Kritiska perspektiv på akademisk frihet

Akademisk frihet brukar framförallt diskuteras ur två olika perspektiv: individuella forskares akademiska frihet och institutionell akademisk frihet. Den individuella friheten täcks in av formuleringar i Högskolelagen som försäkrar att forskare fritt får välja forskningsproblem, utveckla metoder och publicera resultat (Högskolelag (1992:1434, 6 §). Den institutionella friheten handlar om frihet att självständigt organisera och planera den akademiska verksamheten utan inblandning från staten eller politiska intressen. Både den individuella och den institutionella akademiska friheten utreds just nu av den svenska regeringen (se länkar till de två utredningarna i egen länkbox). 

Men många aspekter av universitetens verksamhet saknas i den offentliga debatten och i regeringens utredningsuppdrag. Utmaningar för den akademiska friheten kan till exempel handla om anställningstrygghet, arbetsmiljön på universiteten, forskningens konkurrensutsättning, principer för rekrytering, våld, trakasserier och hat mot forskare och lärare samt om hur begrepp som excellens kan komma att utesluta viss typ av forskning. 

Akademisk frihet i bred bemärkelse är ytterst en fråga om forskningens och utbildningens villkor. En presidentorder i USA i början av 2025 bannlyste offentlig finansiering av forskning som använder begreppet ”genus” och kan ses som ett exempel på hur diskussioner om akademisk frihet också kommit att handla om forskningsinriktningar och innehållet i undervisningen. Även i Sverige finns det genusforskare som upplever sig begränsade i sin akademiska frihet. Men i vissa akademiska kontexter har också genusforskning och andra kritiska perspektiv beskrivits som dominerande på ett sätt som tränger undan andra perspektiv och forskningsinriktningar.

Många uppmärksammade svenska och internationella fall kan kopplas till konflikter med global spridning och inblandning. Exempel på det är frågan om svenska universitets understödjande av staten Israel, eller konflikter som rör ”rätten” att yttra kränkande åsikter och/eller protestera på universitetsområden. På så sätt blir också definitioner av och gränsdragningar mellan yttrandefrihet å ena sidan och akademisk frihet å andra sidan viktiga för diskussionen.  

Projektet

Under 2026 har projektet uppstart genom inläsning av nationella och internationell litteratur i ämnet. Viktiga forskare och samverkansaktörer inom den forskningspolitiska kontexten identifieras, liksom tidskrifter och konferenser att bidra till. 

Under 2026 planerar vi minst en vetenskaplig publikation baserad på ett antal fallstudier från den nationella och internationella debatten om akademisk frihet, samt en workshop med inbjudna forskare som vi vill fördjupa samarbete med under 2027. I projektet ingår att formulera en studie som kan ligga till grund för ansökan om extern finansiering.

Projektet är en del av verksamhetsområdet "Ett fritt kunskapssamhälle".

Projekttid: 2026-2027

Målgrupper: aktörer som påverkar eller är verksamma inom högskolesektorn, forskningspolitik, forskning och utbildning  

Vi samverkar med: forskare och aktörer inom forskningspolitik