Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Medlemmar i forskargruppen, gruppbild utomhus
Länkstig

EPINEP – Neuropsykiatrisk epidemiologi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Forskargruppen EPINEP undersöker hälsan under åldrandet och hos äldre personer. Målet är att öka kunskapen om det normala åldrandet, riskfaktorer för psykiska och kroppsliga sjukdomar, samt hur hälsan hos äldre personer har förändrats under de senaste 50 åren.

Vår forskargrupp är en del av Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap och består av närmare 50 personer inklusive forskare, doktorander, forskningssköterskor, administrativ personal, statistiker och studenter. Vi välkomnar intresse för att samarbeta med vår forskargrupp!

I våra undersökningar från H70 och andra befolkningsstudier samlar vi in en mängd olika data för att besvara våra frågeställningar. Detta inkluderar funktioner kopplade till

  • tankeförmåga (så som minne, språk och inlärning)
  • kroppsliga faktorer (längd, vikt, blodtryck, syn, hörsel, hjärnans anatomi och neurokemi)
  • sociala faktorer
  • psykiska tillstånd (demens, depression, fobier)
  • genetik

Forskningsområden

Vi använder befolkningsundersökningarna i Göteborg för att studera olika faktorer i förhållande till demens och andra psykiska sjukdomar, samt hur hälsan hos 70-åringar har förändrats över tid. Vi har unik tillgång till stora dataset insamlade från medelåldern till hög ålder vilket ger oss möjlighet att studera äldres hälsa ur flera olika perspektiv och över tid. Vi har även data från stora urval av de allra äldsta i befolkningen.

Nedan kan du klicka dig fram till mer information om respektive forskningsområde.

Exempel på frågeställningar

Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen? Har förekomsten av depression förändrats över tid? Är depression vanligare hos äldre kvinnor jämfört med äldre män, och kan könsskillnader i depressionsförekomst förändras över tid?

Här studeras?

Faktorer som studeras inkluderar förekomst, riskfaktorer samt konsekvenserna och förloppet av depression. Vi studerar även sambandet mellan depression och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt utforskar äldre personers egna erfarenheter av depression.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att förekomst av depression minskar med stigande ålder över livsspannet, men ökar med stigande ålder hos äldre och är kopplat till nedsatt kognitiv funktion. Vi har visat att depression är en riskfaktor för stroke hos 85-åringar samt att det är hög risk att äldre drabbas av depression efter en stroke. Forskningen har även visat att depression har minskat hos äldre kvinnor över tid samt att depression förekommer ofta hos äldre som genomför självmord.

Här studeras

Faktorer i kroppsvätskor (framförallt blod och cerebrospinalvätska dvs den vätska som befinner sig i hjärnan) som fungerar som indikatorer på specifika tillstånd. Dessa faktorer, så kallade biomarkörer, kan till exempel påvisa om en person har en ökad risk för att insjukna i en psykisk sjukdom. Specifikt studerar vi biomarkörer för Alzheimers sjukdom (bland annat proteinerna ”tau” och ”betaamyloid”). Vi studerar även hur olika hormoner (bland annat könshormon och hormonet leptin som ger ett mått på fettvävnad) är kopplade till hjärnans struktur hos äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att biomarkörer för Alzheimers sjukdom kan predicera nedsatt kognitiv förmåga hos äldre kvinnor.

Här studeras

Vi studerar förekomst av demens hos äldre personer i befolkningen. Det är framförallt Alzheimers sjukdom och så kallad vaskulär demens vi studerar. Vår forskning innefattar samspelet mellan genetiska och andra riskfaktorer för att insjukna i demens. Vi undersöker även konsekvenserna och förloppet av demens samt sambandet mellan demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Vi undersöker också tidiga symtom vid demens.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att högt blodtryck ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och kärlsjukdom är en vanlig orsak till demens. Hos de ”äldre-äldre” (dvs äldre än 90 år) har vi visat att demens är starkt kopplad till ökad dödlighet.

Exempel på frågeställningar

När vi åldras sker förändringar i hjärnan. Dessa förändringar är inte alltid skadliga utan en naturlig effekt av åldrandet. Det förekommer dock förändringar i hjärnan som kan kopplas till psykiska sjukdomar.

Här studeras

Vi studerar förändringar i hjärnan som mäts med skiktröntgen (datortomografi), så kallad ”computerized tomography” (CT) på engelska, och undersöker hur förändringarna är kopplade till insjuknande i psykiska sjukdomar hos äldre. Vi studerar även hur den upplevd vardaglig glömska och andra kognitiva funktioner (till exempel minne, orienteringsförmåga, språk) är kopplade till psykisk hälsa och förändringar i hjärnan.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att förändringar i hjärnan som påvisats med skiktröntgen är vanliga hos äldre. Det är inte alla förändringar som är kopplade till sjukdom men vissa förändringar ökar risken för demens. Vi har även visat att nedsatt minnesfunktion i sig inte alltid är ett tecken på demens. Det krävs nedsatt kapacitet av flera kognitiva funktioner för att kunna förutspå demens hos 85-åringar. Vår forskning har även påvisat ett samband mellan psykotiska symptom och nedsatt kognitiv förmåga hos äldre.

Här studeras

hur fysisk aktivitet (typ, frekvens, nivå) förändras över tid i olika födelsekohorter, samt hur aktivitetsnivån är kopplad till fysisk funktion liksom till social, mental och kognitiv hälsa.

Forskningsfynd

Studierna har bland annat visat att 60% av 75-åringar uppnår rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet av måttlig intensitet (minst 150 min/vecka) – här i form av promenader. Att promenera regelbundet är också kopplat till hög hälsorelaterad livskvalitet.

Vad studeras

Vi studerar både objektivt mätt funktionsförmåga (som gånghastighet, muskelstyrka, balansförmåga) och självskattad funktion avseende kondition liksom aktiviteter i dagligt liv (ADL).

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att funktionsförmågan i form av objektiva tester och framför allt självskattad ADL är förbättrad i senare född kohort av 75-åringar. Den objektiva funktionsförmågan är kopplad till hälso-relaterad livskvalitet.

Här studeras

Vi studerar vilka genetiska faktorer som kan vara av betydelse för hälsa/ohälsa hos äldre, samt vilka gener som är involverade i kopplingen mellan somatisk, mental och kognitiv hälsa efter 70 års ålder.

Vad studeras

Vi studerar intaget av energi och näringsämnen, livsmedelsval och måltidsordning i relation till demens och andra sjukdomstillstånd. Vi studerar också hur kost- och näringsintaget förändras över tid bland äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att 70 åringar har ökat sitt intag av hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker, nötter och frön, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur. Intaget av vin och öl som måltidsdryck har ökat, och fler dricker mer än rekommenderat. Vi kan också se att fler når upp till rekommenderat intag av vitaminer och mineraler.

Här studeras

Vi studerar hur personlighet påverkar kroppslig och psykisk hälsa, och om personligheten förändras över tid.

Forskningsfynd

Vi har studerat personlighet hos ett representativt urval av 70-åringar och risk för utveckling av förstagångsdepression i hög ålder (upp till 85 år). Vi fann att personlighetsfaktorn neuroticism var kopplat till ökad risk för nyinsjuknande i depression i hög ålder.

Här studeras

Vi studerar förekomst av psykoser (schizofreni, hallucinationer, vanföreställningar) hos äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att hallucinationer och vanföreställningar hos äldre är vanligare än vi tidigare trott.

Här studeras

Vi studerar hur 70-åringars sexliv har förändrats sedan 1970-talet. Forskningen har bland annat visat att allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv. Även 85-åringar är ofta sexuellt aktiva.

Vad studeras

Vi studerar alkoholvanor hos dagens 70-åringar och jämför konsumtionsmönster med tidigare generationer av 70-åringar.

Forskningsfynd

Forskningen har visat att andelen 70-åringar som dricker har ökat drastiskt på senare tid, med den störta procentuella ökningen bland kvinnor. Totalt sett dricker dock männen betydligt större mängder jämfört med kvinnorna. Vi undersöker även vilka faktorer som påverkar alkoholkonsumtionsmönster bland 70-åringar samt långsiktiga effekter av drickande i högre ålder.

Här studeras

Vi studerar hus stress och fysisk aktivitet är kopplat till psykiska sjukdomar hos äldre.

Här studeras

Vi studerar förekomst av stroke hos äldre och dess samband med demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Stroke studeras även hos ”äldre-äldre” (dvs personer som är 90 år och äldre).

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att stroke är vanligt hos äldre, framförallt hos kvinnor, och är kopplat till högt blodtryck hos äldre över 85 år. Stroke ökar risken för demens betydligt. Vi har också funnit att depression ökar risken för stroke.

Här studeras

Vi studerar sambandet mellan självmord och psykisk ohälsa. Faktorer som studeras är bland annat självmordsförsök, genomförda självmord samt effekten av sömnstörningar och alkohol/droger på självmord. Vi studerar också hur vanligt det är med självmordstankar i befolkningen.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att sambandet mellan depression och självmord är mycket starkare hos äldre än hos yngre. Vi har även visat att mardrömmar ökar risken för självmord hos personer i 18-68-års ålder. Livsleda är ovanligt hos 85-åringar utan psykisk sjukdom men är kopplat till en ökad dödlighet.

Forskargruppen bedriver även kliniska studier som syftar till utveckling av psykiatrisk vård för patientgrupper med förhöjd suicidrisk: Suicidnära och personer med psykossjukdom. (Se projektbeskrivning på Centrum för personcentrerad vård GPCC:s sida. Pågående: personcentrerad intervention för psykosvård; och avslutade: suicidnära personer samt schizofreni - behandlingsföljsamhet, stigma och kognition COAST)

Resurser: Svenska Psykiatriska Föreningen har riktlinjer för vård och behandling av suicidnära patienter och äldre.

Här studeras

Vi studerar förekomst, riskfaktorer och konsekvenser av specifika fobier, sociala fobier, tvångssyndrom och generaliserad ångest hos äldre.

Dessa tillstånd kan te sig annorlunda hos äldre än hos yngre människor och vi studerar hur olika sätt att diagnosticera ångestsyndrom passar in på den symtombild som äldre människor har.

Forskningsfynd

Bland annat har vi funnit att en stor andel av äldre personer med social fobi, dvs överdriven blygsel och rädsla för att få andra personers uppmärksamhet, inte ser detta som något överdrivet. Det kan hindra dem från att söka hjälp och att få diagnos och behandling inom vården.

Här studeras

Vi studerar hur övervikt är kopplat till psykisk ohälsa och hjärnans åldrande.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att övervikt ökar risken för Alzheimers sjukdom. Vi har även sett att övervikt påverkar hjärnans struktur vid åldrandet.

Våra befolkningsstudier

Våra longitudinella studier innefattar representativa urval av äldre personer i Göteborg med uppföljningar på flera decennier. Studierna täcker unga äldre (H70), äldre (H85) och äldre äldre personer (95+). I Kvinnoundersökningen (KVUS) har kvinnor följts från medelåldern och upp i hög ålder och Sahlgrenska suicidstudier studerar riskfaktorer för suicidalt beteende hos personer 70 år och äldre. På H70-studiens sida kan du läsa mer om våra olika studier och hur de går till, klicka på bilden nedan.

ARC - The Aging Research Center

CAIDE - Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia

CERA - Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende

COSMIC - Cohort studies of memory in an international consortium

GAPS - Genomic Aggregation Project in Sweden

Harvard Alzheimer Consortium

IALSA - Integrative Analysis of Longitudinal Studies of Aging and Dementia

ICC - International Centenarian Consortium

Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience King´s College, London

Neuro Consortium array

Neuroscience Research Australia (NeuRA) Sydney, Australia

GPCC - Centre for Person-centred Care

Västragötalandsregionen Primärvården

Radboud University Medical Centre Nijmegen, the Netherlands

Sciencelife lab

SCREAM - Acute suicidal episodes

Sleep and Neuroimaging Lab

Snac-K population study

SweDem - Svenska demensregistret

Swedish Multiinfact dementia consortium

SWEOLD - Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor

The 10/66 Dementia Research Group

IASP - The International Association for Suicide Prevention

Multi-centre Epilepsy Lesion Detection (MELD) Project

WAG - Women and Alcohol in Gothenburg

Samarbeten med lärosäten världen över:

Dalhousie University

Högskolan i Halmstad

Högskolan Kristianstad

Imperial college London

Maastricht University

Stanford University

UCLA Collage

University of Oxford

University of Rochester

Medlemmar

Gruppledare: Ingmar Skoog

Vetenskaplig koordinator: Anna Zettergren
Administrativ Koordinator: Tina Jacobsson
Vetenskaplig studiekoordinator H70: Therese Rydberg Sterner
Studiekoordinatorer H70: Cecilia Doshé och Elin Karlsson
Kommunikatör (AgeCap): Ragnhild Larsson 

Hanna Falk Erhag
Kerstin Frändin
Xinxin Guo
Deborah Gustafson
Tore Hällström
Ingvar Karlsson
Silke Kern
Elisabet Rothenberg
Michael Schöll
Margda Waern
Katarina Wilhelmson
Anna Zettergren

Anne Börjesson-Hanson
Thorsteinn Gislason
Pia Gudmundsson
Khedidja Hedna
Daniel Jaraj
Lena Johansson
Jürgen Kern
Madeleine Mellqvist Fässberg
Johan Nilsson
Simona Sacuíu
Robert Sigström
Stefan Wiktorsson

Felicia Ahlner
Maya Arvidsson Rådestig
Isak Fredén Klenfeldt
Sara Hed
Erik Joas
Mattias Jonson
Jenna Najar
Mats Ribbe
Lina Rydén
Therese Rydberg Sterner
Irma Rymo
Jessica Samuelsson
Johan Skoog
Hanna Wetterberg

Erik Joas
Yadi Nejad
Nazib Seidu
Valter Sundh

Isabell Warkki
Karolina Thörnqvist
Timothy Hadarsson Bodin
Jonas Molinder

Carina Alklid
Chia Boreström
Kerstin Brandt
Anna Dittrich
Katarina Fleischer
Caroline Hjalmarsson
Paula Jonasson
Lindita Korabi
Helen Lidén
Louise Lillemägi
Svante Lundgren
Annie Segerbom
Gunnel Sennerheim

Donationer och gåvor

Vill du stödja vår forskning? Det kan du göra genom att bidra med en gåva till bankgiro 5051-8646 (Danske Bank). Ange som meddelande "Gåva H70, ansvar 5442".

Välkommen att kontakta oss.

Finansiärer

Huvudfinansiärer är

FORTE - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd

VR – Vetenskapsrådet

ALF - Avtal om läkarutbildning och forskning Västra Götalandsregionen och GU

Hjärnfonden

Alzheimerfonden

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Eivind och Elsa K:son Sylvans stiftelse

NEAR - The National E-Infrastructure on Aging Research

The Alzheimer's Association

The Alzheimer's Association Zenith Award

Riksbankens jubileumsfond

Stiftelsen Söderström-Königska Sjukhemmet

Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor

Handlanden Hjalmar Svenssons Forskningsfond