AI för humaniora och humaniora för AI

Beáta Megyesi, professor i datorlingvistik vid Stockholms universitet

Om seminariet

Många texter är fortfarande endast delvis förstådda, kodade eller skrivna med okända skriftsystem och språk. Att arbeta med sådant material utmanar traditionella lingvistiska metoder och kräver ett närmare samarbete mellan humaniora och artificiell intelligens.

Detta föredrag undersöker hur AI kan stödja humanistisk forskning, och hur humanistiska perspektiv kan forma AI, genom beräkningsmetoder för att analysera dolda koder och okända språk. Med utgångspunkt i DESCRYPT-projektet visar jag hur hybrida angreppssätt som kombinerar neurala modeller med lingvistisk och filologisk expertis kan fungera effektivt med begränsad och osäker data, samtidigt som jag belyser AI:s begränsningar och den fortsatta betydelsen av mänsklig tolkning.

Beáta Megyesi är professor i datorlingvistik vid Stockholms universitet. Hon disputerade vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och har varit både biträdande och ordinarie professor vid Uppsala universitet. Hon har lett ett flertal externt finansierade forskningsinitiativ och är huvudansvarig för DECRYPT (Vetenskapsrådet, 2018–2024) och DESCRYPT (Riksbankens Jubileumsfond, 2025–2032), projekt som utvecklar beräkningsmetoder och forskningsinfrastruktur för historisk kryptoanalys och automatisk analys av sällsynta skriftsystem. 

Beáta Megyesi har skrivit drygt 120 vetenskapliga publikationer och har hållit många keynote-föreläsningar vid internationella konferenser. Tidigare har hon bland annat varit ordförande för Northern European Association for Language Technology, ordförande för Vetenskapsrådets granskningspanel för lingvistik samt prefekt vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet.

Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers.

Om seminariet

AI utvecklas i en rasande fart, och VD:arna för de ledande AI-företagen förväntar sig inom ett antal år att AI ska vara så omvälvande att den kommer att störa arbetsmarknaden och andra delar av samhället. 
– AI-tekniken kan till och med utplåna mänskligheten helt och hållet. Ändå hävdar samma VD:ar att de är fastlåsta i en kapplöpning mot varandra som hindrar dem från att dra igång. Detta är inte okej, säger vår gästföreläsare Olle Häggström.
– Jag kommer att förklara situationen mer i detalj och kortfattat ta upp vad som kan göras åt det. 

Olle Häggström är professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola och medlem av Kungliga Vetenskapsakademien. Huvuddelen av hans forskning ligger inom sannolikhetsteori och statistisk mekanik, men på senare år har hans intressen skiftat mot futurologi, global risk och AI-säkerhet. Han har skrivit fem böcker.

Evie Coussé, forskare på Institutionen för språk och litteraturer på Humanisten.

Om föredraget

Under de senaste decennierna har lingvistiken i allt större utsträckning förlitat sig på korpusar för att studera språk. I takt med att fler texter blivit digitalt tillgängliga har korpusarnas storlek ökat dramatiskt, och dataset som innehåller miljarder ord är numera vanliga. Sådana big‑data‑resurser gör det möjligt för lingvister att undersöka sällsynta fenomen som bara framträder i mycket stora datamängder, och att studera flera fenomen samtidigt. Detta öppnar nya perspektiv på hur språksystemet fungerar som helhet.

Detta överflöd av data skapar dock också metodologiska utmaningar: att annotera och analysera dataset av denna omfattning hamnar snabbt bortom vad mänskliga annotatörer kan hantera. Artificiell intelligens har därför utforskats som en lösning. I denna presentation illustrerar jag hur korpuslingvistiken utvecklats mot big data och AI, med exempel från min forskning om nederländska och svenska. Jag tar också ett steg tillbaka för att överväga om utvecklingen mot allt större dataset alltid är nödvändig — eller ens önskvärd — inom språklig forskning.

Evie Coussé är lingvist med specialisering inom de germanska språken. Hon disputerade i lingvistik vid Ghent University (Belgien) 2008. Sedan 2010 är hon anställd vid Göteborgs universitet, där hon blev docent i lingvistik 2014. Hennes forskning fokuserar på grammatiska förändringar i de germanska språken—särskilt nederländska och svenska—including ordföljdsförändringar och utvecklingen av hjälpverb (grammatikalisering). Hon studerar dessa processer i ett brett urval av korpusar, från medeltida bibelöversättningar till moderna sociala medier.

Anton Törnberg, docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Om seminariet

Ett flertal forskningsstudier och policyrapporter har under de senaste åren pekat på en avgörande förändring: klimatdesinformation på digitala plattformar hör inte längre till periferin, utan är i allt högre utsträckning drivet av det politiska etablissemanget. Politiska eliter – särskilt i fossilbränslevänliga, populistiska eller auktoritära regimer – är centrala för att förstärka och legitimera vilseledande klimatnarrativ. 

Törnberg klargör hur AI i form av stora språkmodeller kan användas för att studera hur sådana eliter bidrar till den globala spridningen av klimatdesinformation. Med utgångspunkt i ett unikt globalt dataset med cirka 26 miljoner inlägg på X/Twitter, publicerade under fem år av politiker från alla större partier i 26 länder, diskuteras vilka aktörer som sprider klimatdesinformation, skillnader mellan olika regimtyper, regioner och ideologiska orienteringar, samt vilka slags narrativ olika eliter använder för att fördröja klimatomställningen. Genom att kombinera stora språkmodeller med kvalitativ kodning etablerar Törnberg ett komparativt metodologiskt ramverk för att kartlägga desinformationsmönster i demokratiska, hybrida och auktoritära kontexter, och spårar förändringar vid centrala politiska och miljömässiga händelser, som COP-möten, intensifierad mobilisering inom klimatrörelsen och extrema väderkriser.

Anton Törnberg är docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning fokuserar främst på radikalhögern på nätet och kombinerar datorbaserade och kvalitativa metoder. Han har bland annat publicerat Intimate Communities of Hate: Why Social Media Fuels Far-Right Extremism (Routledge, 2024).

Hällristningar är en utbredd form av representation av människors och samhällens levnadssätt under förhistorien. Bara i Sverige finns över 
21 000 registrerade hällristningsfornlämningar med en mångfald av motiv, från detaljerade avbildningar av människor och skepp till enklare geometriska figurer och skålgropar. 

Data och spridning har en viktig roll för att stödja både förvaltningen och skyddet av detta kulturarv samt för att förstå de fysiska och sociala processer som omger dess tillkomst. Ashely Green kommer att beskriva hur AI och expertkunskap kan användas för att studera stilvariationer, förstå panelbiografier och engagera en bredare publik i bergkonst.

Med hjälp av 3D-data och öppna data från Svenskt Hällristningsforskningsarkiv och Länsstyrelsen Västra Götaland kommer Ashely Green att fokusera på hällristningar från bronsåldern (1700–500 f.Kr.) i Sverige. Hon illustrerar flera deep learning-metoder för tolkning av bergkonst och de arkeologiska komplexiteterna som påverkar AI-lösningar. Dessa fallstudier bygger på pågående arbete inom projektet Tracing Carvers och Svenskt Hällristningsforskningsarkiv.

Ashely Green är forskningsingenjör vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet. Hon disputerade i arkeologi vid Bournemouth University (Storbritannien) år 2020 med en pilotstudie om artificiell intelligens inom arkeogeofysik. 

Sedan dess har hon arbetat med verktygs- och metodutveckling för projekt vid Göteborgs universitet. Hennes forskning rör digitala metoder för datavisualisering, analys och spridning inom arkeologin. Hennes senaste arbete har fokuserat på visualisering av 3D-data i kombination med GIS- och AI-analyser av hällristningar.