Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Hat och hot mot företrädare för akademin

De senaste åren har ett antal fall av hat och hot, riktat mot forskare i Sverige, uppmärksammats i media. Rapporteringen beskriver bland annat hat och hot mot forskare som arbetar med migration, djurförsök, genus, jämställdhet och folkhälsa.

Hat och hot mot de som arbetar med, eller på andra sätt bidrar till det demokratiska samtalet är ett omfattande problem i vår samtid. Framväxten av sociala medier har ökat möjligheten att delta i och att interagera med andra i samhällsdebatten. Det innebär bland annat kortade kontaktvägar och ett öppnare offentligt samtal, med lägre trösklar för deltagande. Samtidigt har det lett till en ökad risk för att utsättas för hat och hot. 

Bättre förebyggande arbete och stöd för utsatta

Nationella sekretariatet för genusforskning arbetar med att kartlägga och analysera förekomsten och konsekvenser av hat och hot, riktat mot de som arbetar inom högre utbildning. Syftet är att förbättra det preventiva arbetet och stödet till dem som utsätts. Vi utför detta arbete i samverkan med aktörer inom högskolesektorn och i dialog med aktörer från angränsande sektorer. 

Enkätundersökning 

Under 2022 genomför sekretariatet en enkätundersökning om utsatthet för hot och hat bland forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. Undersökningen genomförs i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Studien undersöker bland annat hur stor andel av de tillfrågade som utsatts, vad de utsätts för, vilka ämnen de representerar, vilka konsekvenser det har för de utsatta, samt vilket stöd de fått. Undersökningen är den första i sitt slag som rör forskare och universitetslärare och har utvecklats i dialog med forskarsamhället, samt med aktörer som genomfört liknande undersökningar i angränsande yrkesgrupper. 

Dialog och övrig samverkan 

Sekretariatet arbetar också för att föra upp problemet med hat och hot på den högskole- och forskningspolitiska dagordningen, bland annat genom kontinuerlig dialog med berörda myndigheter och departement, samt deltagande i konferenser och panelsamtal.