Problem
Doktorander utgör cirka en femtedel av alla anställda inom svensk högskolesektor. Doktorander är centrala för forskning och utbildning, men i studier om arbetsliv i akademin väljs de sällan ut som grupp och analyseras för sig. I studier om utsatthet inom akademin är det ännu mer ovanligt.
Kunskap inom lika forskningsområden
Medan forskningsområdet "sexuella trakasserier i akademin" internationellt sett är ett väletablerat fält så visar den internationell forskningsöversikten Sexuella trakasserier i akademin. En internationell forskningsöversikt att doktorandgruppen mycket sällan analyseras som en egen kategori inom området.
Forskningsområdet "doktoranders utsatthet för sexuella trakasserier", och som en följd av detta, kunskapen om doktorandgruppens utsatthet, är alltså mycket mindre än om studenter och anställda som inte är doktorander.
En slående kunskapslucka
Denna kunskapslucka blir slående när vi kombinerar vad vi vet om genusbaserad utsatthet, nämligen att beroenderelationer på arbetsplatsen, hierarkiska organisationer och otrygga arbetsvillkor är riskfaktorer som samvarierar med en hög förekomst av genusbaserad utsatthet. Doktoranders situation kan på många sätt förstås som präglade av just detta.
Dessutom finns det forskning som visar på en generell utsatthet bland doktorander i Sverige, så som hög stress, prekär arbetssituation, mobbning och utvecklande av psykisk ohälsa under doktorandtiden. För internationella doktorander är förändringar i migrationslagstiftning källa till ohälsa, stress och oro. Just samvariation mellan olika typer av utsatthet intresserar oss i detta projekt. Utgör sexuella trakasserier en särskild typ av utsatthet och erfarenhet eller förstärker/förstärks den av andra typer av utsatthet?
Det finns ett glapp här, där vi vet ganska mycket om hur situationen med sexuella trakasserier ser ut i akademin, men inte just för gruppen doktorander, med sin särskilda situation. Vi vet samtidigt en del om doktoranders situation i bred bemärkelse, men inte just när det gäller utsatthet för sexuella trakasserier. Vi behöver mer och diversifierad kunskap om doktoranders utsatthet och villkor, för att kunna förstå vilka konsekvenser utsattheten har på individnivå för doktoranderna, på organisatorisk nivå för högskolorna, och på strukturell nivå för kvalitet och likvärdighet i forskning och utbildning.
Här lutar vi oss framförallt mot följande underlag
Sexuella trakasserier
Bondestam, F. & Lundqvist, M. (2020). Sexual Harassment in Higher Education. A Systematic Review. European Journal of Higher Education. https://doi.org/10.1080/21568235.2020.1729833.
Fedina, L., Holmes, J. L., & Backes, B. L. (2018). Campus Sexual Assault: A Systematic Review of Prevalence Research From 2000 to 2015 [Review of Campus Sexual Assault: A Systematic Review of Prevalence Research From 2000 to 2015]. Trauma, Violence, & Abuse, 19(1), 76–93. Sage Publications, Inc. https://doi.org/10.1177/15248380166311
Henning, M. A., Zhou, C., Adams, P., Moir, F., Hobson, J., Hallett, C., & Webster, C. S. (2017). Workplace harassment among staff in higher education: a systematic review. Asia Pacific Education Review, 18(4), 521–539. https://doi.org/10.1007/s12564-017-9499-0
Lipinsky, A., Schredl, C., Baumann, H., Humbert, A., Tanwar, J. (2022). Gender-based violence and its consequences in European Academia, Summary results from the UniSAFE survey. Report, November 2022. UniSAFE project no.101006261 UniSAFE-survey_prevalence-results_2022.pdf
Pilinkaite Sotirovic, V., Blažytė, G., Limantė, A., Tereškinas, A., & Vaičiūnienė, R. (2024). What makes academia (un)safe: Experiences, observations, and consequences of gender-based violence in different stages of individual researchers’ careers. In Gender-Based Violence and the Law (1st ed., pp. 206–232). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003391937-14
Bondestam & Lundqvist, 2018 Sexuella trakasserier i akademin - Vetenskapsrådet
Doktoranders utsatthet, mobbing, stress, ohälsa:
Bergvall, S., Fernström, C., Ranehill, E., Sandberg, A., & Department of Economics. (2024). The Impact of PhD Studies on Mental Health—A Longitudinal Population Study. University of Gothenburg. https://doi.org/10.1016/j.jhealeco.2025.103070
Karlstad Studentkår. (2023). GSA PhD Survey Report 2023. Karlstad University
Keloharju, M., Knüpfer, S., Müller, D., & Tåg, J. (2024). PhD studies hurt mental health, but less than previously feared. Research Policy, 53(8), 105078. https://doi.org/10.1016/j.respol.2024.105078
Palmgren, K.C. (2024) Doktorandspegeln 2024. Sammanställning av resultat från enkäter utskickade till doktorander och handledare vid Högskolan i Skövde. Högskolan Skövde
