FAKTA och MYTER om rättspsykologi

Sant eller falskt? Genom deckare, true crime-serier och nyhetsrapporteringar tar vi del av berättelser om brott, polisens metoder, vittnesmål och domstolsbeslut. Men vad visar rättspsykologisk forskning om ämnet?

I den här filmserien svarar forskare på vanliga frågor. De berättar bland annat om lögnens psykologi, falska minnen, förhör med misstänkta, svårigheter med att fatta snabba beslut i polisutredningar och hur man kan förhindra framtida brott.
Filmerna är textade på svenska.

Mer

Se filmserien på Youtube (Extern länk)

Video (0:54)

Kan folk avslöja lögner?

Många tror att nervositet är ett tecken på lögn, och att de själva är bra på att avslöja en lögnare. Men är det möjligt att se om någon ljuger genom att observera deras kroppsspråk? I klippet berättar Sofia Calderon, forskare i psykologi, om vad som är sant kring lögn och kroppsspråk.

Video (1:00)

Vad är falska minnen?

Vi tror ofta att det vi minns också är det som har hänt. Men kan vi alltid lita på våra minnen? I klippet berättar Emelie Ernberg, forskare i rättspsykologi, om vad vi vet om falska minnen.

Video (0:55)

Vilka faktorer påverkar ögonvittnen?

Ögonvittnen är den överlägset vanligaste beviskällan i brottsmål. Men hur tillförlitliga är vittnens utsagor? Och hur bör man gå tillväga för att få så korrekta uttalanden som möjligt? I klippet berättar Erik Mac Giolla, docent i psykologi, vilka faktorer som påverkar vittnesutsagor.

Video (1:06)

Hur kan man förhindra framtida brott?

I vissa situationer behöver polisen samla in information från mänskliga källor för att använda i syfte att förhindra framtida brott. Hur bör polisen ta sig an en sådan intervjusituation? David Neequaye som är forskare i psykologi beskriver några taktiker och hur de fungerar.

Video (0:59)

Varför skuldbeläggs brottsoffer?

Det händer att brottsoffers oskyldighet ifrågasätts. Exempelvis genom att en person som blivit våldtagen får sina tidigare sexuella erfarenheter granskade, eller att en person som blir slagen antas ha provocerat gärningsmannen. Varför sker detta? Malin Joleby, doktorand i psykologi, förklarar vilka psykologiska mekanismer som kan ligga bakom skuldbeläggande.

Video (0:47)

Hur minns folk traumatiska händelser?

Vi tror ofta att det vi minns också är det som har hänt. Men kan vi alltid lita på våra minnen? I klippet berättar Emelie Ernberg, forskare i rättspsykologi, om vad vi vet om falska minnen.

Video (1:05)

Verktyg för att hitta sanningen i orden

För vissa brott finns det varken teknisk bevisning eller vittnen. Är det ändå möjligt att komma fram till sanningen genom att noggrant granska det som vittnen och målsägande säger? Vad ska man då leta efter? I klippet berättar Leif Strömwall, professor i psykologi, om vad vi vet om utsageanalys.

Video (1:19)

Varför ger folk falska erkännanden?

Det finns många fall där oskyldiga personer har gjort falska erkännanden kring brott de inte har begått. Hur kan detta hända? Och vad kan vi göra för att motverka det? Docent Timothy Luke förklarar.

Video (1:06)

Tunnelseende i brottsutredningar

När en brottsutredning går snett är tunnelseende ofta boven i dramat. Hur kommer det sig att utredare ibland låser sig vid ett enstaka scenario och missar alternativa förklaringar? Professor Karl Ask förklarar vad den rättspsykologiska forskningen visar.

Video (0:56)

Hur bör man intervjua barnvittnen?

Från vilken ålder kan barn ge tillförlitliga utsagor och hur ska polisen göra för att hjälpa barn att berätta? I klippet berättar Mikaela Magnusson, doktorand i rättspsykologi, om barns vittnesförmåga och forskningsbaserad barnförhörsteknik.

FORSKARGRUPPEN I RÄTTSPSYKOLOGI

Forskargruppen Research unit for Criminal, Legal and Investigative Psychology (CLIP) arbetar med att ta fram kunskap som är viktig för rättsväsendet och som exempelvis kan bidra till att förbättra polisens utredningar och att förhör och vittnesmål har starkt bevisvärde.

Senast ändrad

11 juni 2020