Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Hydrocefalus och andra likvordynamiska störningar

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Normal trycks hydrocefalus (NPH) (vattenskalle), en viktig behandlingsbar orsaker till demens och gångsvårigheter drabbar upp till 3% av alla över 65 år. Tillståndet är kraftigt underdiagnostiserat, bl.a. eftersom det saknas bra metoder för att ställa diagnos och förutse effekt av behandlingen, en neurokirurgisk operation.

Vår forskning syftar bl.a. till att utveckla bättre diagnostiska och prediktiva metoder, förbättra skattningen av symtom samt utforska sjukdomsmekanismer och inkluderar avancerad MR-metodik och biomarkörer i ryggmärgsvätskan och nationellt och internationellt samarbete.

Projektet kan leda till stora förbättringar i vården av patienter med NPH med stora humanitära och samhällsekonomiska vinster men också till en bättre förståelse för andra neurodegenerativa sjukdomar.

Bakgrund

Normal trycks hydrocefalus (NPH) (vattenskalle), en av de viktigaste behandlingsbara orsakerna till demens och gångsvårigheter hos äldre, drabbar upp till 3% av alla personer äldre än 65 år. Tillståndet är ett av de allra viktigaste att diagnosticera tidigt eftersom många andra orsaker till demens inte kan behandlas. Behandlingen med en shuntoperation är väldigt effektiv: ca 80% av patienterna förbättras både i mental förmåga gång och kontinens efter en operation. Även långtidsresultaten efter shuntoperation är goda: 60 % av patienterna känner sig bättre 6 år efter operationen. Behandlingen har dessutom visat sig vara väldigt kostnadseffektiv. 

Pågående forskningsprojekt

Tyvärr är utredningen av äldre med symtom på NPH ofta bristfällig, med många odiagnostiserade patienter, som bedöms ha ett ”vanligt” åldrande, eller som inte får behandling på grund av bristfälliga utredningar och rädsla för komplikationer. En orsak till detta är att det idag saknas enkla metoder för att ställa diagnos och förutse effekten av en shuntoperation.

Flera aspekter vid NPH behöver klarläggas vilka ligger till grund för forskargruppens aktuella projekt:

Vi vet att ca 20 % inte förbättras efter shuntoperation, men vi har inte exakta metoder för att identifiera dessa patienter preoperativt. Vi har ett stort pågående projekt där vi testar kombinationen av avancerade MRI tekniker och biomarkörer i ryggmärgsvätskan för att kunna identifiera 3 grupper av patienter; de som tydligt förbättras efter operation, de som förblir oförändrade (och på det viset behandlade genom att försämring förhindras) och de som försämras.

Ett problem är att många patienter med småkärlssjukdom (SSVD) har likande symtom och MR- förändringar som patienter med NPH och att en del av dessa patienter har god effekt av operation. Det finns stöd för att NPH och SSVD kan samexistera och möjligen potentiera varandra. Vi har ett pågående projekt där vi kartlägger skillnaderna mellan tillstånden med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätskan.

Genesen till NPH är oklar. Vi har visat att tillståndet korrelerar med ökad ålder och enligt ovan med ökade inslag av kärlsjukdom. Vi planerar en populationsbaserad studie för att belysa relationen mellan uppkomsten av symtom, vidgningen av ventrikelsystemet och förekomsten av vitsubstansförändringar.

En faktor som möjligen kan förklara den åldersrelaterade ökningen av NPH är en nedsättning av cilie-/ flagellfunktionens styrning av ryggmärgsvätskans flöde genom hjärnan och hålrummen i hjärnan. Vi planerar tillsammans med forskare  i Trondheim att mäta nivåerna av cilierelaterade förändringar i ryggmärgsvätskan. Detta projekt kan tänkas utmynna i behandlingsmetoder för NPH som inte är kirurgiska.

Ett stort problem är att diagnostiken av NPH och graderingen av symtomen inte har internationellt accepterade kriterier. Vår forskargrupp har tagit initiativet till att en grupp internationella forskare arbetar fram nya evidensbaserade kriterier. Arbetet har framgångsrikt pågått i drygt ett år. Vi har också tagit initiativet att föreslå en ny skala för gradering av symtomens svårighetsgrad och resultatet av shuntoperationen. Projektet sker i samarbete med forskare i Uppsala, Kuopio, Bologna och Porto Alegre (Brasilien). Vi har precis börjat datainsamlingen och valideringen av skalan.

Vi har också pågående projekt där vi studerar patienternas livskvalitet, livstillfredsställelse och förekomst av depressiva symtom före och efter shuntoperation och utvärderar patienters och anhörigas egen skattning effekten av behandling. Syftet med dessa projekt är bland annat att fördjupa förståelsen för hur patienterna drabbas av sjukdomen.

Det är flera gånger visat att symtomen vid NPH genereras i centrala delar av hjärnan. Vår grupp har tidigare och nu nyligen med mer avancerat teknik visad att hjärnstammen kan vara en avgörande struktur för genereringen av symtomen. Vi kunde också visa på förändringar i hjärnstammens struktur som kan spela en roll för bedömningen av behandlingsresultaten och hjälpa oss att förstå viktiga pato- fysiologiska mekanismer.

Behandlingen av patienter med NPH kan förbättras ytterligare. I samarbete med forskare i Linköping har vi genomfört en randomiserad studie där vi undersöker om intensiv träning kan öka graden av förbättring efter shuntoperation.

Forskningsprojektet kan bidra till stora positiva effekter för vård av patienter med NPH med både humanitära och socioekonomiska effekter. Resultaten kan implementeras i klinisk rutin. Projektet kan också leda till en bättre förståelse för andra neurodegenerativa störningar.

Vi samarbetar med andra forskargrupper nationellt och internationellt och leder flera multicenterstudier. Vi deltar i arbetet med att utveckla forskning och sjukvård internationellt inom Hydrocephalus Society. I september 2021 är forskargruppen värd för det årliga världsårsmötet inom hydrocefalus, Hydrocephalus 2021 i Göteborg.

Gruppmedlemmar

Mats Tullberg, forskargruppsledare,
docent

Simon Agerskov, Med dr, ST-läkare i neurologi
Kerstin Andrén, doktorand, specialistläkare i neurologi
Per Hellström, Med dr, neuropsykolog
Anna Jeppsson, Med dr, ST-läkare i neurologi
Daniel Jaraj, Med dr, ST-läkare i neurologi
Dan Farahmand, Med dr, specialistläkare i neurokirurgi
Lena Kollén, Med dr, sjukgymnast
Doerthe Ziegelitz, Med dr, överläkare i radiologi
Johanna Neikter, examinerad läkare
Jonathan Arvidsson, doktorand, fysiker MFT
Åsa Lundgren Nilsson, Docent, arbetsterapeut, verksamhetschef för Neurosjukvården, SU
Mikael Edsbagge, doktorand, överläkare i neurologi, sektionschef neurologen, SU
Kerstin Lagerstrand, docent, fysiker MFT
Göran Starck, docent, fysiker MFT
Mia Emgard, docent, AT-läkare
Isabella Björkman-Burtscher, Professor i neuroradiologi
Gunilla Ahl-Börjesson, administratör
Judith Klecki, administratör
Carsten Wikkelsö, Professor Emeritus i neurologi

Samarbetspartners

Forskargruppen samarbetar med Professor Kaj Blennow och Professor Henrik Zetterberg, neurokemi, Mölndal. Vi har ett utvecklat nationellt och internationellt samarbete med forskargrupper i bl.a. Linköping, Uppsala, Umeå, Östersund, Kuopio, Köpenhamn, Bologna och leder flera pågående multicenterstudier.