UGU-LIFE: Forskningsprojekt om inlärning senare i livet
Inom detta tvärvetenskapliga forskningsprogram arbetar forskare för att förbättra förutsättningarna för ett livslångt lärande. Här studeras inlärning hos äldre vuxna i ljuset av deras erfarenheter under barndomen samt deras genetiska förutsättningar. Målet är att underlätta för individer som har svårt med inlärning senare i livet. Projektet är ett samarbete mellan forskare i pedagogik, psykologi och medicin.
Kort beskrivning
Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) är en svensk longitudinell databas som startade 1961. Sedan dess har forskare genomfört regelbundna enkätundersökningar och följt elever upp genom skolsystemet. Databasen innehåller bland annat skolresultat och resultat från kognitiva tester från tusentals skolungdomar. UGU-LIFE är en förlängning av UGU-projektet med fokus på livslångt lärande och äldres inlärningsförmåga. Läs mer om databasen UGU här.
Bakgrundsinformation
Du har kanske fått en inbjudan att delta i UGU-LIFE?
Kontakta gärna oss om du har några frågor eller funderingar via mail, ugu-life@gu.se eller via telefon 031-786 16 08. Du kan också nå vår deltagarportal via denna länk.
Människor är i behov av en god inlärningsförmåga över hela livet. Samtidigt som befolkningen blir allt äldre ställs höga krav på livslång inlärningsförmåga, inte minst på grund av ny teknik. Äldre människor kan dock ställas inför en rad inlärningsutmaningar kopplade till bland annat förändrad hälsa, kognitiv funktion och motivation.
Forskningsprogrammet UGU-LIFE strävar efter att hitta sätt att förbättra inlärning i hög ålder. Målet är att utveckla effektiva insatser som kan underlätta lärande för äldre, såsom nya färdigheter de behöver för att upprätthålla social delaktighet, självständighet, inflytande och hälsa.
Inlärning under barndomen förbereder för senare lärande. För att kunna designa effektiva insatser för de äldre som kämpar med inlärning behövs bättre kunskap om hur äldres lärande ser ut. Detta inkluderar orsakerna bakom en god bibehållen inlärningsförmåga och individuella variationer i förmågan att öva upp sin inlärning i hög ålder. För att nå lösningar på detta kommer forskarna bland annat att identifiera faktorer i barndomen som förutser livslång inlärningsförmåga och kartlägga vilka utmaningar äldre faktiskt står inför.
Hur kommer studierna att gå till?
Personer födda åren 1948 och 1953, som deltog i studier när de var 13 år gamla, kommer bjudas in att delta i en uppföljande studie. Studien är unik i att den följer samma individer över tid, från skolåldern upp i äldre åldrar, och samlar in och analyserar information från olika vetenskapliga perspektiv för att bättre förstå det livslånga lärandet. Undersökningen involverar frågeformulär, kognitiva tester, inlärningsuppgifter samt salivprovtagning. Tillsammans med kompletterande uppgifter från nationella register kommer studien att generera ny kunskap om kognitiva förutsättningar, psykologiska egenskaper, genetiska förutsättningar, livserfarenheter och dess kombinerade inverkan på inlärning.
Senare studier kommer att använda denna kunskap för att utarbeta och utvärdera interventioner med syfte att förbättra inlärningen i sen ålder.
Pedagogik och Specialpedagogik:
- Alli Klapp, universitetslektor (Projektansvarig)
- Anna-Carin Jonsson, universitetslektor
- Kajsa Yang Hansen, professor
- Lucas Fischer Madsen, databasansvarig
Psykologi:
- Andreas Segerberg, forskningssamordnare
- Anne Ingeborg Berg, universitetslektor
- Isabelle Hansson, forskare
- Jonas Burén, projektsamordnare
- Linda Hassing, professor
- Magnus Lindwall, professor
- Martin Lövdén, professor
- Pär Bjälkebring, universitetslektor
- Sandra Buratti, universitetslektor
- Valgeir Thorvaldsson, professor
Psykiatri och neurokemi
- Lina Jonsson, forskare
- Mikael Landén, professor