Kriser och katastrofer präglar nya professorn Marina Ghersettis forskning

Bild

Vad är det som gör att vissa händelser får stor uppmärksamhet i medierna och andra inte? Det är en fråga som drivit Marina Ghersetti under de 30 år som hon varit anställd vid Göteborgs universitet.

År 2000 disputerade hon med sin avhandling Sensationella berättelser. En studie av nyheter från Angola 1987 och om Prinsessan Diana 1997 i dagstidningar, radio och TV.

Tidigt upptäckte hon att det ofta var kriser som låg bakom stora nyheter.

Från journalistik till kriskommunikation

Sedan dess har hon undersökt flera omvälvande händelser som fått henne att vidga perspektiven, från ren mediebevakning till hur allmänheten skaffar sig information och hur myndigheter kommunicerar.

– Jag såg ganska tidigt hur dessa tre faktorer samverkar och blev nyfiken på vilka förutsättningar som behoven av information hos allmänheten och myndigheternas kommunikation skapar för journalistiken i kris och katastrof, berättar hon.

Idag, då hon befordras till professor i journalistik, medier och kommunikation, präglas hennes forskning helt av covid-19. Något som med största sannolikhet kommer att fortsätta de närmaste åren. Pandemin är enligt henne den enskilt största och över tid mest utsträckta krisen sedan andra världskriget – och den är inte över ännu.

Vad har hänt under tiden?

– Journalistiken har inte förändrats nämnvärt, även om allt går mycket snabbare och rapporteringen sker i betydligt större mängd nu. Och allmänhetens behov av information när krisen slår till är lika stort. Samtidigt kan jag se hur myndigheter har blivit duktigare på att kommunicera, inte minst via sociala medier som inte fanns i motsvarande utsträckning som nu vid exempelvis utbrotten av fågel- och svininfluensa för endast tio-femton år sedan.

Tillkomsten av sociala medier är det absolut största förändringen och den har öppnat för en helt ny typ av information – på gott och på ont.

– Myndigheterna har fått tillgång till arenor och verktyg som inte fanns tidigare. De upprättar oftast väl genomtänkta strategier med hjälp av kommunikatörer. Det märks att de har tagit till sig den ökade kunskapen om vikten av kris- och riskkommunikation, då tidigare erfarenheter lärt dem hur lätt det är att göra fel.

Sociala medier i forskningsfronten

Parallellt har sociala medier gett nya möjligheter för felaktig och/eller missvisande information som kan spridas och få genomslag hos många dels utan avsikt, men också med baktankar i ett planerat syfte.

– Farhågor och misstankar har alltid funnits, men förr har de inte kunnat spridas i en sådan omfattning, konstaterar hon.

Vad detta kan innebära är ännu oklart, men sociala mediers roll i kriskommunikation är det som ligger främst i forskningsfronten, enligt Marina Ghersetti.

– Det är ett stort fokus på desinformation, inte minst med tanke på pandemin och antivaxx-rörelsen. Här finns ett stort behov av mer kunskap och vilka konsekvenser detta har.

JMG:s forskningsprofil

Tillsammans med sina kollegor har hon startat forskargruppen kris- och riskkommunikation, vilket är ett av de starkaste profilområdena vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).

Redan innan världshälsoorganisationen WHO den 11 mars 2020 deklarerade att covid-19 är en pandemi hade forskarna vid JMG skickat ut en första enkät till cirka 18 000 personer om det nya viruset. Därefter har det blivit ett stort antal studier, artiklar och rapporter, bland annat på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Institutet för Mediestudier.

– Jag uppskattar särskilt samarbetet med Institutet för Mediestudier där vi också kunde engagera studenterna som bidrog med flera kapitel utifrån sina kandidatuppsatser till den omfattande rapporten Journalistik i coronans tid. Att på det här viset kunna kombinera forskning med utbildning gör det extra meningsfullt att vara forskare, säger Marina Ghersetti.

Hon ser fram emot att fortsätta med främst de här två stora projekten:

• Covinform, finansierat av Europeiska kommissionen, med syfte att utvärdera krishanteringen i ett antal EU-länder.
  Läs mer om Covinform. 
• KRISAMS, finansierat av MSB, med syfte att studera samhällsförtroendet hos olika grupper och kriskommunikation.
  Läs mer om KRISAMS.  

Mer information:

• om Marina Ghersetti och hennes forskning här. 
• om JMG:s forskargrupp Kris- och riskkommunikation här. 
• om JMG:s forskning och pandemin här. 

Kontakta

Marina Ghersetti, telefon: 031-786 12 15, e-post: marina.ghersetti@jmg.gu.se

Text: Cajsa Malmström