Ny lektor med fokus på semantik och kontext

Bild

– Jag disputerade i teoretisk filosofi 2019. Avhandlingen handlar om språkfilosofi och diskuterar frågor kring kontextberoende och formell semantik. Resultaten är relevanta för gränslandet mellan grammatik och semantik, det vill säga centrala fokusområden för forskning i svenska.

Kontextberoende, tolkning och grammatik

Stellan följer i huvudsak två spår i sin forskning. Det ena spåret bygger vidare på hans avhandling och handlar om kontextberoende, tolkning och grammatik. En målsättning med forskningen är att ge en mer nyanserad och precis grammatisk och semantisk beskrivning av svenskans adjektiv, nominalfraser och tempussystem, som integrerar kontextberoende i tolkningen.

– I nordistisk forskning integreras sällan grammatik och semantik på det sätt som är naturligt för filosofin, som jag utvecklar i min avhandling. Här kan jag förhoppningsvis bidra till ett paradigmskifte, säger Stellan.

Han förklarar forskningsområdet med två exempel:

– Om du säger att ett föremål ”är blått” så beror tolkningen på kontexten. Din skjorta är exempelvis blå men då menar vi att den ser blå ut när vi ser den i vanligt dagsljus. Pratar vi istället om en strålkastare så kan någon säga: ”jag behöver en blå strålkastare”. Då är inte den naturliga tolkningen att det är strålkastaren i sig som ska se blå ut, utan att den ska avge ett blått ljus när du sätter på den, säger Stellan och fortsätter.

– Om du istället säger att du ska besöka ”varje krog” på semesterresan till Irland, så menar du nog varje krog på den ort dit resan går och antagligen inte varje krog i världen eller varje krog på Irland. Ibland behöver vi använda kontexten ännu mer för att hänga med: en gång satt jag på ett café och hörde en hissreparatör hänvisa till en beställningsorder med ett gatunamn: ”jag skickar Andrégatan till dig nu!”.

Hur kontextberoende ska integreras i svenskans grammatik och semantik är än så länge underutvecklat.

– Svenska Akademiens grammatik (SAG) innehåller ganska många sidor om hur adjektiv fungerar men väldigt lite om hur kontexten påverkar dem. SAG beskriver grundligt hur svenska språkets nominalfraser är uppbyggda och en hel del om hur de tolkas, men saknar en systematisk beskrivning av kontextens inverkan på restriktiv betydelse, d.v.s. exempel som ”varje krog” som jag nämnde tidigare.

Normativt och deskriptivt i ordböcker

Det andra spåret handlar om ordböcker. Stellan ingår i redaktionsgruppen för Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordlista (SAOL).

– Forskare och systemutvecklare har i decennier byggt upp den lexikaliska databas som ligger till grund för ordböckerna och en så omfattande beskrivning av svenskan är såklart väldigt intressant att både studera och bygga vidare på. 

Just nu har redaktionsgruppen precis börjat arbeta med frågor som rör balansen mellan normativa och deskriptiva förklaringar av uppslagsord. Det är också den typen av frågor som ibland väcker reaktioner från allmänheten.

– De flesta som skriver mejl till redaktionen tycker att innehållet och olika förändringar vi gör är bra och intressanta. De kommer ofta med nyfikna frågor eller förslag på nya ord eller betydelser att ta med.

Bred erfarenhet av undervisning

Forskningen är en stor del men en lektorstjänst innehåller oftast till största del undervisning. Stellan har under flera år arbetat som universitetsadjunkt i svenska språket och har undervisat brett, både på praktiskt orienterade kurser om till exempel skrivfärdighet, och mer teoritunga moment om exempelvis semantik.

– Under resans gång har jag lärt mig mycket. Jag har haft stor hjälp av mer erfarna kollegor, men även kurser och fortbildning i högskolepedagogik har varit givande, och jag har med tiden utvecklat ett intresse för aktiva lärtekniker och interaktion i utbildning.

Lektorsbefordran firade Stellan med familjen.

– Ingen fest i dessa tider men jag kan avslöja att när jag fick beskedet så köpte vi hem extra god vegetarisk thaimat och läsk, skrattar Stellan.

Text: Sven Lindström