Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
Länkstig

Ordboken som samhällsspegel

Publicerad

Är ”bög” ett kontroversiellt ord och hur vet man det? Ett sätt är att studera hur ordet används i olika sammanhang och i olika medier. Svensk ordbok, som nu kommer ut med sin andra upplaga, bygger på textsamlingar med flera miljarder ord och kan därför svara på hur ordet uppfattas.

Det är en forskargrupp vid institutionen för svenska språket som arbetar med Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Första upplagan kom 2009 och bygger på ett par hundra miljoner ord, främst från tidningar och skönlitteratur. Den nya upplagan utgår från flera miljarder ord och denna gång finns också det mer vardagliga språket i bloggar och sociala medier med, berättar Stellan Petersson, universitetsadjunkt i svenska.

Det handlar dels om att vetenskapligt undersöka och beskriva modern svenska, dels om att skapa en produkt som allmänheten kan använda.

Bild
Bild på Stellan Petersson
Stellan Petersson, universitetsadjunkt i svenska.

– Arbetet med ordboken har två sidor: Det handlar dels om att vetenskapligt undersöka och beskriva modern svenska, dels om att skapa en produkt som allmänheten kan använda. Det ställer oss inför en del utmaningar, exempelvis när det gäller kontroversiella ord. Många uppfattar SO som normativ och kan därför tycka att vi inte ska ha med ord som är diskriminerande eller fördomsfulla. Men vårt uppdrag är i första hand att skildra språket sådant som det är, inte att bestämma vilka ord människor ska använda.

Vissa ord som tidigare uppfattats som nedsättande behöver dock inte vara det idag.

– Ett exempel är ”bög” som sågs som kränkande för några decennier sedan men som nog är mer neutralt nu. Men hur ordet uppfattas beror på sammanhanget. I SO har ordet försetts med kommentaren ”något vardagligt; kan uppfattas som nedsättande”. Också ”hen”, som det tidigare varit ganska mycket diskussion om, har blivit en del av vardagsspråket. Båda orden är exempel på hur en ordbok kan spegla utvecklingen i samhället.

En nyhet är att forskarna i högre grad än tidigare tagit hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna i förklaringarna av ords betydelser, berättar Stellan Petersson.

– Exempelvis har den tidigare upplagans förklaring av ”svärdotter” som ”(någons) sons hustru” ersatts med ”kvinna som är partner till någons vuxna barn”. Det beskriver ordets betydelse på ett mer rättvisande sätt. Och ”make” beskrivs med flera exempel: ”hennes äkta make; han är en kärleks­full make och far; han träffade sin blivande make i Paris”. Ett exempel på hur vi, lite diskret, trots allt vägleder användaren är ”handikappad” som har en hänvisning till ”funktionsnedsatt” medan ”funktionsnedsatt” inte har någon hänvisning till ”handikappad”.

Hur kommer man då på vilka nya ord som ska vara med i ordboken?
Utgångsmaterialet är ett mycket stort antal nya ord som tagits fram genom jämförelser mellan den tidigare upplagan av ordboken och ord i väldiga databaser som Språkbankens korpusar och Mediearkivet. De ord som förekommer ofta och helst i olika sammanhang tas med. Men också privatpersoner kontaktar oss för att föreslå ord, och om de ingår i allmänspråket kan de också accepteras.

Svensk ordbok finns som app samt på Svenska Akademiens ordboksportal. Där finns också två andra ordböcker, Svenska Akademiens ordlista samt Svenska Akademiens ordbok, berättar Stellan Petersson.

– Eftersom vi gallrar bland orden i Svensk ordbok är det viktigt att exempelvis äldre ord ändå går att hitta, exempelvis i Svenska Akademiens ordbok. Den som söker ska inte behöva leta bland ordböckerna utan ska kunna finna sitt ord bara genom att skriva in det på webbsidan.

Text: Eva Lundgren

Tre ordböcker på samma plats

Ordboksportalen svenska.se består av tre ordböcker: Svenska Akademiens ordlista (SAOL) som innehåller cirka 126 000 ord, Svenska Akademiens ordbok (SAOB) som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar och innehåller cirka 500 000 ord, samt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO), som innehåller cirka 65 000 ord. Det är denna ordbok som nu utkommit i sin andra upplaga; den första är från 2009. Forskargruppen består av huvudredaktör Emma Sköldberg, redaktörerna Kristian Blensenius, Anna Helga Hannesdóttir, Louise Holmer, Hans Landqvist och Stellan Petersson samt systemutvecklare Monica Martens.