EPINEP – Neuropsykiatrisk epidemiologi
Kort beskrivning
Forskargruppen EPINEP undersöker hälsan under åldrandet och hos äldre personer. Målet är att öka kunskapen om det normala åldrandet, riskfaktorer för psykiska och kroppsliga sjukdomar, samt hur hälsan hos äldre personer har förändrats under de senaste 50 åren.
Vår forskargrupp är en del av Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap och består av närmare 50 personer inklusive forskare, doktorander, forskningssköterskor, administrativ personal, statistiker och studenter. Vi välkomnar intresse för att samarbeta med vår forskargrupp!
I våra undersökningar från H70 och andra befolkningsstudier samlar vi in en mängd olika data för att besvara våra frågeställningar. Detta inkluderar funktioner kopplade till
- tankeförmåga (så som minne, språk och inlärning)
- kroppsliga faktorer (längd, vikt, blodtryck, syn, hörsel, hjärnans anatomi och neurokemi)
- sociala faktorer
- psykiska tillstånd (demens, depression, fobier)
- genetik
Forskningsområden
Vi använder befolkningsundersökningarna i Göteborg för att studera olika faktorer i förhållande till demens och andra psykiska sjukdomar, samt hur hälsan hos 70-åringar har förändrats över tid. Vi har unik tillgång till stora dataset insamlade från medelåldern till hög ålder vilket ger oss möjlighet att studera äldres hälsa ur flera olika perspektiv och över tid. Vi har även data från stora urval av de allra äldsta i befolkningen.
Nedan kan du klicka dig fram till mer information om respektive forskningsområde.
Exempel på frågeställningar
Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen? Har förekomsten av depression förändrats över tid? Är depression vanligare hos äldre kvinnor jämfört med äldre män, och kan könsskillnader i depressionsförekomst förändras över tid?
Här studeras?
Faktorer som studeras inkluderar förekomst, riskfaktorer samt konsekvenserna och förloppet av depression. Vi studerar även sambandet mellan depression och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt utforskar äldre personers egna erfarenheter av depression.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att förekomst av depression minskar med stigande ålder över livsspannet, men ökar med stigande ålder hos äldre och är kopplat till nedsatt kognitiv funktion. Vi har visat att depression är en riskfaktor för stroke hos 85-åringar samt att det är hög risk att äldre drabbas av depression efter en stroke. Forskningen har även visat att depression har minskat hos äldre kvinnor över tid samt att depression förekommer ofta hos äldre som genomför självmord.
Här studeras
Faktorer i kroppsvätskor (framförallt blod och cerebrospinalvätska dvs den vätska som befinner sig i hjärnan) som fungerar som indikatorer på specifika tillstånd. Dessa faktorer, så kallade biomarkörer, kan till exempel påvisa om en person har en ökad risk för att insjukna i en psykisk sjukdom. Specifikt studerar vi biomarkörer för Alzheimers sjukdom (bland annat proteinerna ”tau” och ”betaamyloid”). Vi studerar även hur olika hormoner (bland annat könshormon och hormonet leptin som ger ett mått på fettvävnad) är kopplade till hjärnans struktur hos äldre.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att biomarkörer för Alzheimers sjukdom kan predicera nedsatt kognitiv förmåga hos äldre kvinnor.
Här studeras
Vi studerar förekomst av demens hos äldre personer i befolkningen. Det är framförallt Alzheimers sjukdom och så kallad vaskulär demens vi studerar. Vår forskning innefattar samspelet mellan genetiska och andra riskfaktorer för att insjukna i demens. Vi undersöker även konsekvenserna och förloppet av demens samt sambandet mellan demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Vi undersöker också tidiga symtom vid demens.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att högt blodtryck ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och kärlsjukdom är en vanlig orsak till demens. Hos de ”äldre-äldre” (dvs äldre än 90 år) har vi visat att demens är starkt kopplad till ökad dödlighet.
Exempel på frågeställningar
När vi åldras sker förändringar i hjärnan. Dessa förändringar är inte alltid skadliga utan en naturlig effekt av åldrandet. Det förekommer dock förändringar i hjärnan som kan kopplas till psykiska sjukdomar.
Här studeras
Vi studerar förändringar i hjärnan som mäts med skiktröntgen (datortomografi), så kallad ”computerized tomography” (CT) på engelska, och undersöker hur förändringarna är kopplade till insjuknande i psykiska sjukdomar hos äldre. Vi studerar även hur den upplevd vardaglig glömska och andra kognitiva funktioner (till exempel minne, orienteringsförmåga, språk) är kopplade till psykisk hälsa och förändringar i hjärnan.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att förändringar i hjärnan som påvisats med skiktröntgen är vanliga hos äldre. Det är inte alla förändringar som är kopplade till sjukdom men vissa förändringar ökar risken för demens. Vi har även visat att nedsatt minnesfunktion i sig inte alltid är ett tecken på demens. Det krävs nedsatt kapacitet av flera kognitiva funktioner för att kunna förutspå demens hos 85-åringar. Vår forskning har även påvisat ett samband mellan psykotiska symptom och nedsatt kognitiv förmåga hos äldre.
Här studeras
hur fysisk aktivitet (typ, frekvens, nivå) förändras över tid i olika födelsekohorter, samt hur aktivitetsnivån är kopplad till fysisk funktion liksom till social, mental och kognitiv hälsa.
Forskningsfynd
Studierna har bland annat visat att 60% av 75-åringar uppnår rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet av måttlig intensitet (minst 150 min/vecka) – här i form av promenader. Att promenera regelbundet är också kopplat till hög hälsorelaterad livskvalitet.
Vad studeras
Vi studerar både objektivt mätt funktionsförmåga (som gånghastighet, muskelstyrka, balansförmåga) och självskattad funktion avseende kondition liksom aktiviteter i dagligt liv (ADL).
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att funktionsförmågan i form av objektiva tester och framför allt självskattad ADL är förbättrad i senare född kohort av 75-åringar. Den objektiva funktionsförmågan är kopplad till hälso-relaterad livskvalitet.
Här studeras
Vi studerar vilka genetiska faktorer som kan vara av betydelse för hälsa/ohälsa hos äldre, samt vilka gener som är involverade i kopplingen mellan somatisk, mental och kognitiv hälsa efter 70 års ålder.
Vad studeras
Vi studerar intaget av energi och näringsämnen, livsmedelsval och måltidsordning i relation till demens och andra sjukdomstillstånd. Vi studerar också hur kost- och näringsintaget förändras över tid bland äldre.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att 70 åringar har ökat sitt intag av hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker, nötter och frön, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur. Intaget av vin och öl som måltidsdryck har ökat, och fler dricker mer än rekommenderat. Vi kan också se att fler når upp till rekommenderat intag av vitaminer och mineraler.
Här studeras
Vi studerar hur personlighet påverkar kroppslig och psykisk hälsa, och om personligheten förändras över tid.
Forskningsfynd
Vi har studerat personlighet hos ett representativt urval av 70-åringar och risk för utveckling av förstagångsdepression i hög ålder (upp till 85 år). Vi fann att personlighetsfaktorn neuroticism var kopplat till ökad risk för nyinsjuknande i depression i hög ålder.
Här studeras
Vi studerar förekomst av psykoser (schizofreni, hallucinationer, vanföreställningar) hos äldre.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att hallucinationer och vanföreställningar hos äldre är vanligare än vi tidigare trott.
Här studeras
Vi studerar hur 70-åringars sexliv har förändrats sedan 1970-talet. Forskningen har bland annat visat att allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv. Även 85-åringar är ofta sexuellt aktiva.
Vad studeras
Vi studerar alkoholvanor hos dagens 70-åringar och jämför konsumtionsmönster med tidigare generationer av 70-åringar.
Forskningsfynd
Forskningen har visat att andelen 70-åringar som dricker har ökat drastiskt på senare tid, med den störta procentuella ökningen bland kvinnor. Totalt sett dricker dock männen betydligt större mängder jämfört med kvinnorna. Vi undersöker även vilka faktorer som påverkar alkoholkonsumtionsmönster bland 70-åringar samt långsiktiga effekter av drickande i högre ålder.
Här studeras
Vi studerar hus stress och fysisk aktivitet är kopplat till psykiska sjukdomar hos äldre.
Här studeras
Vi studerar förekomst av stroke hos äldre och dess samband med demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Stroke studeras även hos ”äldre-äldre” (dvs personer som är 90 år och äldre).
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att stroke är vanligt hos äldre, framförallt hos kvinnor, och är kopplat till högt blodtryck hos äldre över 85 år. Stroke ökar risken för demens betydligt. Vi har också funnit att depression ökar risken för stroke.
Här studeras
Vi studerar sambandet mellan självmord och psykisk ohälsa. Faktorer som studeras är bland annat självmordsförsök, genomförda självmord samt effekten av sömnstörningar och alkohol/droger på självmord. Vi studerar också hur vanligt det är med självmordstankar i befolkningen.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att sambandet mellan depression och självmord är mycket starkare hos äldre än hos yngre. Vi har även visat att mardrömmar ökar risken för självmord hos personer i 18-68-års ålder. Livsleda är ovanligt hos 85-åringar utan psykisk sjukdom men är kopplat till en ökad dödlighet.
Forskargruppen bedriver även kliniska studier som syftar till utveckling av psykiatrisk vård för patientgrupper med förhöjd suicidrisk: Suicidnära och personer med psykossjukdom. (Se projektbeskrivning på Centrum för personcentrerad vård GPCC:s sida. Pågående: personcentrerad intervention för psykosvård; och avslutade: suicidnära personer samt schizofreni - behandlingsföljsamhet, stigma och kognition COAST)
Resurser: Svenska Psykiatriska Föreningen har riktlinjer för vård och behandling av suicidnära patienter och äldre.
Här studeras
Vi studerar förekomst, riskfaktorer och konsekvenser av specifika fobier, sociala fobier, tvångssyndrom och generaliserad ångest hos äldre.
Dessa tillstånd kan te sig annorlunda hos äldre än hos yngre människor och vi studerar hur olika sätt att diagnosticera ångestsyndrom passar in på den symtombild som äldre människor har.
Forskningsfynd
Bland annat har vi funnit att en stor andel av äldre personer med social fobi, dvs överdriven blygsel och rädsla för att få andra personers uppmärksamhet, inte ser detta som något överdrivet. Det kan hindra dem från att söka hjälp och att få diagnos och behandling inom vården.
Här studeras
Vi studerar hur övervikt är kopplat till psykisk ohälsa och hjärnans åldrande.
Forskningsfynd
Forskningen har bland annat visat att övervikt ökar risken för Alzheimers sjukdom. Vi har även sett att övervikt påverkar hjärnans struktur vid åldrandet.
Ett halvt sekel med H70-studierna i Göteborg
För att fira att H70-studien fyllt 50 år har vi skapat en skrift med intervjuer av personer som på olika sätt varit delaktiga i studien genom åren.
Våra befolkningsstudier
Våra longitudinella studier innefattar representativa urval av äldre personer i Göteborg med uppföljningar på flera decennier. Studierna täcker unga äldre (H70), äldre (H85) och äldre äldre personer (95+). Mer än 700 vetenskapliga artiklar har publicerats inom H70-studien. Kvinnoundersökningen (KVUS) har kvinnor följts från medelåldern och upp i hög ålder och Sahlgrenska suicidstudier studerar riskfaktorer för suicidalt beteende hos personer 70 år och äldre. Särskilda studier i relation till sjukdomen covid-19 och viruset SARS-CoV-2 har även genomförts.
På H70-studiens sida kan du läsa mer om våra olika studier och hur de går till, klicka på bilden nedan.
Avhandlingar
Nedan finns en lista med doktorsavhandlingar från EPINEPs doktorander.
2022
Jessica Samuelsson
Dietary patterns among older adults - With focus on dementia and related biomarkers
2021
Jenna Najar
Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics
Maya Arvidsson Rådestig
Cerebrospinal fluid biomarkers and cognition in older adults
Mats Ribbe
Alzheimer's disease and vascular dementia in population-based studies
Maria Hoff
Hearing in early old age: current perspectives
2020
Therese Rydberg Sterner
Depression among Swedish 70-year-olds. Sex differences from a gender perspective
2019
Johan Nilsson
Generalized anxiety disorder (GAD) and anxiety symptoms in older adults
2016
Daniel Jaraj
Epidemiology of Normal Pressure Hydrocephalus - Prevalence, Risk Factors, Diagnosis and Prognosis
2015
Nils Beckman
Epidemiological studies of sexuality in old age.
Cecilia Brain
Cognition, Adherence and Stigma in Schizophrenia: The COAST Study.
Thorsteinn Gislason
Frontotemporal dementia in late life: Prevalence, risk factors and mortality.
Robert Sigström
Psychiatric symptoms and disorders in old age: prevalence, course and diagnostic thresholds.
2014
Helena Hörder
Successful ageing with a focus on fitness and physical activity: population-based studies of 75-year-olds.
Madeleine Mellqvist Fässberg
Suicidal behavior in late life: Population and patient perspectives.
2013
Björn Karlsson
Social phobia among the elderly.
2012
Pia Gudmundsson
Factors related to depression in women over the life course.
Lena Johansson
Psychosocial stress in relation to dementia and brain structural changes.
Stefan Wiktorsson
Attempted suicide in latelife, a prospective study.
2009
Simona Sacuíu
Prodromal cognitive signs of dementia.
Nils Sjöström
Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters.
2008
Anne Börjesson-Hanson
Dementia and other mental disorders among 95-year olds.
2006
Thomas Lindén
Late neuropsychiatric consequences of stroke in the elderly.
2004
2002
Xinxin Guo
Movement performance in elderly women.
2001
Maria Olafsdottir
Dementia and mental disorders among the elderly in primary care.
2000
Sigurdur Páll Pálsson
Population studies on depression in the elderly.
Margda Waern
Suicide in late life.
1998
Ólafur Pór Aevarsson
Dementia and ageing. An epidemiological study of the detection, preclinical phase, course and prognosis of dementia at age 85 to 88.
1993
Ingmar Skoog
Mental disorders in the elderly. A population study in 85-year-olds.
1984
Lars Nilsson
Mental disorders, personality and sexuality in the aged.
1982
Sverker Samuelsson
Life events and mental disorder in an urban female population.
1980
Göran Persson
Psychiatric studies in a 70-year-old population.
1973
Tore Hällström
Mental disorder and sexuality in the climacteric.
Publikationer


ARC - The Aging Research Center
CHeBA - Centre for Healthy Brain Ageing, UNSW Sydney, Australia
CERA - Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende
COSMIC - Cohort studies of memory in an international consortium
GAPS - Genomic Aggregation Project in Sweden
Harvard Alzheimer Consortium
IALSA - Integrative Analysis of Longitudinal Studies of Aging and Dementia
ICC - International Centenarian Consortium
Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience King´s College, London
Neuroscience Research Australia (NeuRA) Sydney, Australia
GPCC - Centre for Person-centred Care
Västragötalandsregionen Primärvården
Radboud University Medical Centre Nijmegen, the Netherlands
SCREAM - Acute suicidal episodes
SweDem - Svenska demensregistret
Swedish Multi-infarct dementia consortium
SWEOLD - Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor
The 10/66 Dementia Research Group
IASP - The International Association for Suicide Prevention
Multi-centre Epilepsy Lesion Detection (MELD) Project
WAG - Women and Alcohol in Gothenburg
Samarbeten med lärosäten världen över:
Dalhousie University
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Imperial college London
Maastricht University
Stanford University
UCLA Collage
University of Oxford
University of Rochester
Medlemmar
Gruppledare: Ingmar Skoog
Vetenskaplig koordinator: Anna Zettergren
Administrativ Koordinator: Tina Jacobsson
Databassamordning: Lina Rydén
Vetenskaplig studiekoordinator H70: Therese Rydberg Sterner
Studiekoordinatorer H70: Cecilia Doshé
Hanna Falk Erhag
Kerstin Frändin
Xinxin Guo
Tore Hällström
Silke Kern
Elisabet Rothenberg
Michael Schöll
Margda Waern
Katarina Wilhelmson
Anna Zettergren
Felicia Ahlner
Khedidja Hedna
Lena Johansson
Jürgen Kern
Madeleine Mellqvist Fässberg
Jenna Najar
Johan Nilsson
Mats Ribbe
Therese Rydberg Sterner
Simona Sacuíu
Robert Sigström
Johan Skoog
Hanna Wetterberg
Stefan Wiktorsson
Anna Dittrich
Isak Fredén Klenfeldt
Sara Hed
Mattias Jonson
Jonas Molinder
Irma Rymo
Nazib Seidu
Karolina Thörnqvist
Valter Sundh
Kristina Cordova
Malva Hillman
Lisa Lindgren
Agnes Wiberg
Jannike Arvidsson
Kerstin Brandt
Anna Erlandsson
Katarina Fleischer
Emily Gustafsson
Helen Lidén
Louise Lillemägi
Julia Kindblom
Linda Pettersson
Gunnel Sennerheim
Donationer och gåvor
Vill du stödja vår forskning? Det kan du göra genom att bidra med en gåva till bankgiro 5051-8646 (Danske Bank). Ange som meddelande "Gåva H70, ansvar 5442".
Välkommen att kontakta oss.
Finansiärer
Huvudfinansiärer
- FORTE - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
- VR – Vetenskapsrådet
- ALF - Avtal om läkarutbildning och forskning Västra Götalandsregionen och GU
- Hjärnfonden
- Alzheimerfonden
Demensfonden
Eivind och Elsa K:son Sylvans stiftelse
Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse
NEAR - The National E-Infrastructure on Ageing Research
Magnus Bergvalls stiftelse
The Alzheimer's Association
The Alzheimer's Association Zenith Award
Riksbankens jubileumsfond
Systrarna Greta Johansson och Britta Anderssons minnesfond
Stiftelsen Söderström-Königska Sjukhemmet
Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor
SU-fonderna
Handlanden Hjalmar Svenssons Forskningsfond