- med fokus på klass och existens i tematiken, samt estetik, didaktik och retorik i framställningssättet.

Projektet undersöker ideologi, estetik och bruksfunktion i den första generationens svenska arbetarprosa till exempel Dan Andersson, Martin Koch, Maria Sandel, Karl Östman, med debut cirka 1910.

Huvudfrågan är hur litterära, politiska och religiöst-uppbyggliga strategier byggs samman i syfte att frammana engagemang.

Därvid studeras hur genretraditioner från olika kultursammanhang samverkade till en i svensk litteratur ny typ av texter, samt vilka olika publikations- och funktionssammanhang texterna sattes in i.

Särskilt ska klargöras hur spänningen mellan klassperspektiv och existentiellt-religiösa föreställningar gestaltas. Då kommer också förhållandet mellan didaktik, estetik och klass i det tidiga 1900-talets populära fromma berättelser att beröras (till exempel Betty Janson, Christina Nilsson, Mathilda Roos, Hilma Svensson-Graner).

Det ska visa hur tidens arbetarskildring korsar uppbyggelselitteraturens, kampdiktens och den sekulära populärromanens formspråk och hur den tekniken medför en mer komplex retorik än den renodlade tendenslitteraturens. Övergripande klargörs förhållandet mellan estetiskt inriktad konstlitteratur och existentiellt eller ideologiskt inriktad brukslitteratur i det folkrörelsepräglade tidiga 1900-talet.

Senast ändrad

15 juni 2020