Göteborgs universitet
Bild
Forskarskola - Klinisk forskning med klinisk epidemiologisk metodik
Forskarskolans logga är en gåva från avgångsklassen 2014 och ritad av Jakob Ricken, son till en av kursdeltagarna.
Länkstig

Forskarskolan - Klinisk forskning med klinisk epidemiologisk metodik

Forskarskolan är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Regionalt cancercentrum väst. Den finansieras av Västra sjukvårdsregionen och Cancerfonden. Skolan riktar sig till kliniskt verksamma doktorander och garanterar att samtliga kurser som krävs för att kunna disputera finns med i utbildningen.

Bland de personer som är kliniskt verksamma och vill börja en forskarutbildning, väljer de flesta att bli halvtids-doktorander, vilket innebär att de ägnar sig åt avhandlings­arbetet vid sidan av den kliniska verksamheten. Att kombinera dessa två arbeten är ofta svårt tidsmässigt, där det kliniska schemat har prioritet. Inte sällan har doktoranden också svårt att få forskningstid beviljad av kliniken.

I forskarutbildningen på Sahlgrenska Akademin (SA) krävs, utöver den vetenskapliga produktionen, att doktoranden ska genomgå forskarutbildningskurser för 30 högskole­poäng. Kurserna kan sökas från 1–21 oktober året innan vårens kurser. Detta skapar problem för den kliniskt verksamma doktoranden, för vilken det kliniska arbetsschemat läggs långt tidigare, vilket innebär att doktoranden inte kan ta ledigt från sin ordinarie tjänst. 

På de forskarutbildningskurser som ges vid SA deltar alla typer av forskarstuderande. Detta bidrar i och för sig till en blandning av olika erfarenheter som kan delas, men ett fokus på klinisk forskning är inte alltid tillräckligt för att den kliniskt verksamma forskaren ska kunna tillgodogöra sig allt den behöver kunna. Många kliniska doktorander upplever att de inte delar erfarenheter med övriga studenter eller att undervisningen inte är anpassad till deras forskningsområden och metoder.

Den kliniska doktoranden saknar ofta en naturlig forskningsmiljö, där seniora forskare och andra doktorander träffas och delar med sig av erfarenheter. Detta beror delvis på det faktum att de arbetar kliniskt och då vistas på sjukhus eller annan vårdinrättning där det inte finns tid eller utrymme för annat är det kliniska arbetet. Det beror också på att deras handledare oftast också är kliniskt verksamma och liten tid ges för handledning och intellektuellt utbyte. Vidare är ofta klinisk forskning till sin natur sådan att den sker på kliniken och dess patienter, till skillnad mot exempelvis experimentell forskning som sker på ett laboratorium där flera forskare arbetar tillsammans. Att vistas i en intellek­tuell forskningsmiljö är oerhört viktigt för att en doktorand ska kunna utvecklas.

Läkar- eller vårdgärning baseras på evidensbaserad medicin eller beprövad erfarenhet. För att använda sig av evidensbaserad medicin måste man förstå den vetenskapliga processen och kunna tillgodogöra sig den senaste forskningen. Därför är det viktigt att en viss del av de som arbetar kliniskt har genomgått forskarutbildning samt bedriver egen forskning. Dessvärre är andelen kliniskt verksamma som genomgår forskarutbild­ningen låg.

Under forskarutbildningen ska studenten få den kunskap och de verktyg som krävs för att kunna bli en självständig forskare. Den vetenskapliga processen innefattar ett teoretiskt och ett praktiskt kunnande i forskningsmetodik, statistik, vetenskapsteori, etik, samt om datainsamlingsprocessen.

Utifrån dessa fakta och förutsättningar genomfördes uppdraget att utforma ett forskarutbildningsprogram anpassat till kliniskt verksamma doktorander inom Västra Götalandsregionen. Sedan 2011 ges ”Forskarskolan Klinisk forskning med klinisk epidemiologisk metodik” vid Sahlgrenska akademin.

Ungefär hundratrettio doktorander har genomgått och avslutat skolan och 44 doktorander är under utbildning.

Konkreta fördelar med kliniska forskarskolan:

  • Helt fokuserad klinisk forskning
  • Inriktad på färdigheter och förståelse
  • Sammanbunden av en pedagogisk idé (stegmodellen för epidemiologisk teori)
  • Innefattar de obligatoriska momenten i baskurserna
  • Utgår från klinikers kunskapsnivå och frigör därmed utrymme som används till att utveckla färdigheter
  • Anpassad till den kliniska doktorandens förutsättningar och behov
  • Övningar innefattar arbete som annars ingår i avhandlingsarbetet
  • Skolan innebär en extern revision och inspiration till projekten i avhandlingen
  • Logistiskt enkel, de 20 veckorna förutbestämda, en enda ansökan
  • Sammanhållen grupp under 20 veckor skapar nätverk som gynnar forskning och klinik

Att ge den kliniskt verksamma forskarstudenten en gedigen teoretisk grund för att kunna initiera, genomföra och tolka modern klinisk forskning. Med klinisk forskning menas i detta sammanhang all forskning som adresserar behandlingseffekter, speciellt i ett sammanhang utanför en klassisk läkemedelsprövning. Klinisk forskning innefattar även klinisk grundforskning som ger förståelse för sjukdomars kliniska manifestationer, kliniska förlopp och patientens upplevelse av sjukdom och behandling.

Den kliniska forskarskolan baseras på ett helt nytt koncept för forskarutbildning för läkare. Konceptet togs fram av professor Anders Ekbom vid Karolinska Institutet. I och med att nivån i skolan anpassas till kunskaperna hos en kliniker, kan vissa moment sammanpressas. Skolan ersätter de obligatoriska baskurserna. Sammanpressningen frigör utrymme som används till att ge grundliga färdigheter, förutom förståelse, för modern epidemiologisk teori och biostatistik. Detta ger studenten den metodkompetens som behövs för att tolka och bedriva modern klinisk forskning – speciellt när behandlings­effekter adresseras utanför den klassiska läkemedelsprövningen. Genom att de fyra femveckorsperioderna är schemalagda i förväg nås logistisk enkelhet. Vid Sahlgrenska Akademin bygger all undervisning i Kliniska Forskarskolan på en pedagogisk idé (stegmodellen) för att förstå modern klinisk forskning och biostatistik. Således kan den Kliniska Forskarskolan vid Sahlgrenska Akademin ses som en vidareutveckling av konceptet vid Karolinska Institutet.

Behörighet till forskarskolan har den som redan i dag är antagen till utbildning på forskarnivå vid Sahlgrenska akademin, alternativt antas senast 2 månader före starten av delkurs 1.

För mer information om behörighet till utbildning på forskarnivå, se länken till Medarbetarportalen

 

Urval till forskarskolan sker genom

  • den sökandes meriter
  • den sökandes kliniska verksamhet inom Västra Götalandsregionen och övrig svensk sjukvård
  • den sökandes analytiska förmåga, styrkt genom exempelvis en vetenskaplig artikel, kliniska riktlinjer, en uppsats eller ett examensarbete
  • vetenskaplig kvalitet och klinisk relevans hos den sökandes pågående (eller föreslagna) vetenskapliga projekt

Preliminär antagning för VT 2024 är 5 september. Ansökan ställs före 28 augusti till forskarskolan@gu.se med kopia till maria.hedelin@gu.se. Nedan ser du vilka dokument som ska bifogas ansökan.

Antagning sker med brasklappen att även en formell ansökan görs enligt Sahlgrenska akademins kurskatalog under perioden 1-21 oktober. Den preliminära antagningen gör det möjligt för dig att söka tjänstledighet för studier från din kliniska tjänst då många tjänstescheman sätts sex månader i förväg

Du hittar mer information, kurskatalog, formell ansökan och ansökningstider på Sahlgrenska Akademins webbsida, se länk till Medarbetarportalen

Utöver ansökan i kurskatalogen ska även följande dokument (i pdf-format) skickas för den preliminära antagningen:

  • CV
  • forskningsplan (max 3 sidor)
  • motivering (varför du vill bli antagen till denna forskarskola)
  • intyg från handledare som styrker din lämplighet för och behov av forskarskolan
  • intyg från verksamhetschef att du får ledigt under de veckor kursen pågår
  • för att kunna bli examinerad på forskarkurser behöver du vara antagen till forskarutbildningen (registrerad doktorand). Om du inte är antagen doktorand, skicka in ett intyg från handledare att registrering till forskarutbildning kommer att ske, så att du är antagen senast 2 månader för kursstart.

DELKURS 1

5 veckor med start vecka 10

Lov: grundskolans påsklov*)

Grunder i klinisk forskning (klinisk epidemiologi). Efter en speciellt utarbetad pedagogik (stegmodellen) ges föreläsningar och praktiska övningar av erfarna epidemiologer i klinisk epidemiologisk teori för att förstå den vetenskapliga processen. Som inspirerande exempel på akademiskt initierad forskning ges föreläsningar av etablerade forskare.

Etik och vetenskapsteori i klinisk forskning. Erfarna föreläsare ger kunskap i etik vid klinisk forskning samt om forskningsetiska lagar och förordningar. Vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet (GU) ansvarar för den vetenskapsteoretiska undervisningen.

Informationssökning. Erfaren personal vid Biomedicinska biblioteket ansvarar för undervisning i att söka information, upprätta sökstrategier med bibliografiska verktyg, bibliometriska mått för publikation och utvärdering av forskningsproduktion. Praktiska övningar i användande av referenshanteringsprogram.

Grunder i statistik inom klinisk forskning. Introduktion till biostatistik genom föreläsningar av statistiker med stor erfarenhet av epidemiologisk forskning. Introduktion i en statistisk programvara genom praktiska övningar med SPSS.

DELKURS 2

5 veckor med start vecka 40

Lov: grundskolans höstlov*

Fördjupning i klinisk forskning (klinisk epidemiologi). Fördjupande föreläsningar och praktiska övningar i klinisk epidemiologisk teori för att tolka och kritiskt värdera resultat från kliniska studier. En central övning utgörs av studieutformning. Vid ett ”kvartsseminarium” presenterar studenten ett av sina delarbeten och får kritik av en opponent från delkurs 4. En diplomgivande kurs över tre dagar ges i GCP (Good Clinical Practice). Denna samordnas av Gothia Forum. Personal från SBU ger en kurs i HTA (Health Technology Assessment).

Insamling av data i en klinisk studie. Föreläsningar och praktiska övningar ges av erfarna kliniska forskare och datainsamlare i hantverket att genomföra en klinisk studie. Ingående moment är bland annat att konstruera och värdera mätmetoder, utforma instrument för inhämtning av information till kliniska studier och upprätta administrativa databaser. Seniorer med framgångsrika kliniska forskningsprogram vid Sahlgrenska akademin berättar om dessa.

Kvalitativ forskningsmetodik. Erfarna forskare ger föreläsningar om forskningsfrågor samt datainsamlings‐ och dataanalysmetoder för problem och frågeställningar inom kvalitativ forskningsmetodik. 2(2) 2021-08-26

DELKURS 3

5 veckor med start vecka 2

Fördjupning i statistik inom klinisk forskning. En förståelse för biostatistikens roll i forskningsprocessen är central för den moderna kliniska forskaren. Biostatistiken, inte minst inferensteori, utgår från axiom, matematik och matematisk statistik. Bryggan från denna exakta vetenskap till kliniska studier utgörs av klinisk epidemiologi. Vi arbetar utförligt med detta gränssnitt. Vi fokuserar grundbegrepp som teoretisk fördelning, P-värde, konfidensintervall och statistisk styrka (power). Studenterna arbetar med egna analysplaner och analyser på egna material och en gemensam datamängd i ett statistikprogram (SPSS). Genom att kritiskt granska litteratur fås en översikt av vilka statistiska metoder som används i den kliniska litteratur som är relevant för kursdeltagarnas avhandlingsarbeten. Föreläsningar ger en förståelse för mer avancerade tekniker som imputation och faktoranalys.

Utarbeta analysplaner för klinisk forskning . Självständigt under handledning utarbeta en analysplan (SAP).

DELKURS 4

5 veckor med start vecka 42

Lov: grundskolans höstlov*

Att kommunicera klinisk forskning i tal och skrift. Den specialutformade skrivarkursen ”Att få din vetenskapliga artikel skriven och publicerad” av Tim Albert ges av seniora forskare från Karolinska Institutet. Utöver denna ingår en rad moment om att skriva vetenskap och att skriva på engelska. Under denna tid skriver studenten på ett av sina delarbeten. Undervisning ges av lärare med engelska som modersmål. Föreläsningar och praktiska övningar ges i retorik och framtagande av powerpoint-presentationer av forskare respektive experter vid Göteborgs universitet (GU). Träning i att kommunicera på engelska genom tal, allmänt och i speciella föredrag, ges av musiker med engelska som modersmål. En svensk skådespelare tränar önskvärt kroppsspråk vid föredrag. Förmåga att kommunicera forskning till allmänheten tränas av pressekreteraren vid GU. Personal vid Biomedicinska biblioteket har fördjupade genomgångar i open access, citeringsanalys och bibliometri.

Hälsoekonomi. Föreläsningar ges i hälsoekonomi.

Att söka anslag. Information om forskningsfinansiering ges från Forsknings- och innovationskontoret vid GU. Seniorer som med framgång har finansierat sina kliniska forskningsprogram vid Sahlgrenska akademin berättar om dessa. Självständiga övningar i att skriva en ansökan sker under handledning och ansökan granskas av seniora kliniska forskare. Praktisk information inför disputation och karriärrådgivning ges. *) Kursernas placering i tid anpassas efter när skolloven inträffar, påsklov (olika från år till år) och höstlov (vecka 44)

Kliniska forskarskolan har fokus på kunskapsbehovet hos den kliniskt verksamma forskaren. Skolan omfattar sammanlagt 20 veckor heltidsstudier (30 hp), fördelat på fyra 5-veckors­kurser om vardera 7,5 hp under två år. Under förutsättning att doktoranden blir godkänd på samtliga delkurser, ger Sahlgrenska akademin dispens från den obligatoriska introduktionskursen och övriga kurskrav som krävs för doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin.

De fyra delkurserna bygger på varandra. De två första koncentreras kring upplägget av kliniska studier och de två sista kring analys och rapportering av kliniska studier. Utbildningsprogram­met ska följas i sin helhet för att det ska gälla som ersättning för Sahlgrenska akademins doktorandkurser, men i mån av plats kan delkurserna läsas som enstaka kurs under förutsättning att den studerande uppfyller förkunskapskraven.

Kurstider:

Delkurs 1: 5 veckor med start vecka 10. Lov: grundskolans påsklov*
Delkurs 2: 5 veckor med start vecka 40. Lov: grundskolans höstlov*
Delkurs 3: 5 veckor med start vecka 2.
Delkurs 4: 5 veckor med start vecka 42. Lov: grundskolans höstlov*

*Kursernas placering i tid anpassas efter när skolloven inträffar, påsklov (olika från år till år) och höstlov (vecka 44). Starten av kurserna är alltid den som anges ovan.

Kursblock

De fyra delkurserna bygger på varandra och sammanbinds av en pedagogisk modell för modern klinisk epidemiologisk teori. De kunskaper och färdigheter som inhämtas under delkurs 1 ligger till grund för de kunskaper och färdigheter som inhämtas under delkurs 2 och så vidare.  De två första kurserna koncentreras kring upplägget av kliniska studier och de två sista kring analys och rapportering av kliniska studier.

 

 

De fyra delkurserna bygger på varandra sammanbinds av en pedagogisk modell för modern klinisk epidemiologisk teori
Ovan: De fyra delkurserna som ingår i forskarskolan

Den 9 september firades äntligen Forskarskolans tioårsjubileum

Bild
Mingel vid forskarskolans tioårsjubileum
Mingel vid forskarskolans tioårsjubileum
Foto: Annia Garcia

Den 9 september firade äntligen forskarskolan sitt tioårsjubileum, något fördröjd på grund av pandemin. Glada tidigare kursare och föreläsare fick nu chans att träffas, fira och lyssna på intressanta föreläsningar, samt nätverka och diskutera forskning

Läs mer om jubileet på RCC-västs webbplats