Göteborgs universitet
Länkstig

Ämnesfördjupning teaterstudier, läskurser

I ämnesfördjupningskurserna får du fördjupa dig inom ett specifikt område inom teaterstudier. Ämnet bestämmer du i samband med kursstarten.

Du kan välja bland olika färdiga läskurser som listas nedan, men det kan också i mån av resurser finnas möjlighet att sätta ihop en egen läskurs i samråd med ansvarig lärare.

I kursen studerar du områdets teoribildning, metoder och centrala frågeställningar. Du läser in kursen på egen hand. Mer information kan du få från institutionens studievägledare.

Kurserna ges varje termin. Studietakten är individuell.

Valbara läskurser just nu är Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottetKvinnan på scenen – kvinnoroller och skådespelerskor i 1800-talets teater, och Biblioterapi och dramaterapi.

Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottet (Birgitta Lindh Estelle)

I det svenska moderna genombrottets samhällskritiska dramatik riktades ljuset mot äktenskapet och familjen. Verkligheten bakom familjefasadens glans skulle avslöjas och äktenskapet, könsroller och sedlighet debatterades. Under första delen av 1880-talet skrev Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson ett antal dramer som skildrar familjen, äktenskapet och kärleken ur kvinnors perspektiv. De var framgångsrika på teatrarna under 1880-talet och är fortfarande aktuella. I denna kurs läses ett antal av dessa dramer parallellt med forskning om genusperspektiv på 1880-talets kvinnliga dramatik.

Kvinnan på scenen – kvinnoroller och skådespelerskor i 1800-talets teater (Birgitta Lindh Estelle)

Kursens litteratur är vald för att följa kontinuiteter och förändringar i förutsättningarna för presentationen och representationen av kvinnor på scenen. Litteraturen ger ett axplock av den nordiska och engelska forskning som anlägger ett genusperspektiv på 1800-talets scenkonstnär.

Biblioterapi och dramaterapi, 7,5 hp (Cecilia Pettersson)

Konstens potentiella betydelse för hälsa och välbefinnande har uppmärksammats allt mer på senare år. Sedan andra hälften av 1900-talet har en betydande forskning om olika konstnärliga terapier, såsom biblioterapi, dramaterapi, musikterapi och bildterapi, vuxit fram och det görs kontinuerligt olika typer av utvärderingar av dessa terapiers effektivitet.

Denna kurs ger en fördjupad inblick i två av dessa så kallade konstnärliga terapier, biblioterapi och dramaterapi. Förutom att definiera begreppen och redogöra för terapiformernas framväxt, forskningshistoria och aktuella ställning i det samtida forskarsamhället innehåller kurslitteraturen bland annat diskussioner om vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när man väljer material till biblioterapi och dramaterapi samt några fallstudier där terapierna har praktiserats och beforskats utifrån olika vetenskapliga metoder. I examinationen ingår att självständigt kunna resonera kring de två terapiformerna, vad som är deras utmärkande drag, styrkor och svagheter samt beröringspunkterna biblioterapi och dramaterapi emellan. Det ingår även att på egen hand välja ut ett lämpligt material för dramaterapeutiska respektive biblioterapeutiska sessioner för definierade målgrupper och att kunna motivera dessa val med stöd i kurslitteraturen.

Barndramatik, makt och social förändring från 1970 till 2020-talet, 7,5 hp

Syftet med läskursen är att utforska hur ett urval pjäser för barn och unga från 1970-talet och fram till 2000-talet förhåller sig till samhälle och samhällsförändring. Tyngdpunkten ligger på teatertexterna i ett historiskt och kulturpolitiskt sammanhang. Kursen examineras genom en skriftlig uppgift som syftar till att, med hjälp av sekundärlitteraturen, kritiskt analysera och undersöka två dramer med fokus på makt och social förändring. Utgå från frågor som: Vad utmärker de respektive dramerna i fråga om barnsyn och (publik-)tilltal? På vilka sätt uttrycks föreställningar om makt och social förändring? Hur kan detta förstås ur ett historiskt och/eller kulturpolitiskt perspektiv? Förankra dina resonemang i de aktuella dramerna och i sekundärlitteraturen som belyser både barndramatik och barnteater. Argumentera, ge konkreta exempel och citera för att belägga påståenden. Skriv cirka 5 A4-sidor, strl 12 och 1,5 radavstånd, exklusive noter och referenslista.