Aktuellt ACHIEVE
ACHIEVE är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid Göteborgs universitet, Göteborgsregionen, Göteborgs Stad och Högskolan i Halmstad. Här hittar du senaste nytt inom projektet.
För bakgrundsinformation om projektet se:
ACHIEVE: Achieving person-centred integrated care through participation of older persons, their relatives and health and social care professionals
Orust deltar i studie om egenvård (#2/2025)
I ACHIEVE genomförs en delstudie som belyser hur egenvård i hemmet bedrivs idag och hur kommunal vård- och omsorgspersonal kan stötta äldre personer och närstående att utföra säker egenvård i hemmet. Hittills har Göteborgs Stad och Härryda kommun valt att delta i studien, och nu har även Orust kommun anslutit.
– Vi är jätteglada för att Orust kommun numera ingår i studien. Det möjliggör för oss att undersöka om förutsättningarna för att bedriva patientsäker egenvård skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner med varierande demografiska förutsättningar, säger Theresa Larsen, Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon är projektledare för ACHIEVE och genomför delstudien om egenvård tillsammans med Anastasia Silverglow, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
I studien intervjuar de äldre personer och anhöriga för att ta reda på hur de utför egenvård och vilket stöd de upplever att kommunen ger i detta sammanhang. Theresa och Anastasia genomför också fokusgrupper med undersköterskor i hemtjänsten och sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att undersöka hur dessa yrkesgrupper arbetar med att stötta äldre personers egenvård i hemmet och vad de upplever främjar respektive förhindrar en patientsäker egenvård. I mitten av maj genomfördes den sista fokusgruppen med hemtjänstpersonal på Orust. Nu ska de analysera materialet och skriva en vetenskaplig artikel där de redovisar resultatet.
– Även om vi inte har påbörjat analysarbetet än kan vi redan nu se att undersköterskor och legitimerad personal ser lite olika på vad egenvård är och vad som krävs för att få till en patientsäker egenvård i den äldre personens hem, berättar Anastasia.
I början av hösten kommer Theresa och Anastasia träffa personalen i de deltagande kommunerna igen. Tillsammans med medicinskt ansvariga sjuksköterskor och enhetschefer kommer de genomföra utbildningsinsatser kring egenvård för hemtjänstpersonal och legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Utbildningen kommer utgå från Socialstyrelsens metodstöd och VästKoms riktlinjer kring egenvård. De kommer också lyfta in preliminära resultat från fokusgrupperna och intervjustudien med äldre personer och anhöriga och diskutera dessa tillsammans med personalen.
– Det ska bli väldigt spännande att få ta del av personalens reflektioner kring våra iakttagelser, avslutar Theresa.
Samkörning av hälsodata (#2/2025)
Etikprövningsmyndigheten har godkänt samkörning av hälsodata
Nu har Etikprövningsmyndigheten gett ACHIEVE tillstånd att samköra hälsodata från Västra Götalandsregionen samt från Lerums och Alingsås kommuner. Det handlar om samtliga patienter 18 år eller äldre som var inskrivna i kommunal primärvård i dessa kommuner under perioden 1 juli 2019 till och med den 31 december 2024. Totalt rör det sig om drygt 6 000 personer.
Dessa data utgör grunden i en av delstudierna i ACHIEVE som syftar till att utveckla en modell som mäter vårdtyngd och vårdbehov i kommunal primärvård. Vårdtyngd fokuserar på resurser, tid och insatser som krävs för att vårda en patient. Med vårdbehov avses de vårdtjänster en patient behöver i form av fysiskt stöd, psykisk hälsovård eller förebyggande åtgärder.
– Vi hör ofta att kommuner upplever att vårdtyngden ökar, inte minst i samband med den pågående omställningen till nära vård, men i dagsläget finns ingen metod för att mäta detta på ett tillförlitligt sätt.
Det säger Theresa Larsen vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon genomför den här studien tillsammans med Helle Wijk vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
I den regionala primärvården i Västra Götalandsregionen finns ett system med så kallade ACG-poäng som används när vårdcentralerna ska tilldelas resurser. Patienter på vårdcentralerna erhåller ACG-poäng baserat på besöksfrekvens, antal kroniska sjukdomar, infektioner och så vidare. Genom att samköra ACG-data med kommunens data hoppas nu forskarna kunna utveckla en modell för att mäta vårdtyngd och vårdbehov hos patienter inskrivna i kommunal primärvård. I förlängningen vill forskarna med hjälp av modellen kunna besvara frågor som:
- Har vårdtyngden och patienternas vårdbehov förändrats i kommunal hälso- och sjukvård de senaste fem åren, dvs under den tid som omställningen till god och nära vård pågått?
- Påverkas den regionala primärvårdens vårdtyngd mätt med ACG-systemet av att en person skrivs in i den kommunala primärvården?
- Kan data från ACG-systemet användas för att predicera vårdtyngd och patienternas vårdbehov i kommunal hälso- och sjukvård?
- Finns det samband mellan vårdtyngd som dokumenteras i ACG-systemet och vårdtyngd och vårdbehov dokumenterade i kommunernas verksamhetssystem, och hur ser i så fall dessa samband ut?
– Just nu jobbar vi tillsammans med Alingsås och Lerum för att försäkra oss om att kommunerna tar fram data på samma sätt så att resultatet blir jämförbart mellan kommuner, berättar Helle.
Ny medarbetare i ACHIEVE (#2/2025)
Sedan april 2025 ingår Hanna Gyllensten i ACHIEVE:s forskargrupp. Hon är legitimerad apotekare, medicine doktor med inriktning mot folkhälsovetenskap och docent i vårdvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Hannas forskning handlar om hälsoekonomiska aspekter på framför allt kroniska sjukdomar.
– Jag jobbar både med registerbaserade studier för att beskriva nuläge och riskfaktorer, och med hälsoekonomisk utvärdering vid införandet av nya metoder i vården, baserat på uppgifter insamlade i kliniska studier, berättar Hanna.
I ACHIEVE kommer hon att ansvara för den delstudie som undersöker kostnadseffektiviteten när vårdinsatser genomförs i olika miljöer, med fokus på jämförelse mellan hemmiljö och sjukhusmiljö. I studien kommer hon att tillsammans med de andra i forskargruppen samla in data om resursanvändning för att bedriva insatser i olika miljöer. Målet är att bygga en hälsoekonomisk modell som kan användas för att jämföra kostnader och hälsoutfall.
– Vi är jätteglada att Hanna numera ingår i forskargruppen och stärker upp projektet med hälsoekonomisk kompetens, säger Theresa Larsen, projektledare för ACHIEVE.
Ökad delaktighet (#1/2025)
Ökad delaktighet av äldre personer, närstående och personal på vård och omsorgsboende
En av de mest centrala målsättningarna med omställningen till god och nära vård är att vården och omsorgen ska bli mer personcentrerad än vad det är idag. För att förbättra vården för äldre personer på vård- och omsorgsboenden krävs det både att personalen arbetar mer personcentrerat men också att äldre personer får vara delaktiga i beslut som rör deras dagliga liv. Tidigare studier visar att de som bor på vård- och omsorgsboenden generellt sett att inte känner sig självbestämmande i sitt dagliga liv eftersom det finns få saker de kan fatta beslut om. Detta kan bidra till att minska känslor av tristess och isolering och förbättra både fysisk och mental hälsa.
I en av delstudierna i ACHIEVE utvecklas en modell för förbättringsarbete i samverkan på vård- och omsorgsboende, för att bidra till en god och nära vård. Modellen utgår från Förbättringsarbetscykeln PGSA (Planera Genomföra Studera Agera) som har använts i flera delar av världen för att planera, genomföra och utvärdera förbättringar inom hälso- och sjukvård och omsorg.
– Vi har nyligen genomfört en första workshop med engagerad personal från hälso- och sjukvård samt omsorg. Under workshopen diskuterade vi olika sätt att förmedla förbättringsförslag, vilket kommer att vara värdefullt i vårt fortsatta arbete med att utveckla en modell för förbättringsarbete på vård- och omsorgsboenden, berättar Qarin Lood, docent vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Hon genomför studien tillsammans med Ramona Schenell som både är verksam som adjungerad lektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet och som utvecklingsledare för forskning och utveckling på Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs Stad.
Ramona Schenell betonar att det inte bara är i vården och omsorgen som äldre personer kan och bör vara involverade i, utan även i forskning som berör deras intresseområden.
– Nästa steg i vår studie är att hålla workshops med de äldre personer som bor på boendet, deras närstående och chefer. Tillsammans kommer vi att utforma ett färdigt förslag till en modell, som sedan kommer att utvärderas på ett vård- och omsorgsboende i Göteborgs Stad, berättar Ramona Schenell.
Upplevelser av egenvård (#1/2025)
Patienters och närståendes upplevelser av egenvård i hemmet
I den pågående omställningen till god och nära vård ska egenvården öka. Det kan till exempel handla om att själv ta sin medicin eller att göra övningar som har rekommenderats av en fysioterapeut.
För att belysa hur egenvård i hemmet bedrivs idag och hur kommunal vård- och omsorgspersonal kan stötta äldre personer och närstående att utföra säker egenvård kommer tre olika delstudier att genomföras inom ramen för projekt ACHIEVE. I den första intervjuas äldre personer och närstående och i den andra intervjuas kommunal vård- och omsorgspersonal. Den tredje delstudien ska belysa vilket stöd kommunal vård- och omsorgspersonal samt deras chefer upplever att Socialstyrelsens kunskapsstöd och VästKoms riktlinje ger för att stötta äldre personers egenvård i praktiken. Tanken är att de tre delstudierna ska ligga till grund för ett metodstöd som kommer att komplettera Socialstyrelsens och VästKoms material.
Inom ramen för den första delstudien har så här långt elva intervjuer genomförts med sammanlagt femton personer (både äldre och närstående), och fler intervjuer är inplanerade. Intervjuerna görs i två olika hemtjänst/hälso- och sjukvårdsdistrikt i två kommuner. Studien är inriktad på personer som är 65 år och äldre som bor hemma och har antingen hemtjänst eller insatser från kommunal primärvård. Majoriteten av intervjuerna har genomförts i den äldre personens bostad.
– Det är en otrolig förmån att få träffa dessa äldre personer och anhöriga och få lyssna till deras erfarenheter av att utföra egenvård. Något som känns extra kul är att personerna berättar för oss att de tycker det är spännande att få delta i en forskningsstudie och få möjligheten att dela med sig av sina upplevelser, berättar Theresa Larsen vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon genomför studien tillsammans med Anastasia Silverglow, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
I svensk lagstiftning definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Det kan till exempel vara att själv ta ett ordinerat läkemedel eller att göra övningar som har rekommenderats av en fysioterapeut.
– Men egenvård är inte begränsat till enbart enklare åtgärder. Avancerade åtgärder som hemdialys eller respiratorvård i hemmet kan utföras som egenvård, berättar Anastasia.
WHO har en bredare syn på vad egenvård är och betonar istället förmågan att främja hälsa och förebygga och behandla sjukdomar samt hantera funktionsnedsättning oavsett om detta sker med eller utan stöd av hälso- och sjukvårdspersonal.
– I intervjuerna frågar vi personerna om vad de anser att egenvård är och vilken egenvård de utför. Det ska bli spännande att se om äldre personer och anhöriga har en annan syn på detta än vård- och omsorgspersonal, avslutar Theresa.
Mätning av vårdtyngd och vårdbehov (#1/2025)
Utveckling av en modell som mäter vårdtyngd och vårdbehov i kommunal primärvård
En av delstudierna i ACHIEVE syftar till att utveckla en modell som mäter vårdtyngd och vårdbehov i kommunal primärvård. Vårdtyngd fokuserar på de resurser, tid och insatser som krävs för att vårda en patient. Med vårdbehov avses de vårdtjänster en patient behöver i form av fysiskt stöd, psykisk hälsovård eller förebyggande åtgärder.
– Om det inte går att mäta vårdtyngd och vårdbehov blir det svårt att följa vad som händer i omställningen till god och nära vård och uppnå en effektiv resursfördelning.
Det säger Theresa Larsen vid Göteborgsregionen, FoU i Väst. Hon genomför den här studien tillsammans med Helle Wijk vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.
Målet är att utveckla en modell som kan bidra med information för att på gruppnivå kunna bedöma bemanningsnivå och kompetensbehov hos personalen i kommunal primärvård. Modellen är tänkt att kunna användas som stöd vid samarbete mellan region och kommun och när patienter byter vårdgivare och vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan). Modellen ska också ligga till grund för analys i efterhand och för att göra jämförelser mellan kommuner och över tid, exempelvis som underlag för att följa hur vårdbehov och vårdtyngd påverkas av omställningen till god och nära vård.
– Det finns metoder för att mäta vårdtyngd i andra länder men de flesta är oerhört komplexa och kräver väldigt mycket handpåläggning. Signalerna från kommunerna är tydliga: Vi kan inte sitta och registrera ännu mer – vi behöver jobba med data som vi redan har. Därför är vår utgångspunkt befintliga data när vi ska ta fram den här metoden, säger Theresa.
Att endast utgå ifrån kommunernas data fungerar dock inte för där saknas uppgift om vilka diagnoser som patienterna har. I den regionala primärvården däremot finns ett system med så kallade ACG-poäng som används när vårdcentralerna ska tilldelas resurser. Patienter på vårdcentralerna erhåller ACG-poäng baserat på besöksfrekvens, antal kroniska sjukdomar, infektioner och så vidare. Nu undersöker forskarna om dessa uppgifter går att samköra med kommunens data som bland annat visar hur många insatser en person har. Alingsås och Lerum deltar i studien och tanken är att studien ska kunna använda data om alla patienter som fått insatser i kommunal primärvård i de två kommunerna under de senaste fem åren.
– Vi har ansökt om godkännande från Etikprövningsmyndigheten för att kunna sammanställda data från Västra Götalandsregionen samt Lerums och Alingsås kommuner och hoppas kunna dra igång analysarbetet under våren, säger Theresa.
Nyfiken på projektets referensgrupp?
En referensgrupp på 26 personer finns knuten till forskningsprojektet ACHIEVE. Här presenterar vi fyra av de personer som ingår i referensgruppen. Du kommer att möta flera av dem i kommande nyheter.
Ewa Wikström, professor i styrning inom vårdsystem (Health Governance) vid företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på styrning, ledarskap, samverkan, samskapande, förändringsledning och transformation i vårdsystem.
Jeanette Andersson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Lidköpings kommun. Hennes uppdrag är att säkerställa att verksamheten bedriver en god och patientsäker hälso- och sjukvård samt ansvara för uppföljningen inom kommunal primärvård.
Amira Donlagic är verksamhetschef för vårdcentraler, BVC och UPH (Ungas psykiska hälsa) vid Närhälsan i Partille.
Ann-Christine Baar har ett långt yrkesliv i primärvården bakom sig som distriktssköterska, vårdutvecklare, projektledare och senast som primärvårdschef i Närhälsan. Är sedan 10 år tillbaka pensionär och verksam i SPF Seniorerna med ca 250 000 medlemmar.
Anna Hildesson, verksamhetschef för vård och omsorg i Härryda kommun. I den rollen ansvarar hon för hemtjänst, vård och omsorgsboende, korttidsverksamhet och dagverksamhet.
Bo G Eriksson, en av Göteborgs Stads 13 framtidsutvecklare – en grupp seniorer med varierande bakgrunder, åldrar och erfarenheter som arbetar ideellt för att göra Göteborg till en bättre plats att åldras på. Framtidsutvecklarna är en del av ett WHO-projekt för åldersvänliga städer.
Jessica Schiött, chefsjuksköterska vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon ansvarar för att säkerställa att omvårdnadsperspektivet integreras på alla nivåer inom organisationen och leder och stödjer vårdpersonalen i deras dagliga arbete.
Mirjam Ekstedt, senior professor i vårdvetenskap vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet. Hennes forskning har länge haft fokus på att utforska hur trygg och säker vård kan utvecklas och samskapas för personer med kroniska och/eller komplexa vårdbehov där det krävs en nära samverkan mellan olika vårdprofessioner och vårdgivare.
