer att hållas på Pedagogen Hus B, Läroverksgatan 15, Göteborgs universitet.

Preliminärt program

09.30 - 10.00 kaffe och registrering
10.00 - 10.30 inledning
10.30 - 12.00 paperpresentationer

12.00 - 13.30 lunch (till självkostnadspris)

13.30 - 15.00 paperpresentationer
15.00 - 15.30 kaffe
15.30 - 16.00 avslutning

18.00 gemensam middag (till självkostnadspris)

Vi välkomnar alla som så önskar att skicka in ett abstract på cirka 100 ord. Det färdiga papret kan vara ett inlägg i diskussionen om livsvärldsansatsen i förhållande till andra ansatser eller filosofiska inriktningar eller en presentation av en pågående studie. Vår intention är att i förlängningen, och med utgångspunkt i några av bidragen, skapa en skrift/bok. - Självklart kan man också delta utan att själv presentera något.

Varje paper kommer att ha sammanlagt 30 minuter till sitt förfogande, 20 minuter för presentation och 10 minuter för diskussion.

Anmälan senast den 2 juni 2014.

Seminarier 2010

Onsdagen den 20 januari - textseminarium, "Debating Phenomenological Research Methods" av Linda Finlay.

Onsdagen den 24 februari - Cecilia Ferm Thorgersen, Musikhögskolan i Stockholm, Lived music – multi-dimensional musical experience : Implications for music education.

Onsdagen den 21 april - Aslaug Kristiansen, Agder universitet, Förtroende i undervisningssammanhang.

Onsdagen den 9 juni - Ulla, Andrén, Göteborgs universitet, Självkännedom och yrkespersonlig utveckling.



Onsdagen den 1 september kl 15.00 - 17.00, sal B3 334
Livsvärldskollegiet anordnar 50% seminarium där Ulla Andrén lägger fram sitt avhandlingsmanus för granskning. Avhandlingen har arbetsnamnet:Self-awareness and Self-knowledge - Something you are or a skill to learn. Diskutant: Maria Nyström, professor i vårdvetenskap vid högskolan i Borås, Handledare: professor Jan Bengtsson och docent Silwa Claesson

Onsdagen den 6 oktober kl 15.00-17.00
Jan Bengtsson, Göteborgs universitet - Embodied experience in educational practice and research.

Onsdagen den 10 november kl 15.00-17.00
Aslaug Kristiansen, Universitetet i Agder - How to develop a culture of trust in schools? Insights from Martin Buber's philosophy of Dialogue.

Onsdagen den 8 december kl 15.00-17.00
textseminarium om fenomenologisk metod

Seminarier 2009

Onsdagen den 21 januari
Silwa Claesson, Enheten för lärande och undervisning, IPD
Som-seende i skolsammanhang

Onsdagen den 18 februari
Bengt Lindgren, Enheten för ämnesdidaktik, IPD
Visuell erfarenhet – visuell mening

Onsdagen den 18 mars
Ann-Marie Janko, Ingela Danelius och Kersti Larsson, Vidbo/Lindhults hem för dövblinda, Göteborgs stad
Hur gör man vardagen och därigenom kulturen tillgänglig för dövblinda?

Onsdagen den 22 april
Oskar Lindwall, Enheten för lärande och undervisning, IPD
Etnometodologi – livsvärldsfenomenologi
Samtida forskningstraditioner med släktskap till den livsvärldsfenomenologiska ansatsen

Onsdagen den 27 maj
Ilona Rinne, Enheten för lärande och undervisning, IPD
Aspekter av lärarprofessionen utifrån betygssamtal på gymnasiet

Onsdagen den 23 september
Tina Kullenberg, Malmö musikhögskola, Lunds universitet
Intersubjektivitetsteori utifrån Nick Crossley

Onsdagen den 14 oktober
Jan Bengtsson, Enheten för lärande och undervisning, IPD
Framtida lärares kompetens utifrån samtida politisk diskurs

Onsdagen den 18 november
Sten Carlsson, HumanIT, Karlstads universitet
Heideggers tankar om tolkning och förståelse av objekt

Onsdagen den 9 december
Ola Sigurdsson, Institutionen för literatur, idéhistoria och religion, GU
Himmelska kroppar