Göteborgs universitet

Doktoranderna

Att vara doktorand innebär att ha en specifik position, men det betyder inte att alla doktorander har en och samma sorts position. Personer kan vara doktorander på väldigt många olika sätt: sättet som de rekryteras på skiljer sig åt, med olika former av finansiering, kollegiala relationer och roller inom sitt ämne/forskningsfält.

Gruppen doktorander påverkas också av samma sorts intersektionella maktordningar som andra i samhället. Men det går att säga en sak om vad som är gemensamt för alla doktorandpositioner – det är en prekär anställningssituation. Doktorander är å ena sidan studenter på forskarnivå, å andra sidan ska de ha sin finansiering för alla fyra år säkrad för att få bli antagna till forskarutbildningen, vilket betyder att många samtidigt är anställda, men alltid på en visstidsanställning.

Trots utmaningen i att prata om doktorandgruppen i singularis så vill vi ge en övergripande bild av gruppen, genom att kort sammanfatta statistik för år 2024 från UKÄ. 

Denna översiktliga beskrivning av doktorandgruppen pekar mot några trender som är av relevans för vidare utforskande av utsatthet inom akademin. Den bekräftar:

  • att gruppen är diversifierad,
  • att könssammansättningen följer traditionella normer om maskulint och feminint kodade utbildningar och yrken,
  • att internationaliseringen inom framför allt vissa forskningsämnesområden är stor och
  • att finansieringsform och anställningstrygghet kan se olika ut 

Antagna till forskarutbildning

De senaste åren har antalet antagna till forskarutbildning i Sverige legat runt 18 000-20 000, med en kontinuerlig minskning av nya doktorander de senaste 10 åren. Kvinnor tilläts på forskarutbildning på universitet i Sverige år 1837, och sedan dess har andelen kvinnliga doktorander stadigt ökat. År 2024 var 52 % av doktorander kvinnor, och 48 % män. Dock kvarstår en könssegregering, där kvinnor är i majoritet inom forskningsämnesområdena medicin och hälsa, samhällsvetenskap och humaniora, medan män är i majoritet inom teknik och naturvetenskap. 

Försörjningsform

Försörjningsform har förändrats tydligt, men på lite olika sätt: anställning som doktorand har ökat och är den försörjningsform som 65% av doktoranderna hade år 2024. Doktorandanställning innebär särskilda tidsbegränsade anställningar för doktorander, ger en större trygghet än övriga tillgängliga finansieringsformer och regleras i Högskoleförordningens 5 kapitel. Om vi tittar på siffrorna uppdelade på kön (kvinnor och män) så skiljer sig inte fördelningen nämnvärt från totalen. Största skillnaden är att dubbelt så stor andel av doktorander som är män är företagsdoktorander, det vill säga är anställda vid ett företag men genomför sin doktorandutbildning vid ett universitet, även om det fortsatt utgör en mindre andel av totalen (7% vs 3,6%) medan doktorander som är kvinnor i högre grad har anställning som läkare medan de disputerar i medicinämnen än manliga dito (20% vs 15 %).

Utländska doktorander

Utländska doktorander, i bemärkelsen att det är personer som kommit till Sverige för att genomgå sin forskarutbildning, ökar tydligt över tid, och utgör år 2024 37% av totala antalet doktorander. Utländska doktorander som är män är fler än de som är kvinnor, men även här ser vi en utveckling med en ökning av kvinnor. 

Utländska doktorander fördelar sig olika över forskningsämnesområdena, både i relation till bakgrund och kön. Utifrån dessa variabler är den största gruppen inom naturvetenskap och teknik utländska män. En majoritet av doktorandgruppen inom samma ämnen utgörs av utländska doktorander (inkluderat kvinnor och män). Inom medicin och hälsa är mönstret omvänt, där utländska doktorander utgör cirka en fjärdedel av doktoranderna, och utländska män som är doktorander den enskilt minsta gruppen.