GPCC:s strategiska forskningslinjer

1. Precisionshälsa 

Vi bedriver forskning om precisionshälsa, med fokus på integreringen av precisionsmedicin och personcentrerad vård. Målet är att utveckla vårdmodeller som förenar biologisk, klinisk och personlig kunskap för mer träffsäker, jämlik och hållbar vård. 

Flera forsknings- och innovationsprojekt inom GPCC bidrar till utvecklingen av precisionshälsa, där vård och behandling individanpassas genom att tidigt identifiera risker och hälsomönster för att möjliggöra förebyggande och tidiga träffsäkra insatser. 

Definitionen på precisionshälsa baseras här som: Precisionshälsa utgör ett ramverk för att identifiera prediktiva biomarkörer och tidiga indikatorer på sjukdom på individnivå, vilket möjliggör tidiga interventioner för att mer effektivt förebygga eller hantera sjukdom¹. 

Projekt 

PicPecc och den utvecklade Ansiktstermometern fokuserar på barns möjlighet att själva rapportera symtom med hjälp av digitala och visuella verktyg. Genom att fånga individuella uttryck för smärta och välbefinnande skapas en mer precis grund för bedömning och behandling. Detta stärker barnets delaktighet och möjliggör vård anpassad efter unika biologiska och psykosociala behov. 

Publikation 

¹Nilsson S, Hansson H, Moons P, Onerup A, Saarijärvi M, Sabel M, Bratt EL. Is this the road to health? - the person in precision health. Eur J Cardiovasc Nurs. 2025 Sep 5;24(6):988-995. 

2. Governance 

Vi forskar om personcentrerad governance – det vill säga hur styrning, organisering, ledarskap och incitamentsstrukturer kan utformas för att möjliggöra, integrera och skala upp personcentrerad vård.  

Forskningen tar sin utgångspunkt i centrala normer för personcentrering – såsom respekt för individen, integritet, informerat samtycke och partnerskap – och relaterar dessa till bredare internationella utvecklingar avseende integrated care, patientens “rätt”, hälso- och sjukvårdens governance samt policyutveckling. 

Vi studerar såväl systemnivåfrågor som hur beslut och ledning fungerar i praktisk kontext, inklusive styrning mellan huvudmän, kvalitets- och kunskapsstyrning samt ekonomiska incitament. Målet är att belysa hur normer för personcentrering inte bara kan formuleras, utan också omsättas i strukturer och processer som främjar hållbar och personcentrerad vård i både svensk och internationell kontext.  

Projekt 

• Kvalitetsindikatorer för personcentrerad vård 
  Ett projekt som tar fram och når konsensus kring relevanta kvalitetsindikatorer för att mäta personcentrering inom vård och skapa underlag för uppföljning och förbättring.
• OMTÄNKT – Förändringsallians för långsiktig systemomställning 
  En förändringsallians som tillsammans med regioner, kommuner och civilsamhälle utforskar nya modeller för styrning, ledning och samverkan för att främja sammanhållen och personcentrerad vård och omsorg.
• Blir kommunal vård och omsorg mer personcentrerad efter en utbildningssatsning? 
  En utvärdering av hur en utbildningssatsning påverkar personcentreringen i kommunal hälso- och sjukvård och omsorg, med fokus på resultat i praktisk verksamhet.
• Samskapande av en hållbar nationell plattform för allmänhetens medverkan 
  Projekt som fokuserar på att utveckla strukturer och en plattform för allmänhetens medverkan i vårdens styrning och utveckling, som en del av systemets omställning till mer personcentrerad vård.  

Publikationer 

• Gyllensten, H., Emmesjö, L., Filipsson Nyström, H. (2025). Från policy till praktik: Reflektioner om personcentrering, styrning och digital utveckling.
• Petrusson, U., Hermansson, C., Borkmann, A. (2025). Hälso- och sjukvård som norm: implementering av ”patientens rätt” och möjliggörande av personcentrerad hälso- och sjukvård.  

3. Digitala infrastrukturer 

Vi studerar vilken roll digitala infrastrukturer, data och artificiell intelligens spelar i framtidens hälso- och sjukvård, med särskilt fokus på hur dessa teknologier kan utvecklas och användas i linje med den personcentrerade etiken, ansvarstagande samt tillit.

GPCC:s arbete inom digital infrastruktur tar sin utgångspunkt i en lång tradition av forskning om digital teknik och e-hälsa i personcentrerad vård. I dag omfattar området även nya satsningar på artificiell intelligens, med-tech, digital monitorering, distansvård, rehabiliteringsstöd och samskapande digitala plattformar. 

Gemensamt för projekten är ambitionen att utveckla digitala lösningar som inte bara är tekniskt avancerade, utan också etiskt förankrade, tillitsfulla och utformade i partnerskap med patienter, närstående och profession. På så sätt bidrar GPCC till kunskap om hur digitalisering samt dess digitala infrastrukturer kan möjliggöra framtidens hälso- och sjukvårdens verksamhetsutveckling på ett sätt som är hållbart, jämlikt samt konsekvent personcentrerat.  

Projekt

• AI och psykisk hälsa – hur kan chatbotar bidra i psykiatrin?
• AI-verktyg för samtalsträning inom hälso- och sjukvård
• Digital hemmonitorering efter lungtransplantation
• EAPER-P – Tidig, tillgänglig, personcentrerad rehabilitering för personer med långvarig smärta
• Get Back – ett digitalt personcentrerat rehabiliteringsprogram efter ryggkirurgi
• IHOP-e – Personcentrerad vård på distans för sköra äldre
• Living och policy lab för personcentrerad vård och omsorg
• Livsstilsverktyget
• Ljud, ljus och design på intensivvårdsavdelningar (SoLiDe – ICU)
• Mer hemdialys för hälsa, livskvalitet och kostnadskontroll genom ett personcentrerat arbetssätt
• PAS-SAP – My Pain Survey – för stöd och partnerskap
• PicPecc – Pictorial support in person-centred care for children
• PicPecc uppföljning – rätt behandling i rätt tid och på rätt sätt
• PROTECT – Personcentrerad vård på distans (kronisk hjärtsvikt och KOL)
• Samskapande av en hållbar nationell plattform för allmänhetens medverkan
• STEPSTONES (Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with Chronic Medical Conditions
• Utveckling och tillämpning av en standardiserad uppföljningsmodell för personer efter stroke, med hjälp av checklistan Post-stroke

4. Krissituationer 

Vi forskar om personcentrering och hanteringen av katastrofer. Kriser utmanar samhällets normala funktioner och katastrofer utgör samhällshotande situationer där resurserna inte räcker till. Katastrofer berör oss både strukturellt och individuellt. Strukturellt krävs tydlig myndighetsutövning som präglas av handlingskraft och individuellt behövs strategier som reducerar utsatthet, lidande och skada.  

Det är en utmaning att hantera tidskritiska och samhällshotande händelser och samtidigt ta hänsyn till enskilda individers situation. Vi menar att personcentrering är nödvändigt i kritiska lägen.  

Vi har studerat vilka olika strategier som används vid masskadescenarior, de är:  

1. proceduralism, det vill säga en avpersonifiering för att gynna beslutsförmåga och rationalitet
2. selektiva överlevnadsbedömningar utifrån ett utilitaristiskt konsekvenstänkande och
3. personcentrering som reducerar olika val till den enskilda individens behov och preferenser där hänsyn tas till förmågor, rättigheter och att bli behandlad med respekt.  

Våra resultat visar att erfarna katastrofmedicinare använder sig av alla tre modellerna men hanterar möten med skadade, oavsett scenario utifrån personcentrerade perspektiv. När våra resultat jämförs med de utbildningar som ges på området kan vi se att personcentrerad etik saknas bland de handlingsstrategier som lärs ut.  

Ett annat område vi intresserar oss för är samhällets kapacitetsökningsförmåga vid större kritiska händelser. Vår utgångspunkt är att ett personcentrerat förhållningssätt gynnar samarbetet över organisations- och förvaltningsgränser, villigheten att erbjuda resurser som kan sättas in där de behövs som mest ökar, och förmågan hos allmänheten stärks. 

Publikation 

Khorram-Manesh, A., Grey, L., Cocco, A-L., Ranse, J., Goniewic, K., Phattharapornjaroen, P., Nebil, A., Peyravi, M., Hertelendy, A., Kupietz, K., Bergholtz, J & Carlström, E. (2024) Care in Emergencies and Disasters: Can it be Person-Centered? Patient Education and Counseling.  Jan:118:108046.  doi: 10.1016/j.pec.2023.108046.