Bild
Medlemmar i forskargruppen, gruppbild utomhus
Länkstig

EPINEP – Neuropsykiatrisk epidemiologi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Forskargruppen EPINEP undersöker hälsan under åldrandet och hos äldre personer. Målet är att öka kunskapen om det normala åldrandet, riskfaktorer för psykiska och kroppsliga sjukdomar, samt hur hälsan hos äldre personer har förändrats under de senaste 50 åren.

Vår forskargrupp är en del av Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap och består av närmare 50 personer inklusive forskare, doktorander, forskningssköterskor, administrativ personal, statistiker och studenter. Vi välkomnar intresse för att samarbeta med vår forskargrupp!

I våra undersökningar från H70 och andra befolkningsstudier samlar vi in en mängd olika data för att besvara våra frågeställningar. Detta inkluderar funktioner kopplade till

  • tankeförmåga (så som minne, språk och inlärning)
  • kroppsliga faktorer (längd, vikt, blodtryck, syn, hörsel, hjärnans anatomi och neurokemi)
  • sociala faktorer
  • psykiska tillstånd (demens, depression, fobier)
  • genetik

Forskningsområden

Vi använder befolkningsundersökningarna i Göteborg för att studera olika faktorer i förhållande till demens och andra psykiska sjukdomar, samt hur hälsan hos 70-åringar har förändrats över tid. Vi har unik tillgång till stora dataset insamlade från medelåldern till hög ålder vilket ger oss möjlighet att studera äldres hälsa ur flera olika perspektiv och över tid. Vi har även data från stora urval av de allra äldsta i befolkningen.

Nedan kan du klicka dig fram till mer information om respektive forskningsområde.

Exempel på frågeställningar

Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen? Har förekomsten av depression förändrats över tid? Är depression vanligare hos äldre kvinnor jämfört med äldre män, och kan könsskillnader i depressionsförekomst förändras över tid?

Här studeras?

Faktorer som studeras inkluderar förekomst, riskfaktorer samt konsekvenserna och förloppet av depression. Vi studerar även sambandet mellan depression och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt utforskar äldre personers egna erfarenheter av depression.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att förekomst av depression minskar med stigande ålder över livsspannet, men ökar med stigande ålder hos äldre och är kopplat till nedsatt kognitiv funktion. Vi har visat att depression är en riskfaktor för stroke hos 85-åringar samt att det är hög risk att äldre drabbas av depression efter en stroke. Forskningen har även visat att depression har minskat hos äldre kvinnor över tid samt att depression förekommer ofta hos äldre som genomför självmord.

Här studeras

Faktorer i kroppsvätskor (framförallt blod och cerebrospinalvätska dvs den vätska som befinner sig i hjärnan) som fungerar som indikatorer på specifika tillstånd. Dessa faktorer, så kallade biomarkörer, kan till exempel påvisa om en person har en ökad risk för att insjukna i en psykisk sjukdom. Specifikt studerar vi biomarkörer för Alzheimers sjukdom (bland annat proteinerna ”tau” och ”betaamyloid”). Vi studerar även hur olika hormoner (bland annat könshormon och hormonet leptin som ger ett mått på fettvävnad) är kopplade till hjärnans struktur hos äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att biomarkörer för Alzheimers sjukdom kan predicera nedsatt kognitiv förmåga hos äldre kvinnor.

Här studeras

Vi studerar förekomst av demens hos äldre personer i befolkningen. Det är framförallt Alzheimers sjukdom och så kallad vaskulär demens vi studerar. Vår forskning innefattar samspelet mellan genetiska och andra riskfaktorer för att insjukna i demens. Vi undersöker även konsekvenserna och förloppet av demens samt sambandet mellan demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Vi undersöker också tidiga symtom vid demens.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att högt blodtryck ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och kärlsjukdom är en vanlig orsak till demens. Hos de ”äldre-äldre” (dvs äldre än 90 år) har vi visat att demens är starkt kopplad till ökad dödlighet.

Exempel på frågeställningar

När vi åldras sker förändringar i hjärnan. Dessa förändringar är inte alltid skadliga utan en naturlig effekt av åldrandet. Det förekommer dock förändringar i hjärnan som kan kopplas till psykiska sjukdomar.

Här studeras

Vi studerar förändringar i hjärnan som mäts med skiktröntgen (datortomografi), så kallad ”computerized tomography” (CT) på engelska, och undersöker hur förändringarna är kopplade till insjuknande i psykiska sjukdomar hos äldre. Vi studerar även hur den upplevd vardaglig glömska och andra kognitiva funktioner (till exempel minne, orienteringsförmåga, språk) är kopplade till psykisk hälsa och förändringar i hjärnan.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att förändringar i hjärnan som påvisats med skiktröntgen är vanliga hos äldre. Det är inte alla förändringar som är kopplade till sjukdom men vissa förändringar ökar risken för demens. Vi har även visat att nedsatt minnesfunktion i sig inte alltid är ett tecken på demens. Det krävs nedsatt kapacitet av flera kognitiva funktioner för att kunna förutspå demens hos 85-åringar. Vår forskning har även påvisat ett samband mellan psykotiska symptom och nedsatt kognitiv förmåga hos äldre.

Här studeras

hur fysisk aktivitet (typ, frekvens, nivå) förändras över tid i olika födelsekohorter, samt hur aktivitetsnivån är kopplad till fysisk funktion liksom till social, mental och kognitiv hälsa.

Forskningsfynd

Studierna har bland annat visat att 60% av 75-åringar uppnår rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet av måttlig intensitet (minst 150 min/vecka) – här i form av promenader. Att promenera regelbundet är också kopplat till hög hälsorelaterad livskvalitet.

Vad studeras

Vi studerar både objektivt mätt funktionsförmåga (som gånghastighet, muskelstyrka, balansförmåga) och självskattad funktion avseende kondition liksom aktiviteter i dagligt liv (ADL).

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att funktionsförmågan i form av objektiva tester och framför allt självskattad ADL är förbättrad i senare född kohort av 75-åringar. Den objektiva funktionsförmågan är kopplad till hälso-relaterad livskvalitet.

Här studeras

Vi studerar vilka genetiska faktorer som kan vara av betydelse för hälsa/ohälsa hos äldre, samt vilka gener som är involverade i kopplingen mellan somatisk, mental och kognitiv hälsa efter 70 års ålder.

Vad studeras

Vi studerar intaget av energi och näringsämnen, livsmedelsval och måltidsordning i relation till demens och andra sjukdomstillstånd. Vi studerar också hur kost- och näringsintaget förändras över tid bland äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att 70 åringar har ökat sitt intag av hälsosamma livsmedel som frukt och grönsaker, nötter och frön, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur. Intaget av vin och öl som måltidsdryck har ökat, och fler dricker mer än rekommenderat. Vi kan också se att fler når upp till rekommenderat intag av vitaminer och mineraler.

Här studeras

Vi studerar hur personlighet påverkar kroppslig och psykisk hälsa, och om personligheten förändras över tid.

Forskningsfynd

Vi har studerat personlighet hos ett representativt urval av 70-åringar och risk för utveckling av förstagångsdepression i hög ålder (upp till 85 år). Vi fann att personlighetsfaktorn neuroticism var kopplat till ökad risk för nyinsjuknande i depression i hög ålder.

Här studeras

Vi studerar förekomst av psykoser (schizofreni, hallucinationer, vanföreställningar) hos äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att hallucinationer och vanföreställningar hos äldre är vanligare än vi tidigare trott.

Här studeras

Vi studerar hur 70-åringars sexliv har förändrats sedan 1970-talet. Forskningen har bland annat visat att allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv. Även 85-åringar är ofta sexuellt aktiva.

Vad studeras

Vi studerar alkoholvanor hos dagens 70-åringar och jämför konsumtionsmönster med tidigare generationer av 70-åringar.

Forskningsfynd

Forskningen har visat att andelen 70-åringar som dricker har ökat drastiskt på senare tid, med den störta procentuella ökningen bland kvinnor. Totalt sett dricker dock männen betydligt större mängder jämfört med kvinnorna. Vi undersöker även vilka faktorer som påverkar alkoholkonsumtionsmönster bland 70-åringar samt långsiktiga effekter av drickande i högre ålder.

Här studeras

Vi studerar hus stress och fysisk aktivitet är kopplat till psykiska sjukdomar hos äldre.

Här studeras

Vi studerar förekomst av stroke hos äldre och dess samband med demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Stroke studeras även hos ”äldre-äldre” (dvs personer som är 90 år och äldre).

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att stroke är vanligt hos äldre, framförallt hos kvinnor, och är kopplat till högt blodtryck hos äldre över 85 år. Stroke ökar risken för demens betydligt. Vi har också funnit att depression ökar risken för stroke.

Här studeras

Vi studerar sambandet mellan självmord och psykisk ohälsa. Faktorer som studeras är bland annat självmordsförsök, genomförda självmord samt effekten av sömnstörningar och alkohol/droger på självmord. Vi studerar också hur vanligt det är med självmordstankar i befolkningen.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att sambandet mellan depression och självmord är mycket starkare hos äldre än hos yngre. Vi har även visat att mardrömmar ökar risken för självmord hos personer i 18-68-års ålder. Livsleda är ovanligt hos 85-åringar utan psykisk sjukdom men är kopplat till en ökad dödlighet.

Forskargruppen bedriver även kliniska studier som syftar till utveckling av psykiatrisk vård för patientgrupper med förhöjd suicidrisk: Suicidnära och personer med psykossjukdom. (Se projektbeskrivning på Centrum för personcentrerad vård GPCC:s sida. Pågående: personcentrerad intervention för psykosvård; och avslutade: suicidnära personer samt schizofreni - behandlingsföljsamhet, stigma och kognition COAST)

Resurser: Svenska Psykiatriska Föreningen har riktlinjer för vård och behandling av suicidnära patienter och äldre.

Här studeras

Vi studerar förekomst, riskfaktorer och konsekvenser av specifika fobier, sociala fobier, tvångssyndrom och generaliserad ångest hos äldre.

Dessa tillstånd kan te sig annorlunda hos äldre än hos yngre människor och vi studerar hur olika sätt att diagnosticera ångestsyndrom passar in på den symtombild som äldre människor har.

Forskningsfynd

Bland annat har vi funnit att en stor andel av äldre personer med social fobi, dvs överdriven blygsel och rädsla för att få andra personers uppmärksamhet, inte ser detta som något överdrivet. Det kan hindra dem från att söka hjälp och att få diagnos och behandling inom vården.

Här studeras

Vi studerar hur övervikt är kopplat till psykisk ohälsa och hjärnans åldrande.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att övervikt ökar risken för Alzheimers sjukdom. Vi har även sett att övervikt påverkar hjärnans struktur vid åldrandet.

Ett halvt sekel med H70-studierna i Göteborg

För att fira att H70-studien fyllt 50 år har vi skapat en skrift med intervjuer av personer som på olika sätt varit delaktiga i studien genom åren.

Skriften hittar du här

 

Våra befolkningsstudier

Våra longitudinella studier innefattar representativa urval av äldre personer i Göteborg med uppföljningar på flera decennier. Studierna täcker unga äldre (H70), äldre (H85) och äldre äldre personer (95+). Mer än 700 vetenskapliga artiklar har publicerats inom H70-studien.  Kvinnoundersökningen (KVUS) har kvinnor följts från medelåldern och upp i hög ålder och Sahlgrenska suicidstudier studerar riskfaktorer för suicidalt beteende hos personer 70 år och äldre. Särskilda studier i relation till sjukdomen covid-19 och viruset SARS-CoV-2 har även genomförts.

På H70-studiens sida kan du läsa mer om våra olika studier och hur de går till, klicka på bilden nedan.

Avhandlingar

Nedan finns en lista med doktorsavhandlingar från EPINEPs doktorander.

2022

Felicia Ahlner
Alcohol use among older adults: Population perspectives on prevalence, correlates, and consequences of drinking in Swedish 70-year-olds

Jessica Samuelsson
Dietary patterns among older adults - With focus on dementia and related biomarkers

Lina Rydén 
Atrial fibrillation in aging; methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease

2021

Jenna Najar
Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics

Maya Arvidsson Rådestig
Cerebrospinal fluid biomarkers and cognition in older adults

Mats Ribbe
Alzheimer's disease and vascular dementia in population-based studies

Maria Hoff
Hearing in early old age: current perspectives

2020

Johan Skoog
Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer´s disease

Therese Rydberg Sterner
Depression among Swedish 70-year-olds. Sex differences from a gender perspective

Ellen Lindell
Dizziness and Benign Paroxysmal Positional Vertigo among older adults - health-related quality of life and associated factors

2019 

Johan Nilsson
Generalized anxiety disorder (GAD) and anxiety symptoms in older adults

2016

Daniel Jaraj
Epidemiology of Normal Pressure Hydrocephalus - Prevalence, Risk Factors, Diagnosis and Prognosis

2015

Nils Beckman
Epidemiological studies of sexuality in old age.

Cecilia Brain
Cognition, Adherence and Stigma in Schizophrenia: The COAST Study.

Thorsteinn Gislason
Frontotemporal dementia in late life: Prevalence, risk factors and mortality.

Robert Sigström
Psychiatric symptoms and disorders in old age: prevalence, course and diagnostic thresholds.

2014

Helena Hörder
Successful ageing with a focus on fitness and physical activity: population-based studies of 75-year-olds.

Madeleine Mellqvist Fässberg
Suicidal behavior in late life: Population and patient perspectives.

2013

Björn Karlsson
Social phobia among the elderly.

2012

Pia Gudmundsson
Factors related to depression in women over the life course.

Lena Johansson
Psychosocial stress in relation to dementia and brain structural changes.

Stefan Wiktorsson
Attempted suicide in latelife, a prospective study.

2009

Simona Sacuíu
Prodromal cognitive signs of dementia.

Nils Sjöström
Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters.

2008

Anne Börjesson-Hanson
Dementia and other mental disorders among 95-year olds.

2006

Thomas Lindén
Late neuropsychiatric consequences of stroke in the elderly.

2004

Svante Östling
Psychotic symptoms and paranoid ideation in the non-demented elderly. A population study on prevalence, incidence, and associated factors, and their relationship to cognitive functioning and prognosis.

2002

Xinxin Guo
Movement performance in elderly women.

2001

Maria Olafsdottir
Dementia and mental disorders among the elderly in primary care.

2000

Sigurdur Páll Pálsson
Population studies on depression in the elderly.

Margda Waern
Suicide in late life.

1998

Ólafur Pór Aevarsson
Dementia and ageing. An epidemiological study of the detection, preclinical phase, course and prognosis of dementia at age 85 to 88.

1993

Ingmar Skoog
Mental disorders in the elderly. A population study in 85-year-olds.

1984

Lars Nilsson
Mental disorders, personality and sexuality in the aged.

1982

Sverker Samuelsson
Life events and mental disorder in an urban female population.

1980

Göran Persson
Psychiatric studies in a 70-year-old population.

1973

Tore Hällström
Mental disorder and sexuality in the climacteric.

Foto av doktorsavhandlingar staplade på hög
Foto: Josefin Bergenholtz
Foto av olika tidskrifter

Samarbeten

Vi har interna samarbeten med forskargrupper inom Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ett stort antal externa samarbetspartners.

Alzheimer Center Amsterdam

ARC - The Aging Research Center

CHeBA - Centre for Healthy Brain Ageing, UNSW Sydney, Australia

CERA - Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende

COSMIC - Cohort studies of memory in an international consortium

GAPS - Genomic Aggregation Project in Sweden

Harvard Alzheimer Consortium

IALSA - Integrative Analysis of Longitudinal Studies of Aging and Dementia

ICC - International Centenarian Consortium

Institute of Psychiatry, Psychology & Neuroscience King´s College, London

Neuro Consortium array

Neuroscience Research Australia (NeuRA) Sydney, Australia

GPCC - Centre for Person-centred Care

Västragötalandsregionen Primärvården

Radboud University Medical Centre Nijmegen, the Netherlands

Sciencelife lab

SCREAM - Acute suicidal episodes

Sleep and Neuroimaging Lab

Snac-K population study

SweDem - Svenska demensregistret

Swedish Multi-infarct dementia consortium

SWEOLD - Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor

The 10/66 Dementia Research Group

IASP - The International Association for Suicide Prevention

Multi-centre Epilepsy Lesion Detection (MELD) Project

WAG - Women and Alcohol in Gothenburg

Samarbeten med lärosäten världen över:

Dalhousie University

Högskolan i Halmstad

Högskolan Kristianstad

Imperial college London

Maastricht University

Stanford University

UCLA Collage

University of Oxford

University of Rochester

Medlemmar

Gruppledare: Ingmar Skoog

Vetenskaplig koordinator: Anna Zettergren
Administrativ Koordinator: Tina Jacobsson
Databassamordning: Lina Rydén
Vetenskaplig studiekoordinator H70: Therese Rydberg Sterner
Studiekoordinatorer H70: Cecilia Doshé 
 

Hanna Falk Erhag 
Kerstin Frändin
Xinxin Guo
Tore Hällström
Silke Kern
Elisabet Rothenberg
Michael Schöll
Margda Waern
Katarina Wilhelmson
Anna Zettergren

Felicia Ahlner
Khedidja Hedna
Lena Johansson
Jürgen Kern
Madeleine Mellqvist Fässberg
Jenna Najar
Johan Nilsson
Mats Ribbe
Therese Rydberg Sterner
Simona Sacuíu
Robert Sigström
Johan Skoog
Hanna Wetterberg
Stefan Wiktorsson

 

Anna Dittrich
Isak Fredén Klenfeldt
Sara Hed
Mattias Jonson
Jonas Molinder
Irma Rymo
Nazib Seidu
Karolina Thörnqvist

 

Valter Sundh

Kristina Cordova
Malva Hillman
Lisa Lindgren
Agnes Wiberg

Jannike Arvidsson
Kerstin Brandt
Anna Erlandsson
Katarina Fleischer
Emily Gustafsson
Helen Lidén
Louise Lillemägi
Julia Kindblom
Linda Pettersson
Gunnel Sennerheim

 

Donationer och gåvor

Vill du stödja vår forskning? Det kan du göra genom att bidra med en gåva till bankgiro 5051-8646 (Danske Bank). Ange som meddelande "Gåva H70, ansvar 5442".

Välkommen att kontakta oss.

Finansiärer

Huvudfinansiärer

  • FORTE - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
  • VR – Vetenskapsrådet
  • ALF - Avtal om läkarutbildning och forskning Västra Götalandsregionen och GU
  • Hjärnfonden
  • Alzheimerfonden

Demensfonden

Eivind och Elsa K:son Sylvans stiftelse

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

NEAR - The National E-Infrastructure on Ageing Research

Magnus Bergvalls stiftelse

The Alzheimer's Association

The Alzheimer's Association Zenith Award

Riksbankens jubileumsfond

Systrarna Greta Johansson och Britta Anderssons minnesfond

Stiftelsen Söderström-Königska Sjukhemmet

Stiftelsen för Gamla Tjänarinnor

SU-fonderna

Handlanden Hjalmar Svenssons Forskningsfond