Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Henrik Ekengren Oscarsson, professor

Publicerad

Henrik är professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning och leder Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Under de nationella valen brukar Henrik anlitas som expert i SVT:s valvakor. Han undervisar i politisk metodologi, om väljarbeteende, och om svensk och jämförande politik.

Vad forskar du om? 

Bild
Henrik Ekengren Oscarsson
Henrik Ekengren Oscarsson
Foto: Johan Wingborg

– Jag forskar främst om varför väljare tycker, tänker och röstar som de gör. Empiriska studier av val, opinion och demokrati är viktiga för att beskriva, förklara och analysera den politiska utvecklingen i Sverige. Jag vill bidra till en bra beskrivning av hälsotillståndet för den representativa demokratin, som kan ligga till grund för samtal och diskussioner om hur vi kan utveckla och stärka det demokratiska samhället.

Varför är det intressant att forska om det?

– Våra demokratiska allmänna val är de största kollektiva händelserna i vårt samhälle. Vid dessa tillfällen delegeras mycket makt från medborgare till folkvalda representanter. Vad som händer i samband med valen och hur väljarna bär sig åt när de väljer parti återspeglar stora viktiga samhällstrender – som individualisering och globalisering – som påverkar många människor.

Vad undervisar du i?

– Jag undervisar på metodkurser och kurser som på olika sätt handlar om medborgarnas förhållande till politik.

Hur kommer det sig att du valde ämnet statsvetenskap?

– Finns nog många svar på det. Som av en tillfällighet hade kvällskursen i statsvetenskap hösten 1990 fortfarande platser kvar efter att terminen redan börjat. Grunden kanske kom tidigare. Sören Holmberg kom till min gymnasieskola och berättade om hur väljarna röstat i miljövalet 1988. Han drog spännande slutsatser på basis av intervjuer med några tusen slumpvis utvalda väljare i en valundersökning. Jag kände mig väldigt skeptisk till själva tillvägagångssättet. Så där går väl inte göra? Jag blev först intresserad av statistiken bakom, och läste sedan några böcker om väljarbeteende. Det hjälpte förstås till att Göteborgs universitet hade en lång forskningstradition inom området.

När är ditt jobb som roligast?

– Nyfikenheten får fritt spelrum när jag kan analysera helt nya data och därmed sätta egna och andras föreställningar på prov. När nya empiriska observationer inte passar med tidigare forskning tvingas man att fundera och utveckla nya insikter om hur saker och ting hänger samman.

Om du inte hade blivit statsvetare vad hade du blivit då?

– Musiker eller musiklärare antagligen. Men förmodligen hade jag nog sökt mig till någon typ av forskning fast kanske om något helt annat. Som astronomi.