Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

”Viktigt att inte bara älska dans”

Elsa Lundberg och Karoline Sjöström – som läser näst sista året på danslärarutbildningen – berättar om roliga och oväntade samarbeten, god gemenskap och stor bredd i undervisningen. Och hur det är att kombinera dans med ytterligare ett lärarämne.

Skulle ni rekommendera utbildningen?

Elsa: Absolut! Jag tycker verkligen att det är hög kvalitet – både på didaktikundervisningen och dansteknikundervisningen. Vi har haft många olika lärare under de här åren, vilket betyder att vi har fått testa på många olika dansstilar. Det har gett jättemycket kunskap tycker jag. 

Det är viktigt att inte bara älska dans. Det handlar också om glädjen och passionen att lära ut.

Karoline: Ja, utbildningen ger oss verkligen bredd i olika genrer: modern/nutida dans, jazz och hip hop. Vi får lika mycket dansträning i alla tre. När det gäller didaktiken är det något mer fokus på modern/nutida och jazzen, men vi lär oss att undervisa i alla tre ämnena. Det var mycket därför jag valde att söka till Göteborg. Vi har fantastiskt kompetenta lärare, många av dem med stor erfarenhet av undervisning i gymnasiet också. Och det hjälper ju oss väldigt mycket.

Elsa: Ja, det är viktigt att inte bara älska dans. Det handlar också om glädjen och passionen att lära ut. Därför var det så bra att vi hade vår första praktik redan första terminen, att vi fick gå ut och testa på yrket så tidigt.

Karoline: Jag tycker att praktikperioderna är de bästa kurserna på hela utbildningen, när du är ute i verkligheten och ser hur det går till. Jag kände att ”det här är verkligen ett yrke för mig.” Det blir så hands-on att få jobba med riktiga elever.

Foto: Johan Wingborg
Foto: Johan Wingborg

Hur skulle ni vilja beskriva atmosfären på Högskolan för scen och musik?

Elsa: Göteborgs universitet är ju så stort och utspritt, och det kan vara svårt att lära känna nya människor och uppleva att det finns en gemenskap. Men när jag kom till Högskolan för scen och musik… det var ju riktigt härlig gemenskap!

Det blir väldigt kreativt att umgås med likasinnade, estetiskt konstnärliga studenter.

Karoline: Ja, du hamnar i en konstnärlig bubbla. Det blir väldigt kreativt att umgås med likasinnade, estetiskt konstnärliga studenter.

Elsa: Vi har gjort många olika samarbeten med andra klasser, med musikalklasser och musiklärarna och med folk från världsmusik till exempel. Och en abstrakt föreställning tillsammans med teaterlärarna. Det är nog det som har överraskat mig mest med utbildningen, alla roliga samarbeten med andra konstformer.

Foto: Johan Wingborg

När ni började på danslärarprogammet fanns inte ettämnesutbildningen, alltså möjligheten att bli lärare i enbart dans. En hypotetisk fråga: hade ni föredragit den inriktningen?

Elsa: Jag hade nog faktiskt valt tvåämnes även om jag hade haft chansen att välja fördjupning. Det blir större variation i arbetslivet. Förutom dans läser jag engelska och siktar på att arbeta i gymnasiet. Jag hade inte haft något emot att jobba inom kulturskolan till exempel, men det känns som att man kan lära känna sina elever bättre och ha en närmare gemenskap i gymnasiet. Och det känns väldigt lockande.

Karoline: Jag tycker också att det är spännande med just gymnasieåldern och minns själv vilken viktig tid det var i mitt liv. Jag vill vara med och bidra så gott jag kan i de åldrarna. Jag är glad att jag har två ämnen och tänker att jag kanske får börja med att jobba med mitt andra ämne, matematik, om jag inte får ett danslärarjobb direkt.

Hur kombineras studierna när ni har två ämnen?

Karoline: Jag läser ett av ämnena – dans eller matematik – under en hel eller en halv termin åt gången. Och så brukar didaktik alltid vara inblandat. Men vi har alltid möjlighet, om schemat tillåter, att komma till Högskolan för scen och musik och vara med på dansklasser under tiden vi läser vårt andraämne. Du behöver hålla igång dansteknik och gestaltning. Vi hade lite tur när det gäller pandemin. Vi hade precis avslutad en praktisk danskurs när distansundervisningen började förra året och sen dess har vi haft en praktikkurs och en andraämneskurs.

Elsa: Det enda vi behövde göra på distans var examinationer i kursen vi höll på att avsluta, och det gick relativt bra. Vi fick filma våra koreografier eller teknikövningar hemifrån. Jag hade tur, jag hade tillgång till en gymnastiksal som jag kunde filma i.

Karoline: Men jag tror det var lite tufft för dem som läste dans första tiden när allt var på distans. Det är svårt att dansa hemma om du bor i en liten studentlägenhet. Sedan fick de igenom att ha undervisning på plats. Det är en otroligt stor danssal på Högskolan för scen och musik.

Foto: Johan Wingborg

Vad gjorde ni innan ni började på danslärarprogrammet?

Elsa: Jag har dansat sen jag var riktigt liten, på kulturskola, i en dansgrupp och åkt runt och gjort lite gigs i Sverige. Att jag ville gå danslärarprogrammet kom jag på rätt spontant. Jag hade sökt till några andra program tidigare, men det kändes aldrig riktigt rätt. Så slog det mig bara: ”jag måste jobba med något jag är intresserad av och älskar att göra”. Då var det helt plötsligt givet att det skulle vara dans.

Att jag ville gå danslärarprogrammet kom jag på rätt spontant.

Karoline: Jag har scenisk bakgrund, är utbildad dansare och musikalartist i grunden och var i den branschen i några år. Jag har alltid tyckt att det är spännande med pedagogik och har undervisat under tiden jag var i musikal- och dansbranschen. Och så började jag längta efter en lite tryggare tillvaro. Att kunna bo i samma stad och jobba dagtid. Då valde jag att utbilda mig till lärare. Jag är 32 år. Det är väldigt blandade åldrar på oss i klassen.

Elsa: Ja, och jag är 25 år. Vi har även klasskamrater som kom direkt från gymnasiet och eller hade gått dansprogram på en folkhögskola efter gymnasiet och ville fortsätta på det spåret. Och så har vi folk som redan är färdigutbildade lärare och som vill lägga till dansen.

Karoline: Jag ser bara positivt på att åldrarna är blandade. Det känns som att vi ger erfarenheter till varandra. Vi har fått väldigt bra sammanhållning.

Hur ser ni på att komma ut i arbetslivet? Kan ni inte bärga er eller är det lite skrämmande?

Elsa: Det känns som att det sista året och de sista kurserna i dansdidaktik och pedagogik behövs i alla fall, haha. Så att man känner sig helt redo. Men det ska självklart bli spännande att få ge sig ut efter allt plugg.

Karoline: Det är nog lite skräckblandad förtjusning att vi snart tar examen. Jag ser jättemycket fram emot att arbeta, men är lite nervös också. Men det känns jättebra att ha fått så många vänner och kontakter från Högskolan för scen och musik. Dem kommer jag verkligen att hålla hårt i.

Text: Johan Kollén