Kostym som konstnärligt uttryck
Ett av en scenkonstnärs viktigaste verktyg är kostymen. Den hjälper till med att fastställa tid, rum och hela den värld ett framförande utspelas i. Kläderna är också ett stöd för hur scenkonstnären kan föra sig för att levandegöra en viss karaktär. Ina Nyholm är kostymmästare på Högskolan för scen och musik. Hon menar att hon förvaltar en väldig skatt.
Ateljén där Ina Nyholm jobbar tillsammans med kollegan Jenny Beckman, finns sedan två år tillbaka i HDK-Valands lokaler på Storgatan. På hyllorna utmed väggarna finns plastlådor med spännande etiketter som nunnedok, köksmössor, elisabetanska kragar, damasker och kravatter.
I taken hänger tyllkjolar, kragar och hattar och i ett rum intill finns lådor fulla med tröjor av olika slag.
Men den största rikedomen finns i källaren. Förråden där är fulla med både vardags- och festplagg, uniformer, yrkeskläder, hattar och skor, berättar Ina Nyholm.
– Vi flyttade hit i samband med att Artisten utrymdes på grund av Konstnärliga fakultetens nybygge. Trots att vi skänkte mängder med kläder till kulturskolan och till slut slängde en hel container har vi ett väldigt rikt material i våra samlingar. Eftersom vi dessutom har en ateljé i Angered, där skådespelarprogrammet håller till, blir det väldigt mycket fraktande av saker och ting; det händer att vi åker spårvagn med kanske 7–8 fullproppade Ikea-kassar.
Det är alltid en balansgång att skapa plagg som ser så tidstrogna ut som möjligt, samtidigt som byten måste gå snabbt. Fuskar gör vi hela tiden.
I sitt arbete medverkar Ina Nyholm i både utbildningar och produktioner inom skådespelar-, musikal- och operaprogrammen. Just nu är hon exempelvis engagerad i en kurs om postdramatisk text samt jobbar med kostymerna till de musikalstudenter som står för underhållningen på middagen vid årets promovering.
– Tillsammans med den lärare som arbetar med texten, jobbar jag utifrån ett kostymperspektiv där vi undersöker klädernas möjligheter. Hur sjunger man i korsett? Går det att springa i en pennkjol? Vilka skor passar karaktären? Kostymen påverkar och hjälper men kan också hindra skådespelaren. Vid något tillfälle skulle en student klättra ner i ett hål under scenen och jag föreslog att han skulle ta på sig en krinolin. ”Då kan jag ju inte krypa”, påpekade han. ”Just det, hur gör du då?”, svarade jag.
Undervisningen handlar också om att få studenterna att känna sig trygga i sina kostymer som ständigt sys om för att passa olika kroppar.
När det gäller föreställningar förlagda i historisk tid, vare sig det handlar om 1650- eller 1950-talet, är kostymen ett viktigt sätt för en scenkonstnär att stiga in i rollen, förklarar Ina Nyholm.
– En förnäm 1700-talsdam förde sig på ett särskilt sätt som vi idag, med vår avslappnade klädstil, är ovana vid. Det är alltid en balansgång att skapa plagg som ser så tidstrogna ut som möjligt, samtidigt som byten måste gå snabbt. Fuskar gör vi hela tiden.
En viktig del av arbetet är att ta hand om kläderna, berättar Ina Nyholm.
– Det som inte går att tvätta hänger vi in i ett ozonskåp; en timme där motsvarar att hänga plagget utomhus i ett år. Vi ger också studenterna en lektion i kostymvård, som exempelvis att alltid hänga upp kostymen samt att efter en föreställning använda skyddsrock.
En annan uppgift är ständig uppdatering.
– Vår tidigare kostymmästare, Kristin Johansson-Lassbo, lade ner ett väldigt arbete på att bygga upp samlingen, som bland annat innehåller många gåvor. Jenny och jag bygger nu vidare på den, exempelvis genom att kolla runt på loppmarknader. Vi lånar också av Stadsteatern och Operan. Återbruk är viktigt idag och det är verkligen något vi håller på med.
Lappa, laga och anpassa, det är vad Ina Nyholm vanligen gör vid symaskinen.
När lärare kommer hit för att leta efter ett särskilt plagg blir de ofta förvånade över allt vi har: tänk att Högskolan för scen och musik förfogar över en så stor och okänd skatt!
– Just nu jobbar jag bland annat med Sweeny Todd, musikalstudenternas slutproduktion, och där kommer jag också att tillverka en del nytt, vilket jag annars inte gör så ofta.
Alla människor, även de som inte alls är modeintresserade, har ett förhållande till kläder, påpekar Ina Nyholm.
– Det vi jobbar med här är dock annorlunda än den garderob man har hemma. Våra samlingar är bredare, med flera olika storlekar som ska passa för olika studenter, karaktärer, genrer och tidsepoker. Våra kläder utsätts också för slitage på ett sätt som vanliga kläder inte gör. När lärare kommer hit för att leta efter ett särskilt plagg blir de ofta förvånade över allt vi har: tänk att Högskolan för scen och musik förfogar över en så stor och okänd skatt!
Fakta
Högskolan för scen och musik har två kostymmästare: Ina Nyholm och Jenny Beckman. I och med Konstnärliga fakultetens nybygge har ateljén och kostymförrådet flyttat från Artisten till HDK-Valands lokaler på Storgatan. Ytterligare en ateljé finns i Angered där skådespelarprogrammet tills vidare huserar.