Nytt EU-projekt ska undersöka AI-verktyg inom språkutbildning

De senaste årens utveckling inom artificiell intelligens har gått snabbt och frågorna bland både lärare och studenter inom språkutbildningarna på universitetsnivå är många. Hur använder man verktygen på ett etiskt sätt? Vad räknas som fusk? Hur bör man förhålla sig till texter som genereras? 

– Det här är ett väldigt aktuellt problem som alla lärosäten brottas med. Det finns en osäkerhet kring AI. Ett första steg är att sätta sig in i vilka verktyg som finns och analysera dem. Vet man inte vad man har framför sig är det svårt att veta hur man ska förhålla sig till det, säger Christine Fredriksson, docent i tyska vid Institutionen för språk och litteraturer.

Ska underlätta medveten AI-användning

Tillsammans med Christina Lindqvist, professor i franska, är hon en del av det nya forskningsprojektet AI-NYELV, finansierat av Erasmus+. Syftet med projektet är att undersöka AI:s potential inom språkutbildning, med särskilt fokus på universitetsstudier. Målet är att underlätta medveten och ansvarsfull användning av AI. Det handlar om att ge både lärare och studenter kunskap om hur de kan nyttja AI-verktyg för inlärning och översättning, samt att främja innovativa metoder och effektiv undervisning.

Snabb utveckling en utmaning

I projektet ansvarar Christine Fredriksson och Christina Lindqvist för att beskriva och analysera hur de olika språkverktygen konkret fungerar. Totalt kommer de titta närmare på ungefär 30, däribland ChatGPT, Copilot och Gemini.

– Den stora utmaningen är att det händer så otroligt mycket att forskningen riskerar bli inaktuell. Men samtidigt finns vissa grundfunktioner som inte förändras så där jättemycket. Tanken är inte att AI-verktygen ska ersätta vare sig lärare eller kritiskt tänkande, vi är snarare intresserade av hur de kan användas som komplement till traditionell undervisning.

I juni hade projektet sitt första transnationella möte i Veszprém, Ungern. Där fastställdes projektets ramar, arbetsuppgifter och tidsplan. De involverade parterna kommer från sex olika europeiska länder.

– Samarbetet i sig och de kontaktnät som det för med sig är också en viktig del av projektet. Det är otroligt intressant att träffa kollegor från olika länder, språkområden och utbildningstraditioner. Det berikar forskningen, säger Christine Fredriksson. 

Janna Roosch