Göteborgs universitet
Länkstig

Är jag bra eller är jag dålig?

En ofta viktig ingrediens i konflikter mellan människor är vad som händer med den egna självkänslan. Vi kan se detta som att det finns en mätare inom oss där man kan läsa av vilket värde vi för tillfället har på en bra-dåligskala.

De flesta av oss har ett behov av två saker för att inte må dåligt:

1. Att vi kan läsa av ett rimligt högt plusvärde på mätaren, d.v.s. att vi kan se oss själva som åtminstone ganska bra.

2. Att mätarställningen på ens egen mätare inte är alltför mycket lägre än mätarställningarna hos folk i ens närmaste omgivning.

Mätarställningen är ett resultat både av hur man ser på sig själv och hur andra ser på en. Varje gång någon säger något negativt om en halkar mätarställningen ner en bit. Varje gång man får uppskattning, beröm och respekt från andra går mätarställningen upp en bit. Likadant är det med vad man säger till sig själv. Tycker man att man gjort något bra går mätarställningen uppåt, är man missnöjd med sig själv går mätarställningen ner i minusområdet.

Mätarställningen avgörs alltså både av vad andra tycker om en och vad man själv tycker om sig själv. Hur stor betydelse andras tyckande och det egna tyckandet spelar för att avgöra mätarställningen kan dock variera mycket starkt från person till person. En del människor är helt beroende av vad andra människor tycker. De måste hela tiden få bekräftelse från andra på att deras mätarställning ligger i plusområdet. Andra människor litar mer till sin egen värdering av sig själva och deras mätarställning påverkas inte så mycket av vad andra tycker om dem.

För personer vars mätarställningar är starkt beroende av vad omgivningen tycker om dem är bra-dåligskalan en mycket viktig faktor både som orsak till konflikter och för vad som händer under konfliktens gång. Om en konfliktpart känner att andra förmedlat till henne att hon är inkompetent, besvärlig eller överflödig så slår det hårt på hennes mätarställning. Eftersom hon inte har så stora möjligheter att med sina egna omdömen om sig själv höja mätarställningen är risken stor att hon fastnar i hårdnackade försök att få upprättelse av andra, d.v.s. få erkännande av andra att hon har ett plusvärde på mätarskalan. I en del konflikter överskuggar denna kamp alla andra konfliktfrågor.

Det finns tyvärr en annan strategi som inte är ovanlig när människor mår dåligt p.g.a. sin låga mätarställning. Det är inte bara är det absoluta värdet på skalan som betyder något, utan också hur stor skillnad det är mellan den egna mätarställningen och andras mätarställningar. Man kan alltså må bättre också genom att se till att sänka andras mätarställning så att den är lika låg eller lägre än den egna. Det kan man göra genom att, på ren svenska, prata skit om dem. Vinsten med det är att andra kan ses som lika dåliga eller sämre än man själv vilket gör att man inte mår lika dåligt som förut.

En del konflikter drivs av de inblandade parternas envetna kamp för att höja sin egen mätarställning och sänka motpartens.

Vad är lösningen på denna typ av dilemma? Det finns flera möjligheter. En av de snabbaste och mest effektiva är att en utomstående part visar så mycket respekt och aktning för de inblandade personerna att deras mätarställningar går upp tillräckligt mycket för att inte längre vara motorer för fortsatt konflikt. Detta är något många medlare och konfliktkonsulter vet om och arbetar medvetet med. Kloka chefer kan också använda detta medel för att minska konflikttrycket. Denna metod är dock ingen långsiktig lösning, så länge konfliktparterna förblir beroende av vad andra människor tycker om dem.

Den mest genuina lösningen på problemet är att lita allt mer på den bedömning man gör av sig själv. Har man en ärlig och nyanserad bild av sig själv och sitt eget värde så påverkas man inte så mycket av andras omdömen och är därigenom inte i samma utsträckning en riskfaktor för uppkomst av konflikter.

Att mätarställningen slår i botten ibland är för många av oss en återkommande erfarenhet även om förnuftet säger att vi är OK som vi är. Även om man inte kan göra något åt de känslor av låg självaktning, obehag och nedstämdhet som blir resultatet så finns möjligheten att förändra sin hållning till dessa känslor. Slår mätarställningen i botten så tar det i allmänhet en viss tid för den att klättra upp över nollpunkten igen. Det kan röra sig om timmar eller dagar. Om man kan komma ihåg att det brukar vara på det viset kan man samtidigt som de negativa känslorna härjar inom en också titta på dem från sidan. Ungefär så här: "Ojdå, nu gick min mätarställning ner kraftigt. Då har den polletten trillat ner i maskineriet och det kommer att ta ett tag innan karusellen snurrat färdigt och känslorna gått över. Jag får helt enkelt vänta ut processen." Det viktiga under denna period är att inte förlänga nedstämdheten genom att fortsätta stoppa i egna polletter i form av att man säger negativa saker om sig själv till sig själv.